Från samer till tyska köpmän i Lotta Engbergs släkt
Lotta Engberg, farfar Erling och farmors far Emil.
Den extremt folkkära Lotta Engberg är en kvinna med många strängar på sin lyra. Hon har arbetat som musiklärare, körat bakom Herreys och vunnit Melodifestivalen. Lotta på Liseberg har nästintill blivit en institution i den svenska sommaren. Här tittar vi lite närmare på hennes släkt som kanske bjuder på en eller annan överraskning.
Präster och norska invandrare
Musikalitet följer lite som en röd tråd i många prästsläkter och Lotta Engberg är själv ett tydligt exempel på detta. Hennes farfar Erling Pedersen (1901-1988) hade bland annat verkat som sjömanspräst i Liverpool innan han slog sig ner som präst i Kalix i Norrbotten. När Lotta fyllde sex år fick hon ett piano i födelsedagspresent av honom vilket väckte hennes musikintresse till liv på allvar. Erling hade kommit till Nederkalix med sina föräldrar och syskon från norska Larvik. Fadern Hans Pedersen (1863-1932) fick här anställning som chef för det norskägda sågverket Ängören. Lotta har faktiskt också en rad andra präster bland sina förfäder. Lottas farfar Erling var även mycket engagerad i scoutrörelsen.
Tyska köpmän och en invandrad fältskär
På faderns sida härstammar Lotta Engberg från släkten Cantzler som verkade som köpmän i Stockholm från slutet av 1700-talet. Den svenska grenen av släkten härstammar från borgmästaren Carl Friedrich Cantzler (1719-1803) i kuststaden Wolgast i Mecklenburg-Vorpommern. I huvudstaden bedrev de bland annat handel med stångjärn, spannmål och kaffe. Genom ett kusingifte så härstammar Lotta inte bara en utan två gånger från denna släkt.
Det finns faktiskt fler tyskar i släkten. En annan av Lottas anfäder tillhörde nämligen släkten Sucksdorff som visserligen levde flera generation i Finland men vars stamfader Joachim Christian Sucksdorff (1718-1770) var en tyskfödd fältskär som invandrade till Loviisa.
De samiska rötterna
På sin mors sida har Lotta Engberg samiska rötter. Hon härstammar nämligen från nybyggaren och bonden Bryngel Larsson (1736-1803) vid Lögdaträsk i Fredrika socken. Han hade lärt sig räkna och skriva vid Åsele lappskola där han antecknades som ”kvick med gott förstånd”. Lappskolan i Åsele var vid den här tiden ganska ung och hade ursprungligen inrättats vid socknens kyrkoplats år 1732 för att inskola de samiska barnen i den kristna tron. Med sin hustru Elisabet hade Bryngel nio barn varav mellanbarnet Elisabet (1773-1843) skulle komma att bli Lottas anmoder. Bryngels hustru Elisabet uppges vid ett tillfälle betala böter till kyrkan i Åsele för fylleri.
Nära släkt med Amanda Lind
Lotta Engberg har också en känd nu levande släkting i psykologen Amanda Lind som var kultur-, demokrati- och idrottsminister i Stefan Löfvens regering 2019–2021. De bägge har en del gemensamt förutom att de är nära släkt. Amandas far var nämligen präst i Sorsele. Lotta Engbergs morfar Erik Halvar Nilsson (1902-1985) var bror till Amanda Linds farmor Olga Karolina Johansson (1912-2001). Lotta och Amanda är alltså sysslingar eller tremänningar för att använda en genealogisk fackterm.
Läs mer: Sveriges statsråd: kulturminister Amanda Lind
Patron Öhrwall går i konkurs
Lotta Engbergs farmors farfar Johan Fredrik Öhrwall (1817-1894) drabbades av mycket olycka i sitt liv. Han var född i Vinberg i Halland där såväl hans far och farfar var präster. Själv tänkte han följa i sina fäders fotspår, studerade vid Lund och övade predikningar i de halländska kyrkorna. Av okänd anledning valde han en annan yrkesväg och började arbeta som bokhållare och inspektor på de småländska glasbruken.
Johan Fredrik blev så småningom delägare i glasbruk men slog sig 1857 ner som lantbrukare på Näshults säteri. Under några år var han här ordförande i kommunalstämman och verkade även som ortens första poststationsföreståndare. 1860-talets nödår och hustruns sjukdom blev troligen för mycket för den halländske sonen och kring årsskiftet 1870-1871 gick han i konkurs varpå säteriet såldes. Familjen bosatte sig i stugan Emilsro på ägorna, säkerligen namngiven efter parets son Emil (1858-1915) som sedermera blev läkare i Stockholm. 1873 avled hustrun Emilia i lungsot (tuberkulos). Märkligt nog hade han tidigare förlorat sin första hustru i samma sjukdom. Han kom nu att leva ensam fram till sin död 20 år senare och gifte aldrig om sig en tredje gång.
Värt att nämna är också att ett flertal adliga släkter finns representerade lite längre tillbaka i Lotta Engbergs antavla, däribland Mannerstedt, Wästfelt, Netherwood, Rosenbielke och Lilliesparre. Hon härstammar också från en lång rad tyska adelssläkter i Baltikum.
Lotta Engbergs antavla
Nedan följer de tre första generationerna i Lotta Engbergs antavla.
Proband
1 Lotta Engberg, född 1963 i Överkalix socken, Norrbotten. Sångerska, programledare.
Generation I
2 Lennart Pedersen, född 1931 i Kalix. Jägmästare. Gift 1960 med
3 Maj Nilsson, född 1936 i Skellefteå. Sjuksköterska.
Generation II
4 Erling Pedersen, född 1901 i Larvik, Norge, död 1988 i Hedemora. Präst. Gift 1:o 1926 med
5 Ingrid Öhrwall, född 1902 i Stockholm, död 1956 i Kalix.
6 Erik Halvar Nilsson, född 1902 i Bergviken, Lycksele socken, Lappland, död 1985 i Umeå. Maskinskötare. Gift 1932 med
7 Anna Katarina Elisabet Eriksson, född 1905 i Djupvik, Degerfors socken, Västerbotten, död 1985 i Umeå.
Generation III
8 Hans Pedersen, född 1863, död 1932 i Båtskärsnäs, Nederkalix socken, Norrbotten. Sågverksdisponent. Gift med
9 Therèse Bosvig, född 1864, död 1934 i Näsbyn, Nederkalix socken.
10 Emil Öhrwall, född 1858 i Näshults säteri, Näshults socken, Småland, död 1915 i Stockholm. Gift med
11 Tekla Magdalena Henrika Sucksdorff, född 1861 i Sundsör, Turinge socken, Södermanland, död 1907 i Stockholm.
12 Erik Nilsson, född 1872 i Lillsandsjö, Degerfors socken, död 1950 i Lycksele. Arbetare. Gift 1898 med
13 Amanda Karolina Nilsdotter, född 1873 i Rönnås, Lycksele socken, död 1961 i Lycksele.
14 Erik Anton Johansson, född 1872 i Djupsund, Degerfors socken, död 1933 i Djupvik, Degerfors socken. Torpare. Gift 1897 med
15 Eva Charlotta Sjöström, född 1872 i Hjukensjön, Degerfors socken.