Förstörda kyrkböcker och arkiv

Sundsvall efter branden 1888

Ett ödelagt Sundsvall efter den förödande stadsbranden 1888 som bland annat förstörde stora delar av kyrkoarkivet

För 2000 år sedan förstördes antikens största bibliotek i Alexandria i Egypten. Så sent som 1996 brann ett av landets större stadsbibliotek i Linköping ner till grunden, bara timmar efter att jag själv lämnat biblioteket. Listan på kulturellt viktiga byggnader som förstörts i bränder kan tyvärr göras lång. I Sverige stöter släktforskare på detta med jämna mellanrum då kyrkböckerna förr i tiden ofta förvarades i landets prästgårdar med lekande barn och levande ljus i närheten. I denna artikel tittar vi därför närmare på landets kyrkoarkiv som förstörts eller skadats.

Alltsedan kyrkböcker började föras i Sverige under 1600-talets första hälft så har prästerskapet och Svenska kyrkan varit ansvariga för folkbokföringen fram till dess att staten och kyrkan gick skilda vägar så sent som 1991. Idag skulle det ses som mer eller mindre vansinnigt att förvara ovärderligt och oersättligt arkivmaterial i osäkra träbyggnader på landsbygden men så såg det ut över hela landet fram till 1900-talet, föga överraskande med en hel del förlorade kyrkböcker som resultat.

Som släktforskare kan det vara mycket frustrerande när släkten visar sig härstamma från församlingar där kyrkböcker har brunnit upp eller skadats i bränder. I en del fall är effekterna dock ganska små. I skånska Everöd brann exempelvis prästgården ner så tidigt som 1666 och så tidigt behöver man i sin släktforskning ändå ofta komplettera kyrkböckerna med exempelvis skattelängder och domböcker.

Ibland ställer dock bränderna till det rejält. I Kville på västkusten brann hela kyrkoarkivet upp 1904 och samma sak skedde märkligt nog exakt samma år i Ockelbo i Gästrikland. Här blir det betydligt mer mödosamt att komma vidare med sin släktforskning även om man till viss del kan rekonstruera kyrkböckerna genom att använda annat arkivmaterial såsom bouppteckningar och andra handlingar från häradsrätterna. Vi på Släktingar.se arbetar kontinuerligt med dessa rekonstruktioner.

Oftast har bränderna uppkommit på grund av oaktsamhet precis som många av dagens bränder i privatbostäder men det finns också exempel på betydligt mer udda historier. Till skillnad från flera andra europeiska länder så har vara arkiv i stort sett varit skyddade från krig 1940 bombades Pajala i Norrbotten av sovjetiska flygplan. Efter denna incident beslöt man sig för att flytta kyrkoarkivet till prästgården i Muonionalusta. En olycka kommer sällan ensam visade det sig då Muonionalusta prästgård brann ner redan följande år då också en del av Pajalas kyrkböcker förstördes.

Nedan följer en lista på socknar och församlingar i Sverige där kyrkböcker skadats eller saknas på grund av att de förstörts vid en brand eller på annat sätt förkommit. Man kan vid en första anblick tycka att Skåne är kraftigt överrepresenterat vad gäller bränder men man ska då komma ihåg att det är ett stort landskap med många små församlingar. Listan är sorterad efter landskap och gör inget anspråk på att vara fullständig så hör gärna av dig om du upptäcker att vi missat någon.

Blekinge

  • Jämshög – en del av kyrkoarkivet förstördes när både kyrka och prästgård brann ner 1803. 1884 förstördes ytterligare en del arkivmaterial när sockenstugan brann ner. Socknen är indelad i fyra fjärdingar varav Gränum fjärdings husförhörslängder helt förstördes vid bränderna.
  • Karlskrona stadsförsamling – en stor stadsbrand 17/6 1790 förstörde en stor del av kyrkböckerna.

Bohuslän

  • Askum – de flesta kyrkböcker förstördes när Tossene prästgård eldhärjades 1898.
  • Bottna – arkivet förstördes vid en brand i Kville prästgård 20/2 1904.
  • Bärfendal – en del arkivmaterial förstördes när Tossene prästgård eldhärjades 1898.
  • Harestad – alla äldre kyrkböcker blev offer för branden i Torsby prästgård år 1760.
  • Kareby – kyrkböckerna förstördes 1815 vid en brand i Romelanda prästgård.
  • Kungälv – en del kyrkböcker förstördes vid en brand i Kungälvs prästgård 1796.
  • Kville – arkivet förstördes vid en brand i Kville prästgård 20/2 1904.
  • Lyckeby – alla äldre kyrkböcker blev offer för branden i Torsby prästgård år 1760.
  • Romelanda – kyrkböckerna förstördes 1815 vid en brand i Romelanda prästgård.
  • Rödbo – en del kyrkböcker förstördes vid en brand i Kungälvs prästgård 1796.
  • Röra – större delen av kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Tegneby prästgård 5/6 1870.
  • Stala – större delen av kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Tegneby prästgård 5/6 1870.
  • Svenneby – arkivet förstördes vid en brand i Kville prästgård 20/2 1904.
  • Säve – en stor del av kyrkböckerna förstördes vid en brand 4/12 1874.
  • Tegneby – större delen av kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Tegneby prästgård 5/6 1870.
  • Torsby – alla äldre kyrkböcker blev offer för branden i Torsby prästgård år 1760.
  • Tossene – de flesta kyrkböcker förstördes när Tossene prästgård eldhärjades 1898.
  • Ytterby – en del kyrkböcker förstördes vid en brand i Kungälvs prästgård 1796.

Dalarna

  • Järna – en del av kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Järna prästgård 1838, däribland födelsebok 1810-1837, vigselbok 1815-1837, dödbok 1810-1837 samt husförhörslängderna mellan 1826 och 1837.
  • Malung – större delen av kyrkoarkivet förstördes 1797 vid en brand i Malungs prästgård. En äldre bok med födda, viga och döda med början 1775 finns dock bevarad då den befann sig i kyrkan.

Dalsland

  • Ärtemark – flera kyrkböcker är så pass mögelskadade att det på sina håll inte går att läsa texten.

Gotland

  • Bunge – hela kyrkoarkivet gick upp i rök vid en brand i Rute prästgård 11/2 1871.
  • Fleringe – hela kyrkoarkivet gick upp i rök vid en brand i Rute prästgård 11/2 1871.
  • Rute – hela kyrkoarkivet gick upp i rök vid en brand i Rute prästgård 11/2 1871.

Gästrikland

  • Ockelbo – större delen av kyrkoböckerna gick förlorade vid en brand 1904.

Halland

  • Getinge – större delen av kyrkböckerna förstördes när Getinge prästgård brann år 1868.
  • Kvibille – en del arkivmaterial förstördes vid en brand så sent som 1947. De flesta kyrkböcker klarade sig dock undan elden.
  • Rävinge – större delen av kyrkböckerna förstördes när Getinge prästgård brann år 1868.
  • Slättåkra – en del arkivmaterial förstördes vid en brand så sent som 1947. De flesta kyrkböcker klarade sig dock undan elden.

Hälsingland

  • Delsbo – en brand i Delsbo prästgård 1888 förstörde husförhörslängden 1858-1866, flyttlängder för åren 1841-1877, dödboken 1819-1861 samt de äldsta visitationsprotokollen och inventarieförteckningarna.
  • Forsa – delar av kyrkoarkivet förstördes vid en brand 1903.

Härjedalen

  • Sveg – en stor del av kyrkoarkivet förstördes vid en eldsvåda i Svegs prästgård den 8 mars 1870. Vid branden omkom också prästen Per Olof Frändéns (1823-1910) två barn Frans Teodor och Hulda Kristina, 5 respektive 3 år gamla. Frändén blev sedermera kyrkoherde i Brunflo pastorat.
  • Älvros – en stor del av kyrkoarkivet förstördes vid en eldsvåda i Svegs prästgård den 8 mars 1870.

Jämtland

  • Ragunda – många kyrkböcker skadades vid en brand i Ragunda prästgård 1849.
  • Åre – en brand i Åre prästgård 1918 skadade många av kyrkböckerna.

Lappland

  • Åsele – vid en eldsvåda år 1856 förstördes födelseboken 1748-1800.

Medelpad

  • Borgsjö – en brand i Borgsjö prästgård 28/2 1844 förstörde förutom prästbostaden även större delen av kyrkoarkivet.
  • Lagfors bruksförsamling – församlingen bildades först 1797 men allt material, med undantag för kyrkräkenskaperna, till och med 1860 förstördes vid en brand.
  • Sundsvall – stora delar av kyrkoarkivet förstördes eller skadades vid den stora stadsbranden 25/6 1888 vilken var den värsta stadsbranden i Sveriges historia.
  • Svartviks kapellförsamling – större delen av kyrkoarkivet förstördes vid en brand 1907. Församlingen bildades dock inte förrän 1/4 1854 genom utbrytning ur Njurunda församling.
  • Timrå – husförhörslängden 1853-1865 förstördes i en eldsvåda 1889.

Norrbotten

  • Muonionalusta – kyrkoarkivet förstördes vid en brand i prästgården den 24 november 1941.
  • Pajala – efter att sovjetiska flygplan bombat Pajala 1940 så flyttades Pajala församlings arkiv till Muonionalusta prästgård. När denna brann ner den 24 november 1941 gick även en del av Pajalas kyrkböcker förstördes.

Närke

  • Skagershult – större delen av kyrkböckerna förstördes i en brand år 1893.

Skåne

  • Andrarum – större delen av kyrkoarkivet förstördes vid två separata bränder i klockarens bostad 1798 och i Andrarums prästgård 5/7 1875.
  • Bara – hela kyrkoarkivet förstördes 25/9 1719 vid en brand i Bara prästgård.
  • Björka – hela arkivet förstördes vid branden i Ilstorps prästgård 18/1 1783.
  • Borgeby – äldre kyrkböcker före 1724 uppges ha förstörts vid en brand.
  • Bårslöv – större delen av arkivet förstördes vid branden i Bårslövs prästgård 10/1 1838.
  • Båstad – hela kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Båstads prästgård 9/6 1870.
  • Bösarp – kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Bösarps prästgård 13/7 1724.
  • Dagstorp – större delen av arkivet förstördes vid en brand i Norrvidinge prästgård 12/11 1764.
  • Dalby – en del kyrkböcker förstördes vid en brand i Hällestads prästgård 25/3 1883.
  • Eljaröd – större delen av kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Andrarums prästgård 5/7 1875.
  • Everöd – hela kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Everlövs prästgård 1666.
  • Fjärestad – större delen av arkivet förstördes vid branden i Bårslövs prästgård 10/1 1838.
  • Fru Alstad – delar av kyrkoarkivet blev offer för lågorna när Västra Alstads prästgård brann 4/5 1894.
  • Fuglie – samtliga kyrkböcker förstördes i en brand i Vellinge prästgård 3/10 1754.
  • Fågeltofta – kyrkböcker före 1709 gick förlorade vid en brand i Lövestads prästgård 27/4 1744.
  • Glemminge – en brand i Glemminge prästgård 11/6 1826 förstörde delar av kyrkoarkivet.
  • Gråmanstorp – hela kyrkoarkivet förstördes vid branden i Gråmanstorps prästgård 20/6 1781.
  • Gualöv – alla kyrkböcker förstördes när Trolle-Ljungby prästgård eldhärjades 19/7 1825.
  • Gudmuntorp – hela kyrkoarkivet förstördes 2/2 1796 vid en brand i Gudmuntorps prästgård.
  • Hammarlunda – stora delar av kyrkoarkivet förstördes 24/8 1815 vid en brand i Harlösa prästgård.
  • Harlösa – stora delar av kyrkoarkivet förstördes 24/8 1815 vid en brand i Harlösa prästgård.
  • Hjärsås – de flesta böcker förstördes vid en brand i Hjärsås prästgård 30/4 1895.
  • Hov – hela kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Båstads prästgård 9/6 1870.
  • Hurva – hela kyrkoarkivet förstördes 2/2 1796 vid en brand i Gudmuntorps prästgård.
  • Häglinge – större delen av kyrkoarkivet gick till historien vid en brand i Södra Rörums prästgård 16/6 1809.
  • Hällestad – alla kyrkböcker förstördes vid en brand i Hällestads prästgård 7/5 1748 och ytterligare material förstördes vid en ny brand 25/3 1883.
  • Härslöv – hela kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Härslövs prästgård 23/12 1720.
  • Hässlunda – hela arkivet förstördes vid en brand 24/10 1746.
  • Högseröd – större delen av kyrkoarkivet förstördes vid en brand 2/6 1889.
  • Ilstorp – hela arkivet förstördes vid branden i Ilstorps prästgård 18/1 1783.
  • Knislinge – de flesta böcker förstördes vid en brand i Hjärsås prästgård 30/4 1895.
  • Lilla Isie – hela kyrkoarkivet blev lågornas rov vid en brand i Östra Torps prästgård 5/9 1764.
  • Linderöd – kyrkböckerna förstördes 27/6 1755 vid en brand i Äsphults prästgård.
  • Löddeköpinge – äldre kyrkböcker före 1724 uppges ha förstörts vid en brand.
  • Långaröd – delar av arkivet gick upp i rök vid en brand i Östra Sallerups prästgård 1/9 1792.
  • Lövestad – kyrkböcker före 1709 gick förlorade vid en brand i Lövestads prästgård 27/4 1744.
  • Mölleberga – hela kyrkoarkivet förstördes 25/9 1719 vid en brand i Bara prästgård.
  • Norra Sandby – äldre kyrkböcker saknas på grund av en brand i Stoby prästgård 1778.
  • Norrvidinge – större delen av arkivet förstördes vid en brand i Norrvidinge prästgård 12/11 1764.
  • Onslunda – en del av kyrkans arkiv förstördes vid en brand i Onslunda prästgård 19/5 1795.
  • Risekatslösa – hela arkivet förstördes vid en brand 24/10 1746.
  • Simlinge – kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Bösarps prästgård 13/7 1724.
  • Stehag – äldre kyrkböcker förstördes vid en brand i klockaregården i december 1730.
  • Stoby – äldre kyrkböcker saknas på grund av en brand i Stoby prästgård 1778.
  • Säby – hela kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Härslövs prästgård 23/12 1720.
  • Södra Rörum – större delen av kyrkoarkivet gick till historien vid en brand i Södra Rörums prästgård 16/6 1809.
  • Södra Sallerup – delar av kyrkoarkivet förstördes vid en brand i prästgården 1882 men mycket av det äldre materialet klarade sig, däribland födelseböcker från och med 1740.
  • Tosterup – en brand i Glemminge prästgård 11/6 1826 förstörde delar av kyrkoarkivet.
  • Tranås – en del av kyrkans arkiv förstördes vid en brand i Onslunda prästgård 19/5 1795.
  • Trolle-Ljungby – alla kyrkböcker förstördes när Trolle-Ljungby prästgård eldhärjades 19/7 1825.
  • Tygelsjö – delar av kyrkoarkivet blev 1920 byte för lågorna vid en brand i Tygelsjö prästgård.
  • Vedby – hela kyrkoarkivet förstördes vid branden i Gråmanstorps prästgård 20/6 1781.
  • Vellinge – alla kyrkböcker förstördes i en brand i Vellinge prästgård 3/10 1754.
  • Västra Alstad – delar av kyrkoarkivet blev offer för lågorna när Västra Alstads prästgård brann 4/5 1894.
  • Västra Klagstorp – delar av kyrkoarkivet blev 1920 byte för lågorna vid en brand i Tygelsjö prästgård.
  • Äsphult – kyrkböckerna förstördes 27/6 1755 vid en brand i Äsphults prästgård.
  • Östra Herrestad – kyrkoarkivet förstördes i sin helhet vid en brand i Östra Herrestads prästgård 24/6 1806.
  • Östra Ingelstad – kyrkoarkivet förstördes i sin helhet vid en brand i Östra Herrestads prästgård 24/6 1806.
  • Östra Sallerup – delar av arkivet gick upp i rök vid en brand i Östra Sallerups prästgård 1/9 1792.
  • Östra Sönnarslöv – hela kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Everlövs prästgård 1666.
  • Östra Torp – hela kyrkoarkivet blev lågornas rov vid en brand i Östra Torps prästgård 5/9 1764.

Småland

  • Hinneryd – en stor del av kyrkoarkivets böcker förstördes vid en brand 27/1 1893. Mellan 1860 och 1893 finns det därför inga bevarade husförhörslängder för Hinneryds socken.
  • Markaryd – en väsentlig del av arkivet förstördes i två bränder i prästgården 1851 och 1877. Husförhörslängder saknas därför helt för Markaryd mellan 1837 och 1871.
  • Norra Sandsjö – en del av kyrkböckerna förstördes vid en brand 19/3 1897.
  • Tånnö – större delen av kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Värnamo prästgård 1869. Se även artikel: Släktforska i Tånnö.
  • Voxtorp (i Jönköpings län) – större delen av kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Värnamo prästgård 1869. Se även artikel: Släktforska i Voxtorp.
  • Värnamo – större delen av kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Värnamo prästgård 1869. Se även artikel: Släktforska i Värnamo.
  • Ölmstad – en brand så sent som 1941 förstörde husförhörslängder 1861-1875, församlingsböcker 1896-1921, flyttlängder 1861-1940, födelseböcker 1845-1916, konfirmationsböcker 1896-1940, samt vigsel- och dödböcker 1861-1916.

Södermanland

  • Ornö – husförhörslängder före 1861 saknas på grund av en brand.

Uppland

  • Giresta – vid kyrkans brand 1911 förstördes bland annat en dödbok för åren 1862-1894.
  • Gräsö – ministerialböcker saknas mellan 1805 och 1860.
  • Öregrund – delar av kyrkoarkivet förstördes vid en omfattande brand 1823. Födelse-, vigsel- och dödbok finns dock bevarad från och med 1783.

Värmland

  • Gustav Adolf – husförhörslängder för åren 1830-1844 förstördes vid en brand 1845.

Västerbotten

  • Skellefteå landsförsamling/socken – i stort sett alla kyrkböcker skadades i olika hög grad vid en brand 9/10 1901. Riksarkivet lät renovera de skadade böckerna 1927-1933 men många volymer saknar en del av sidan på varje uppslag.

Västergötland

  • Falköpings stad – hela stadens arkiv, med undantag för en privilegiebok, gick förlorat i den stora stadsbranden 1769. Kyrkböckerna kunde dock räddas undan lågorna.
  • Flo – kyrkböcker före 1771 förstördes vid en brand.
  • Fotskäl – hela kyrkoarkivet förstördes när Surteby-Kattunga prästgård brann ner 1857.
  • Götene – en stor del av arkivet förstördes vid en brand i Götene komministerbostad 1807.
  • Holmestad – en stor del av arkivet förstördes vid en brand i Götene komministerbostad 1807.
  • Horn – en del av kyrkböckerna gick förlorade i en brand 1860.
  • Kinna – arkivet skadades vid en brand 1762.
  • Ledsjö – en stor del av arkivet förstördes vid en brand i Götene komministerbostad 1807.
  • Lyrestad – delar av kyrkoarkivet förstördes i en brand 1888. Många äldre böcker finns dock bevarade.
  • Sal – kyrkböcker före 1771 förstördes vid en brand.
  • Surteby-Kattunga – hela kyrkoarkivet förstördes när Surteby-Kattunga prästgård brann ner 1857.
  • Torestorp – större delen av de äldre kyrkböckerna förstörda vid brand 1784.
  • Tostared – hela kyrkoarkivet förstördes när Surteby-Kattunga prästgård brann ner 1857.
  • Vänersborg – en del av kyrkoarkivet förstördes sannolikt vid en brand 1777 och/eller den stora stadsbranden 1834 som ödelade större delen av staden. En del äldre böcker finns dock bevarade, däribland en födelsebok 1690-1715.
  • Vänersnäs – kyrkböcker före 1771 uppges ha förstörts vid en brand.
  • Vättlösa – en stor del av arkivet förstördes vid en brand i Götene komministerbostad 1807.
  • Ås – kyrkböcker före 1771 förstördes vid en brand.
  • Älekulla – större delen av de äldre kyrkböckerna förstörda vid brand 1784.
  • Örby – arkivet skadades vid en brand 1762.

Västmanland

  • Bro – kyrkböckerna förstördes 1772 när Bro prästgård ödelades av en brand.
  • Sura – mycket av arkivmaterialet före 1925 är skadat eller förstört på grund av brand men många äldre böcker är bevarade.

Ångermanland

  • Nätra – hela kyrkoarkivet med undantag för kommunionlängderna 1768-1809 blev lågornas rov vid en brand 1809.

Östergötland

  • Ekeby – kyrkböckerna förstördes vid en brand i Ekeby prästgård 1760.
  • Horn – större delen av arkivet förstördes vid en brand i Horns prästgård 10/1 1851.
  • Hycklinge – större delen av arkivet förstördes vid en brand i Horns prästgård 10/1 1851.
  • Krokek – en del kyrkböcker förstördes vid en brand 1889.
  • Malexander – delar av kyrkoarkivet förstördes vid en brand 1929. Det saknas därför bland annat husförhörslängder för åren 1861-1890.
  • Mjölby (med Sörby) – en brand förstörde kyrkoarkivet den 28 maj 1771.
  • Rinna – kyrkböckerna förstördes vid en brand i Ekeby prästgård 1760.
  • Tjällmo – födelsebok finns från och med 1687 men en äldre födelsebok från 1600-talet omtalas i domboken. Vad som hände med denna är okänt.
  • Västra Harg – hela kyrkoarkivet förstördes vid en brand i Västra Hargs prästgård 1797.

Vill du ha hjälp med din släktforskning i någon av alla dessa eldhärjade socknar? Då är du varmt välkommen att bli medlem hos oss på Släktingar.se.

44 thoughts on “Förstörda kyrkböcker och arkiv

  1. Staffan Betnér

    För Dalarna så saknas Malung, där prästgården brann 1797. Den senaste upplagan av ministerialböckerna (började 1775) klarade sig då de fanns i sakristian. En ny husförhörslängd upprättades inte förrän 1803 av den efterföljande kyrkoherden. Mantalslängderna är välbevarade, med bara två år från mitten av 1700-talet som saknas

      1. Eskil Olsson

        Det finns inga regelrätta rekonstruktioner av det förlorade materialet från Malung, men jag vill gärna rekommendera Josef Sjögrens bok ”Acta genealogica Malungensia” som är en gigantisk kartläggning av släkter i Malung. http://libris.kb.se/bib/897077 Boken är på över 600 sidor, så det är inte konstigt att det blivit ett och annat fel, men boken är en bra utgångspunkt för släktforskare med rötter från Malung.

        För den som är intresserad av byarna Böle och Tällbyn finns en drygt 400 sidor lång sammanställning över ”Familjerna i Böle och Tällbyn 1700-1900” gjord av min morfars bror. https://malungsalen.mikromarc.se/mikromarc3/detail.aspx?Unit=6475&db=malungsalen&Id=9944&SW=Böle%25%20och%25%20tällbyn%25&SC=FT&LB=FT&MT=0&SU=17147&DG=1&ST=Normal&Browse=1&P=1 Det är det närmaste en rekonstruktion vi kommer, även om mycket handlar om tiden efter prästgårdsbranden.

        1. Släktingar.se inläggets författare

          Jo, Acta Genealogica Malungensia är ett ambitiöst mastodontverk även om den är ganska summarisk trots sin storlek (Malung är som sagt var en stor socken). Inte heller vi känner till någon regelrätt rekonstruktion av de äldre böckerna i Malung men vi forskar även på tiden före branden med jämna mellanrum.

    1. Släktingar.se inläggets författare

      Det stämmer att kyrkan brann ner 1958 men det var väl ”bara” kyrkan och inga delar av kyrkoarkivet som förstördes? Vi tar endast med församlingar med förlorade kyrkböcker i denna lista.

  2. Eskil Olsson

    I Gagnefs socken i Dalarna saknas en husförhörslängd från perioden 1757-1775, som har försvunnit av okänd anledning. En rekonstruktion av husförhörslängden är nästan helt färdigställd och innehåller 15 byar i Gagnef och Mockfjärd. Den kommer att publiceras på Olaus Laurentii släktförenings hemsida, http://www.olauslaurentius.se

  3. Märit Norgren

    Hej!
    Borgsjö socken i Medelpad finns inte med.
    Den 28 februari 1844 förstördes delar av arkivet för Borgsjö församling genom en brand i Borgsjö prästgård. Samtliga folkbokföringshandlingar förstördes, men några enstaka andra handlingar klarade sig, t.ex. räkenskaper.

  4. Stefan Simander

    Rute, Bunge och Fleringe är ett svårforskat pastorat på grund av branden 1871. Men inte omöjligt. Mantalsuppgifterna (för er som läser detta och inte vet vad det är) ger ibland mer detaljerad info än själva mantalslängden.

    Karin Felderman arbetade på att rekonstruera pastoratets kyrkböcker. Jag vet inte hur långt hon hann med innan hon gick bort vid 89 års ålder, men jag är rätt säker på att hon dammsög alla källor som hade med Rute, Bunge och Fleringe att göra från medeltid fram till och med 1800-talet. Så om ni har vägarna förbi landsarkivet i Visby. Där finns minst sju hyllmeter att forska i.

    1. Släktingar.se inläggets författare

      Tack så jättemycket, Stefan! Och tack för tipset. Vi har inget emot att titta på andra forskares sammanställningar som utgångspunkt men använder alltid originalkällorna i vår forskning eftersom det förekommer fel (läsfel, slarvfel, avskrivningsfel osv.) i så gott som alla forskares resultat, i synnerhet när man går igenom så pass mycket material.

  5. Torbjörn Jonsson

    I Medelpad så saknas Borgsjö där en brand i prästgården 1844-02-28 förstörde allt, i Lagfors bruksförsamling saknas allt 1797-1860 pga brand, i Timrå saknas hfl 1853-1864 pga eldsvåda 1889. I Sundsvalls-branden 1888 försvann även alla bouppteckningar för hela östra Medelpad.

    1. Släktingar.se inläggets författare

      Tackar för det, Torbjörn! Jo, branden i Sundsvall var särskilt allvarligt inte bara för stadsborna utan även ur en släktforskningsaspekt. Bouppteckningar vill man mer än gärna ha som ett komplement i de fall kyrkböcker från 1700- och 1800-talen saknas. Vi tänkte dock mest på kyrkoarkiven i den här artikeln. Liknande exempel finns tyvärr även på andra håll, bland annat i Småland där Östra häradsrätts arkiv förstördes i en brand 1834.

  6. Eskil Olsson

    I Järna socken i Dalarna förstörde en brand i prästgården 1838 en liten del av kyrkoarkivet. Detta innebar att det bl.a. saknas husförhörslängder 1826-37, födelse- och dopböcker 1810-37, vigselböcker 1815-37 samt död- och begravningsböcker 1810-37.

    Om rekonstruktioner finns känner jag inte till.

    1. Släktingar.se inläggets författare

      Tackar så mycket, Eskil! I Järna är det till skillnad från många andra branddrabbade församlingar lyckligtvis fortfarande relativt lätt att fylla luckorna eftersom det finns mycket material bevarat från tiden före branden.

  7. Björn Sonesson

    Om Malung har faktafel kommit in.
    Husförhörslängder fanns bevarade för Malung från 1720-talet och framåt och ej från 1600-talet, enligt biskopsvisitationer gjorda före 1797. Däremot ser ministerialböcker ha varit intakta från 1630-talet och framåt innan 1797 års brand. Så till ministerialboken som här faktiskt inte är EN bok, kyrkbok. Det är faktiskt tre SKILDA volymer som börjar 1775. Då volymerna fördes per år efter när de döptes och begravdes så finns i dessa volymer även individer som föddes och dog år 1774. Mysteriet med böckerna som Josef Sjögren funderade på i sin Acta genealogica Malungsenisa är löst. I Lima församlings arkiv så finns det på samma sätt tre stycken böcker, Födelse- och dopbok, lysnings- och vigsel bok samt död- och begravningsbok som börjar alla samtidigt.

    Jag tittade i föregående böcker och där fanns svaret. De äldre böckerna är handlinjerade, sida för sida. Tryckta kolummer kanske förekommer i de äldre men tusentals linjer bara i en enda volym är ritade för hand. De yngre böckerna i Lima, inköpta i mitten av 1770-talet i Malung och i Lima, har tryckta kolumner och är förlinjerade över hela sidan vilket ju samtliga 1800-talets kyrkböcker är. En önskan om TIDSBESPARING är den lakoniska orsaken till att det ser ut som det gör!

    Husförhörsböckerna år 1803 ska Olof Arborelius, skolprästen ha fått uppdrag för, förberett och lagt upp planeringen. Han dör dock redan år 1806 så Daniel den andre Godenius (II) tar över detta. Från Daniels fars tid finns räkenskapsböcker och en del annat bevarat trots allt! En intressebok finns bevarad för 1777-1842 men äldsta räkenskapsboken börjar 1720. Här är det handlingar som förvarades i kapellkistor i Yttermalung och Öje eller på Skördåker där prästen bodde. Kapellkistorna innehöll bouppteckningar och kapellens räkenskaper.

    Prästen som började skriva hus

  8. Björn Sonesson

    Malung och Lima var tillsammans ett pastorat, det gamla Övre Gäldet i Västerdalarna. Transtrand bröts ur först år 1867 från Lima. Min hypotes är att ansvariga präster samtidigt sett till att pastoratets församlingar köpt in böcker med förtryckta linjer. Eller är det överordnat, Västerås stift som beslutat om det i någon bestämmelse för alla församlignar i stiftet?

    1. Släktingar.se inläggets författare

      Jag gissar att det åtminstone delvis är överordnat, alternativt att flera pastorat/kontrakt gått samman, då jag tror mig ha sett liknande böcker i andra församlingar. Har inte gjort någon övergripande genomgång dock. Kan ju också varit något tryckeri som sålt in sig hos församlingarna. Någon annan kanske vet närmare hur det ligger till?

  9. Anna Gunnarsson

    Värnamo och Tånnö i Jönköpings län. Har flertalet släktingars historia som gått förlorad pga brand. Det började i prästgården, under stekning av fläsk och slutade med stora delar av arkivet innan 1860 förstört

  10. Lillemor Spoong

    Uppsala, Biskopskulla.
    Här saknas husförhörslängder mellan 1790-1800.
    Jag har försökt hitta varför men inte lyckats, kanske någon annan som vet.
    I Vassunda saknas husförhörslängder mellan 1785-1797

    Västmanland
    Vittinge
    Här saknas Husförhörslängder
    1737-1751, 1758-1803,
    Vad som har hänt med dessa och varför de saknas vet jag inte.
    Tack för ordet.
    //Lillemor

    1. Släktingar.se inläggets författare

      Tack för kommentaren, Lillemor. Vi har försökt begränsa vår lista till de arkiv som lidit större generell skada av olika anledningar. Det finns många andra församlingar med enstaka luckor eller där någon enskild präst gjort en extra insats. När det gäller husförhörslängder är det normala på många håll att de börjar kring 1800.

  11. Örjan Werkström

    Frisholmens kastellförsamling i Karlshamn
    Arkivet, som förvarades på vinden i Karlshamns komministergård vid Christopher Schrödersgatan i Karlshamn. torde ha skattat åt förgängelsen vid rivningen av nämnda komministergård omkring 1960.

  12. Anders Eklöf

    Död- och begravningsböcker från Väse i Värmland verkar saknas för åren 1773-1813. Åtminstone finns de inte tillgängliga online hos Riksarkivet.

      1. Anders Eklöf

        Ja, men de är minst sagt sparsamma med dödsdatum.
        I bästa fall – men inte alltid – står året (åtminstone för mina anor).

  13. Pingback: Här hittar du mantalslängderna - före och efter 1820 - Släktingar-bloggen

  14. Kjell Åke Akselsson

    Lockne församling i Jämtland saknas en stor del av kyrkböckerna. Orsaken är inte helt klarlagd. En källa uppger att det beror på en brand annan källa uppger att en präst i Lockne använda de gamla kyrkböckerna för att tapetsera väggarna i sin bostad.

  15. Hans Jonsson

    Saknar Östra Hoby i förteckningen. Här börjar kyrkböckerna 1777 – de äldre gick förlorade i brand.

  16. Pingback: Den våldsamma prästgårdsbranden i Sveg 1870 - Släktingar-bloggen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *