Elisabeth Thand Ringqvists släkt – nybyggaranda och mordförsök
Elisabeth med mormors föräldrar Erik och Elisabet Erika Thand.
Den förmodat sista nya partiledaren att ansluta till riksdagspartierna inför nästa års val är centerns Elisabeth Thand Ringqvist. Hennes egen och familjens historia kännetecknar ganska mycket av det man förknippar med Centerpartiet. Hon har en nära anknytning till landsbygden i Jämtland men också en stadig fot i företagande och näringslivet. En stabil grund att stå på för en partiledare för det som en gång var Bondeförbundet med andra ord.
Släktnamnet Thand
Släktnamnet Thand – eller Tand som det också stavats – kommer ursprungligen från Elisabeths mormors farfars far, fältjägaren och bonden Erik Persson Tand (1809-1877) från Aspås socken i Jämtland. Här ligger byn Tand från vilken namnet också kommer. Han flyttade sedermera med familjen till Harrsjöhöjden och Risbäcks socken där många av Elisabeths närmaste släktingar varit bosatta.
Återvändande emigranter
Under den stora emigrationsperioden under senare halvan av 1800-talet och början av 1900-talet så emigrerade många tusen svenskar till Amerika. Men det var också många som återvände till hemlandet efter några år. Anledningarna varierade. En del såg emigrationen som ett tillfälligt äventyr, andra samlade pengar för att köpa en gård och en del längtade helt enkelt hem till släkt och vänner. Bland återvändarna fanns Elisabeth Thand Ringqvists mormor med familj. Hennes mormor Hazel föddes 1905 i delstaten Minnesota dit många svenskar flyttade. Fadern Karl Björk (1877-1950) arbetade där med att lasta malm. Efter moderns tidiga död några år senare flyttade han hem till Jämtland där han så småningom också gifte om sig och fick en ny familj. Han avled när han var ute och cyklade en tisdagskväll och blev påkörd av en bil.
En annan olycksdrabbad anfader till Elisabeth var nybyggaren Sven Larsson (1771-1797) i Renålandet utanför Strömsund. Han avled endast 25 år gammal efter att ha råkat hugga sig i låret med en kniv och förmodligen träffat kroppspulsådern. Flera av Elisabeths kvinnliga släktingar uppnådde tvärtemot en relativt hög ålder. Hennes mormor Hazel blev 93 år gammal och farfars mor Märta hann fylla 98 år.
Entreprenörskap och nybyggaranda
Elisabeth Thand Ringqvist kommer från en företagsam familj. Hon startade själv sitt första företag som 20-åring hemma i Jämtland och 2011-2015 var hon VD för branschorganisationen Företagarna. Hennes far drev en mindre fabrik och hennes farfars far Sven Eriksson (1861-1945) drev vid 1900-talets början en lanthandel i Fjällsta på den jämtländska landsbygden. Kanske kan man spåra företagsamheten till några av hennes förfäder som var nybyggare i fjällområdena på 1700-talet?
Familjen Eriksson framför huset i Fjällsta.
En mordisk båtsman
En annan av Elisabeths förfäder var en ångermanländsk båtsman vid namn Lars Andersson Kompass (1783-1863) som sannolikt var av samiskt ursprung. Han hade kommit till Ångermanland och Junsele socken som 16-åring och arbetade som dräng för traktens bönder till dess han 1809 tog värvning som båtsman. Här gifte han sig också med en 13 år äldre kvinna som var änka efter den förre båtsmannen på roten. 1822 rymde han tillsammans med en kamrat från sin tjänstgöring i Stockholm och ska enligt en lokal sägen ha ägnat sig åt stölder och röveri innan han till slut huggit ihjäl sin kamrat med en yxa. Huruvida det ligger någon sanning bakom denna berättelse är oklart men det som sedan följer kan dock bekräftas i arkivmaterialet.
På en av gårdarna i Lars hemby Krånge bodde en bonde vid namn Erik Eriksson. På äldre dar sålde han sin gård till Erik Eliasson från Fjällsjö socken genom ett kontrakt där Erik fick så kallat födoråd. Detta innebar att den nya bonden skulle föda och ta hand om honom, en slags ålderdomlig version av dagens pensionssystem. På en gård med svagt jordbruk i norra Sverige blev detta ofta en stor ekonomiskt belastning för den nya bondfamiljen. Erik Eliasson tog till en drastisk lösning på sitt problem.
Lars Kompass fick efter avskedet från båtsmanstjänsten hanka sig fram med småjobb åt traktens bönder. När han en dag var hos Erik Eliasson för att hjälpa till med grindstolpar drack de tillsammans och Erik delgav honom sina tankar kring att göra sig av med sin inneboende. Till en början var Lars skeptisk men med lite mer alkohol innanför västen så var han snart med på planerna. En dag i maj när Erik Eriksson skulle mala säd i kvarnen lurade Lars honom till en plats vid skogen där Erik Eliasson stod redo med geväret. Skottet träffade Erik Eriksson genom armen och in i bröstet men han överlevde trots den allvarliga skadan.
Vid den påföljande rättegången dömdes Lars för delaktighet i mordförsöket. Under tiden 1829-1830 fick han tak över huvudet på Härnösands kronohäkte, en inte helt angenäm upplevelse på den tiden kan man förmoda. För sin roll i mordförsöket dömdes han till höga böter och ett års fästning. Kunde han inte erlägga böterna skulle dessa omvandlas till 24 par spö med tre av paret och fyra ytterligare månader på fästning. Straffet avtjänades på Kristianstads fästning med början i december 1830. 1832 är han således tillbaka hos hustrun i Junsele. Här lever de resten av livet under mycket knappa förhållanden till dess han avlider helt utfattig under mellandagarna 1863.
Den tragiska händelsen följer ett återkommande modus operandi på den tiden. En bonde önskar bli av med en ekonomiskt betungande åldring och söker sig till avskedade och fattiga soldater för att få hjälp. Motiven bakom de grova våldsbrotten var för det mesta ungefär desamma då som nu – pengar, kärlek/avundsjuka eller ett mindre planerat resultat av alkoholintag.
Många anförluster
Har man släkt i de mer glesbefolkade delarna av norra Sverige eller så kan man vara så gott som säker på att det dyker upp så kallade anförluster i antavlan. Så är också fallet för Elisabeth Thand Ringqvist. Hon härstammar från inte mindre än tre barn till dragonen Israel Samuelsson Rosenblad (1726-ca 1778) från Sikås i Hammerdals socken som under senare delen av 1750-talet slog sig ner som nybyggare vid Ormsjön i Dorotea.
Elisabeth Thand Ringqvists antavla
Nedan följer de första fyra generationerna i Elisabeth Thand Ringqvists antavla. I vår databas hittar du mycket mer information om dessa och åtskilliga andra jämtska släkter.
Proband
1 Elisabeth Thand Ringqvist, född 1972 i Sunne socken, Jämtland. Civilekonom, VD, politiker.
Generation I
2 Karl Erik Eriksson, född 1938 i Torsäng, Sundsjö socken, Jämtland, död 2017 i Östersund. Företagare.
3 Marie Louise Thand, född 1942 i Stockholm. Kontorist.
Generation II
4 Per Eriksson, född 1904 i Torsäng, Sundsjö socken, död 1998 i Östersund. Bokhållare, köpman. Gift 1932 med
5 Hazel Björk, född 1905 i Duluth, Minnesota, USA, död 1999 i Brunflo, Jämtland.
7 Gerda Elisabeth Thand, född 1913 i Harrsjöhöjden, Risbäcks socken, Lappland, död 2009 i Östersund. Poststationsföreståndare.
Generation III
8 Sven Eriksson, född 1861 i Torsäng, Sundsjö socken, död där 1945. Lanthandlare. Gift 1889 med
9 Märta Jönsson, född 1868 i Landsom, Sundsjö socken, död 1966 i Torsäng, Sundsjö socken.
10 Karl Björk, född 1877 i Valne, Lockne socken, Jämtland, död 1950 i Hållsta, Lockne socken. Arbetare, torpare. Gift 1:o 1902 med
11 Brita Katarina Svensdotter, född 1878 i Haxäng, Lockne socken, död 1909 i Minnesota, USA.
14 Erik Persson Thand, född 1880 i Harrsjöhöjden, Risbäcks socken, död där 1974. Hemmansägare. Gift 1906 med
15 Elisabet Erika Israelsson, född 1883 i Norrby, Tåsjö socken, Ångermanland, död 1960 i Harrsjöhöjden, Risbäcks socken.
Generation IV
16 Erik Svensson, född 1836 i Torsäng, Sundsjö socken, död där 1915. Hemmansägare. Gift 1:o 1859 med
17 Juliana Halvarsdotter, född 1835 i Björsjö, Sundsjö socken, död 1874 i Torsäng, Sundsjö socken.
18 Jöns Persson, född 1834 i Gällö, Revsunds socken, Jämtland, död 1904 i Landsom, Sundsjö socken. Torpare, hemmansägare. Gift 1861 med
19 Märta Persdotter, född 1836 i Sundsjö socken, död 1919 i Landsom, Sundsjö socken.
20 Karl Johannesson Björk, född 1838 i Glava socken, Värmland, död 1917 i Valne, Lockne socken. Torpare. Gift 1874 med
21 Karolina Sofia Ahlstedt, född 1847 i Hjälstads socken, Västergötland, död 1923 i Valne, Lockne socken.
22 Sven Olof Magnusson, född 1846 i Haxäng, Lockne socken, död där 1931. Hemmansägare. Gift 1868 med
23 Brita Kristina Pettersdotter, född 1847 i Ede, Lockne socken, död 1937 i Haxäng, Lockne socken.
28 Per Eriksson, född 1841 i Ren, Aspås socken, Jämtland, död 1908 i Harrsjöhöjden, Risbäcks socken. Arrendator. Gift 1865 med
29 Märta Katarina Johansdotter, född 1838 i Västra Ormsjö, Dorotea socken, Lappland, död 1929 i Harrsjöhöjden, Risbäcks socken.
30 Israel Andersson, född 1844 i Norrby, Tåsjö socken, död 1929 i Harrsjöhöjden, Risbäcks socken. Arbetare, bonde. Gift 1877 med
31 Eva Juliana Andersdotter, född 1850 i Korsselbränna, Tåsjö socken, död 1925 i Harrsjöhöjden, Risbäcks socken.