Med undantag för gängmord så begås de flesta grova våldsbrott av närstående människor. Förklaringen är förmodligen enkel då man hyser starkare känslor till de som står nära, vare sig det…
Läs merBrodersmordet på Bror i adelsfamiljen
Ian Lundin – en släktresa från Hötorget till Sudan
Familjen Lundin hör till de mest framgångsrika svenska företagarna genom tiderna. Förmögenheten har till stor del byggts upp genom oljeindustrin i länder där många andra bolag ansett det varit alltför…
Läs merDen livströtta pumpborrarens son blev präst i barndomens kvarter
Många släktforskare beklagar sig då och då över att man ofta bara ser namn, födelsedatum och platser i forskningsresultaten. Man vill gärna hitta något utöver det vanliga eller få lite…
Läs merEn mjölnare med orent mjöl i påsen
Uttrycket ”att ha rent mjöl i påsen” är nog bekant för de flesta. Det är känt sedan 1932 och under krigsåren ökade användningen då det inte var ovanligt att mindre…
Läs merSvensk adel med rötter i Indonesien
De flesta av er är kanske vid det här laget medvetna om att man ska ta de stora släktforskningstjänsternas uppskattningar av etnicitet med en rejäl nypa salt. Vad tror du…
Läs merHånger och Mårby – två försvunna socknar
Att nya församlingar bildas är kanske inte särskilt märkligt. Allteftersom storstäderna vuxit så har behovet av uppdelning blivit ett naturligt resultat av befolkningsökningen. I norra Sverige var socknarna istället extremt…
Läs merFrån porslinskonst till scenkonst i Erik Segerstedts släkt
Erik Segerstedt har kommit långt sedan han slog igenom i Idol för snart 20 år sedan. Igår infriade han förväntningarna och tog sig som favorit vidare till finalen i Melodifestivalen.…
Läs merSläktforskningen som en språkresa
De senaste dagarna har jag personligen träffat på ett par ord eller uttryck som jag så vitt jag minns aldrig sett tidigare. Det ena var på lyktone och det andra…
Läs merRegister och primärkällor – hur gör man skillnad?
I vårt alltmer digitaliserade Sverige så är det också lättare än någonsin tidigare att komma igång med släktforskningen. Det är naturligtvis jättebra men det finns några fallgropar som följer med…
Läs merNya namn i almanackan från 2027
Sedan 2021 så förvaltar Namnlängdskommittén den namnlängd som används i de flesta svenska kalendrar eller almanackor. Kommittén består av representanter från Svenska Akademien, Institutet för språk och folkminnen, Vetenskapsakademien och…
Läs mer