Gottskalk-släkten i Hällestad och Risinge

Gården Köpma på en karta från 1638.

Ibland stöter man i släktforskningen på problem som man tycker borde gå att lösa men man når ändå inte riktigt fram till den slutgiltiga lösningen trots att man själv är övertygad om att ens teorier ligger mycket nära sanningen. Här ska vi ta upp ett sådant exempel och berätta om (vad som troligen är) en släkt i Östergötlands bergslag som många tusen nu levande svenskar härstammar från.

Gottskalk – ett tyskklingande namn

Den som har släktforskat på 1600- och 1700-tal i grannsocknarna Hällestad och Risinge i Finspångs kommun i norra Östergötland har inte helt osannolikt stött på förnamnet Gottskalk. Det är ett namn som är typiskt för tysktalande invandrare men namnet har funnits i Sverige alltsedan tidig medeltid tack vare ett stadigvarande tyskt inslag i befolkningen. Kanske borde namnet därför egentligen skrivas Gottschalk men vi har valt att använda den försvenskade stavningsformen.

”Ur-Gottskalk”

Varifrån kommer då namnet i dessa trakter? När vi tittat närmare på denna släktkrets så har vi fastnat för en man vid namn Gottskalk som var skattebonde på gården Köpma i Risinge socken precis intill sockengränsen till Hällestad. Han finns omnämnd på gården redan 1555 och står fortfarande för gården vid Älvsborgs lösen 1571 då han skattar 1/2 lod silver samt 12 daler och 3 öre i penningar. Gissningsvis föddes vår förmodade ”ur-Gottskalk” på 1520-talet, kanske någonstans i Tyskland.

”Godskalck i Kiöpma” i Östergötlands handlingar 1584.

Många av bergsmännen i Östergötlands bergslag hade släktskap med lågfrälseätter och det var oftast inte någon särskilt stor statusskillnad mellan de tidiga självägande bönderna och de ”lägre” adelssläkterna. Kanske var det genom sådana relationer som Gottskalk hamnade på orten men det är bara spekulationer som förmodligen aldrig kan utrönas.

Osäkerhet i släktleden

Även om man till en början kan tycka att det utan större svårigheter borde gå att lägga pussel med hjälp av domböcker, skattelängder och kyrkböcker för att få ihop en släkt som varit ägare till en typiskt skattegård under en mycket lång tid så har det visat sig svårt att med säkerhet belägga denna släkts historia. Möjligen har det till viss del att göra med gårdens belägenhet. Köpma hörde visserligen till Risinge socken i kyrkligt avseende men gården hörde inte till Risinge bergslag utan till bergslagen i Hällestad tillika med en handfull andra utsocknes hemman. Därför hittar vi gården listad under Hällestad i de tidiga skattelängderna.

Efter Gottskalk tas Köpma över av en man vid namn Håkan. Hans patronymikon framgår inte av källorna men han var säkerligen son eller måg till Gottskalk. Hur kan vi vara så säkra på det undrar du kanske? Jo, det är ytterst ovanligt att skattehemmanen i bergslagen inte går i arv i släkten. Förutom detta enkla faktum så stärks antagandet väsentligt av att denne Håkan i sin tur tycks ha en son vid namn Gottskalk.

Håkan och Håkan

Nu blir det dock lite vanskligare att följa släkten i skattelängderna (mantalslängder, jordeböcker och landskapshandlingar). Den äldre Håkan efterträds nämligen av en ny Håkan, exakt när är omöjligt att avgöra. Den senares patronymikon framgår emellertid i källorna där han vid flera tillfällen kallas Håkan Håkansson. Han är med största sannolikhet son till Håkan den äldre. Vi har noterat att man i andra sammanhang har blandat ihop dessa familjer och därmed dragit till synes felaktiga slutsatser om deras barn. Alla dessa tre män tycks ha uppnått en för sin tid ganska respektabel ålder. Håkan Håkansson avlider 1670 och bör då ha varit uppskattningsvis 75-80 år gammal.

Fler Gottskalkar

I närområdet hittar vi under 1600-talet och 1700-talet ett flertal andra bönder och bergsmän med namnet Gottskalk. Ursprunget för deras namn kan inte säkert beläggas i något fall men vi är tämligen övertygade om att alla dessa kan leda sitt ursprung tillbaka till vår ”ur-Gottskalk” i Köpma, inte minst då alla kommer från ett begränsat geografiskt område i gränstrakten mellan Hällestad och Risinge socknar. Det handlar om följande personer:

Gottskalk Håkansson i Köpma – död 1657 i Köpma dit han tycks ha flyttat tillbaka mot slutet av sitt liv. Helt säkert son till Håkan den äldre i Köpma. Var troligen tidigare bosatt i Hällestad och kanske identisk med en Gottskalk Håkansson som bor i Nygård där år 1650. Även Nygård är en mycket gammmal släktgård vars ägare varit några av de mer förmögna bönderna i trakten med en nära relation till lågfrälset.

Gottskalk i Olstorp, Risinge socken – bergsman, nämndeman och kyrkvärd som bor på skattegården Olstorp – granngård i norr till Köpma – vid 1600-talets början. Han skulle tidsmässigt mycket väl kunna vara en dotterson till Gottskalk i Köpma. Sonen Hans Gottskalksson (död 1664) övertar gården. Hans är för övrigt också ett typiskt tyskt namn även om det naturligtvis är långt ifrån ovanligt även hos den svensktalande befolkningen.

Gottskalk i Sätra, Hällestads socken – en ganska anonym man som 1625 beklagade sig över att hans granne Lasse slagit honom i magen och slagit ihjäl en av hans gäss. Möjligen avlider han i låg ålder, han finns åtminstone inte kvar på gården tio år senare. Trolig far till två Gottskalks-döttrar som senare dyker upp med sina män i Sätra, möjligen även morfar till en Gottskalk Persson som finns i Sätra på 1670-talet.

Gottskalk Sunesson i Rämninge, Hällestads socken – även denne Gottskalk tycks ha avlidit ganska ung. Han nämns endast på 1630-talet och början av 1640-talet. Till skillnad från sina namn-kollegor i trakten så kan hans ursprung med säkerhet beläggas. Han var son till den tidigare skattebonden Sune Hansson i Rämninge. Gissningsvis var någon av Gottskalks föräldrar barnbarn till Gottskalk i Köpma. Som lite kuriosa i sammanhanget kan nämnas att denne Gottskalk är anfader till ur-Göteborgaren Sten-Åke Cederhök (1913-1990), idag kanske framför allt känd för TV-serien Albert & Herbert.

Gottskalk klockare i Skedevi – detta är den ende Gottskalk utanför det direkta närområdet som vi tar upp här och hans eventuella släktskap till övriga med namnet är betydligt mer osäkert. Denne klockare uppges visserligen vara 89 år gammal vid sin död 1651 men det är sannolikt en viss överdrift och han kan mycket väl vara född omkring 1580 och därmed rent kronologiskt även han kunna passa in som ett barnbarn till Gottskalk i Köpma. Det som talar emot detta antagande är geografin. Skedevi ligger visserligen inte långt från Hällestad och Risinge men befolkningen där har normalt sett mycket lite med bergslagen att göra. En klockare är dock betydligt mer flyttbenägen då arbetstillfällena var minst sagt begränsade. Gottskalk klockare blev genom sin son kyrkoherden Petrus Gottschalki (Schedviensis, ca 1610-1676) stamfar för en släkt Talén och anfader till nobelpristagaren Selma Lagerlöf (1858-1940).

Mycket mer information om dessa personer och släkter samt tillhörande källhänvisningar hittar du som vanligt i vår databas på Släktingar.se. Härstammar du själv från några av dessa familjer? Har du tips eller synpunkter kring våra teorier? Hör då gärna av dig till oss eller skriv en rad i kommentarsfältet längre ner.

• ← Nytt fokus på slaktarna och slaktforskning
• Koboltgruvan i Los – ett kortlivat projekt och en personlig tragedi →