Grisen avslöjade ett misslyckat rånmord
I tidningarnas arkiv gömmer sig mycket intressant
I skogarna väster om sjön Salen i nuvarande Alvesta kommun ligger Vislanda socken. Här utspelade sig ett dramatiskt och grymt skådespel för drygt 150 år sedan.
Änka sedan mer än 20 år
Det olyckliga mordoffret var en närmare 70 år gammal änka vid namn Katarina Persdotter. Katarina föddes den 20 mars 1797 på den lilla gården Lövingstorp i Agunnaryds socken. 18 år gammal gifte hon sig med bonden Ingemar Johansson som bodde på sina föräldrars gård Lövön i Virestads socken. Han hade då varit änkling i närmare tio år efter att hans första hustru hastigt avlidit blotta två år in i äktenskapet.
Katarina och Ingemar bodde kvar tillsammans på Lövön i ungefär ett decennium innan de förde ett mer kringflackande liv då de bland annat bodde på hennes föräldrahem i Lövingstorp i ett år. De slutade sina dagar som äkta par på torpet Källstorp under Brohult Västergård i Vislanda socken där Ingemar avled år 1836. I äktenskapet föddes åtta barn varav tre avled före vuxen ålder.
Det våldsamma slutet
Efter mannens död bodde Katarina kvar på torpet i ett par år innan hon 1841 flyttade till Källeboda under Hullingsved. Där bodde hon också bara ett par år. 1843 bosatte hon sig mer permanent i torpet Fåglasång under Hjulsryd.
Den 12 december 1863 avlider Katarina, 66 år gammal. I husförhörslängden gjorde prästen en anteckning som lyder: ”Mördad i sitt hem”. Nu blev vi naturligtvis ivriga att ta reda på mer om hennes sorgliga slut. Varför mördar någon en ensam änka på ett torp i de småländska skogarna?
Ett misslyckat rånmord
Ett mord uppmärksammas alltid i dagspressen och så var det även på 1800-talet. När vi sökte efter information i tidningarna så fann vi också att detta mord skapade rubriker i hela Sverige. I dessa artiklar framkommer den sannolika bakgrunden till det brutala brottet. Änkans skrikande – och förmodligen väldigt hungriga – gris hade fått ett par grannar att titta till henne. Då ingen öppnade när de ropade och knackade på dörren så tog de sig in genom fönstret.
I köket upptäcktes då Katarinas livlösa kropp med ett av yxa krossat huvud. I början av november månad hade hon fått sig tillsänt ett ganska ansenligt belopp från två söner som arbetade vid järnvägen. Teorin var att någon illasinnad person fått reda på detta. Väl på plats blev den okände nog besviken då Katarina redan hunnit skicka vidare pengarna till ett lån. Sängen hade rivits upp i sökandet och istället för pengar tog mördaren med sig kläder, nybakat bröd och sovel.
Vem den skyldiga var förtäljer tyvärr inte historien.
I Carlskrona Weckoblad publicerades följande artikel om mordet den 13 januari 1864:
Wexjö. En gris upptäckare af ett mord! En 70-årig enka, boende utmed häradswägen och ensam på torpet Kansliet under Hjulsryd i Wieslanda socken, hade nemligen i början af förra månaden fått sig tillsändt från sina begge wid jernwägsarbetena anställda söner ett penningebelopp af 250 rdr rmt, hwarom säkerligen någon illasinnad erhållit underrättelse. Den ifrågawarande lördagsqwällen obserwerades genom fönstret af förbigående personer att en blåklädd karl satt inne i torpstugan och läste i en bok, hwarwid han lystes med en brinnande s.k. svingsticka af ställets ensliga wärdinna, om hwars bostad och personliga tillstånd någon notis derefter ej togs förrän wid middagstiden den 14, då ett oaflåtligt skrik af den gamla torpareenkans gris, hwilken sannolikt under mer än halfannat dygn warit i saknad af föda, föranlät hemmansägaren till Hjulsryd att i sällskap med en annan man taga närmare kännedom om ställningen inom hus. Enär dörren war tilläst och på ropen och knackningarna ej lemnades något swar, beredde sig de begge männen inträde genom fönstret och funno då i stugan den gamlas säng ända till bottnen i upprifwen oordning, golfwet nerblodadt och beströdt med aska öfwer de största fläckarna samt huset plundradt på en del klädespersedlar och ett icke obetydligt förråd nybakadt bröd och sofwelwaror. I köket påträffades gumman liggande död, med sönderkrossadt hufwud och synbarligen wid benen ditsläpad sedan mordet blifwit begånget. Yxan, hwarmed illgerningen utförts, war ställd inwid stuguspiseln. De penningar, som mördaren antagligen haft i syfte att åtkomma och dem han eftersökt jemwäl i sänghalmen, hade emedlertid några dagar förut bortlemnats i lånewäg och undgingo derföre hans roflystnad. Ransakning har företagits, men ännu icke föranledt till någon upptäckt.
I tidningsartikeln står det att Katarina bodde i torpet Kansliet. Detta framgår dock aldrig av husförhörslängderna där hon står skriven i Fåglasång fram till sin död.
Den här brutala berättelsen uppdagade sig när vi på Släktingar nyligen forskade åt en av våra kunder. Man vet aldrig på förväg vad man hittar i släktens historia. Har du själv hittat några glada eller sorgliga överraskningar i din egen släkt?