Den våldsamma prästgårdsbranden i Sveg 1870

Den som släktforskat i Svegs och Älvros församlingar i Härjedalen har säkerligen upptäckt att en stor del av kyrkböckerna saknas. Orsaken till detta är den ödesdigra brand som drabbade prästfamiljen i Sveg tidigt på morgonen den 8 mars 1870.

Prästfamiljen

I Svegs prästgård bodde vid denna tid sedan fem år tillbaka prästen Per Olof Frändén med sin hustru Anna Kristina Adolfina Leiditz och fem barn samt informator och barnpiga. Branden hade ett mycket hastigt förlopp och förutom att prästgården och hela familjens egendom gick upp i rök så omkom prästens barn Frans Teodor och Hulda Kristina, 5 respektive 3 år gamla.

Svegs dödbok vittnar om familjens stora tragedi

Det hade kunnat gå ännu värre

Sorgen över att förlora två små barn är svår att greppa för alla som inte varit med om något liknande själva. Men när man läser tidningarnas redogörelse över tragedin så blir det uppenbart att det hade kunnat gå ännu värre. Prästfamiljen hade sina sovrum på övervåningen i prästgården och tvingades bokstavligen kasta sig ut.

Följande redogörelse skickades in till Hudiksvalls-Posten dagen efter eldsvådan:

Vi äro så uppskakade af en ryslig eldsvåda, som i går morgon kl. imellan half fyra och sex öfvergick Svegs prestgård, dervid mangårdsbyggningen jemte allt kyrkoherden Frändéns värdefulla lösörebo på omkring 2 1/2 timmar lades i aska; en eldsvåda som haft så hastigt förlopp har jag icke sett. Familjen, sju personer, jemte informator och en barnpiga, som hade sina sofrum i öfra våningen, måste i nära naket tillstånd kasta sig ut genom fönstren, 11 à 12 alnar ned till marken, för att icke blifva ett rof för de påträngande lågorna i midten af byggningen. Förunderligt blefvo de icke benbrutna, men skadade annars, dels genom fallet och dels skurna af glas, så att herre och fru voro nära att förblöda. Tvenne barn, en gosse om 6 och en flicka om 4 år, blefvo i förskräckelsen qvarglömda och innebrända, hvarigenom, till råga på eländet, föräldrarne sattes i en, som det synes, den tröstlösaste sorg. Prestgården ligger något enstaka, så att innan folk hann anlända, lågorna slogo ut genom alla fönster, så att ingenting kunde räddas. Huru elden uppkommit är ej kändt eller upplyst.

Lästips: Förstörda kyrkböcker och arkiv

Det var alltså nära att även föräldrarna förlorade sina liv. Inte på grund av elden i sig utan skadorna de ådrog sig från fönsterglaset när de i panik kastade sig ut från det brinnande huset.

Skuldbeläggande av familjen

Prästen Frändén

I slutet av april publicerade därför flera tidningar följande text som skickats in till Hudiksvallsposten:

I ett referat härifrån om den förskräckliga eldsvåda, som den 8 nästl. Mars hemsökte mig förefinnas några väsendtliga misstag, som härmed, till undvikande af missförstånd, rättas: först att familjen, som hade sina sofrum i öfra våningen i Svegs presgård, utom informator och barnpiga, ej bestod af 7 utan af 9 personer; vidare att de innebrända barnen alldeles icke bortglömdes, utan, oaktadt alla dervid gjorda öfvernaturliga ansträngningar, ej kunde räddas undan de våldsamt påträngande lågorna, som inbröto i sofrummen. Sorgen är nog djup och hjertslitande ändå, utan att påbördas en onaturlig glömska och försummelse vid det hemska tillfället, som helt och hållet saknar all grund.

Prästen Frändén stannade kvar i Sveg i ytterligare tio år efter tragedin innan han 1880 blev kyrkoherde i Brunflo i Jämtland.

• ← Från samer till tyska köpmän i Lotta Engbergs släkt
• Valloner och franska krigsfångar i Amanda Ilestedts idrottssläkt →