Register och primärkällor – hur gör man skillnad?

I vårt alltmer digitaliserade Sverige så är det också lättare än någonsin tidigare att komma igång med släktforskningen. Det är naturligtvis jättebra men det finns några fallgropar som följer med denna tillgänglighet. En av de vanligaste för nybörjaren är hur man behandlar den information man får från olika register.

Folkräkningar (Sveriges befolkning)

Så, vilka register talar vi om? Ett av de mest omfattande är folkräkningarna hos Riksarkivet. Dessa är precis som allt annat digitaliserat material där helt gratis att använda. Idag finns årtalen 1860, 1870, 1880, 1890, 1900, 1910 och 1930 tillgängliga. 1930 är dock inte helt komplett än eftersom enbart personer äldre än 100 år finns sökbara på grund av dataskyddsförordningen (GDPR). Just nu pågår därför registrering av personer födda 1924.

Folkräkningarna ger släktforskaren en genväg in i källmaterialet. Man måste dock vara medveten om deras begränsningar. De ger endast en ögonblicksbild för respektive årtal. De är alltså INTE en ersättning till husförhörslängder och församlingsböcker. För att hitta detaljerad information måste man därför alltid gå vidare och slå upp familjen i respektive församlings kyrkböcker. Dessa är primärkällor till skillnad från registret som är en andrahandskälla.

En sida från Trökörna församling i Skaraborgs län från Folkräkningen 1890.

BiS – Befolkningen i Sverige 1800-1947

Det största och mest kända befolkningsregistret för Sverige är BiS eller Befolkningen i Sverige 1800-1947. Det har skapats i ett samarbete mellan MyHeritage och Arkiv Digital och består av många miljoner registerposter. För att få tillgång till detta enorma register krävs ett betalabonnemang. Detta register har flera fördelar gentemot folkräkningarna av vilka de främsta är:

  • omfattar en längre tidsperiod
  • något mer detaljerade uppgifter
  • direktlänkar till primärkällor

För den som börjar släktforska med den information man har om exempelvis sin farfar eller mormor så är detta extremt lockande. Du kan oftast så gott som omedelbart hitta flera generationer genom att bara söka i registret. Den lyxen hade inte jag själv när jag började släktforska då det knappt fanns ett vettigt program till datorn. Men vilken information får du egentligen från registret? Kan du lita på den?

I all forskning – så även släktforskning – så gäller det att veta bakgrunden till den information man tar del av. Man kanske inte ska lita på att en politiker berättar allting om man inte ställer rätt intervjufrågor exempelvis. BiS innehåller stora mängder data. Det hade inte varit möjligt att skapa detta register utan kostnadseffektiv databehandling. Här ingår såväl manuell hantering av personer som inte har svenska som modersmål som maskininläsning. Därför förekommer en hel del fel i denna databas som kan tyckas väldigt märkliga för oss.

Du kan aldrig lita på att platser och namn är korrekta i registerposterna. Du kan inte heller lita på att personer som listas tillsammans alltid hör till samma familj. Familjemedlemmar kan också ha särats på vid inläsningen beroende på hur de står skrivna i husförhörslängden. Inte ens kön behöver stämma överens med verkligheten. En Johanna kan stå listad som Johannes eller vice versa. Vi råkade träffa på ett lite kul exempel nyligen där Rumpegården hade registrerats som Kungsgården i flera poster. Kanske en omedveten förfining av gårdsnamnet? 🙂

Det är alltså viktigt att använda dessa register just som register och ingenting annat. Du måste alltid kontrollera primärkällorna.

Register är användbara och sparar mycket tid. Men precis som en hammare eller skruvmejsel så måste man använda verktygen på rätt sätt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


WordPress Cookie-tillägg av Real Cookie Banner