Prästen i prubban – en östgötsk hustrumisshandlare
Den gamla proban vid Västerås domkyrka
Ibland kommer du att stöta på ord i släktforskningen som sällan syns idag. Vet du exempelvis vad en prubba eller proba är? Det var en östgötsk präst mycket nära att få erfara vid mitten av 1600-talet.
Herr Petrus i Rinna
Petrus Caroli Fornelius fick 1646 tjänst som komminister i Rinna församling i Boxholms kommun. Hans ursprung är i dagsläget okänt men namnet skulle möjligen kunna peka mot Fornåsa socken. Han gifte sig med Anna Aschanius, en prästdotter från Askeby utanför Linköping. Det var säkerligen ett äktenskap hon skulle komma att ångra. En skilsmässa var knappast att tänka på i prästfamiljen.
Alkohol och misshandel
Av allt att döma hade herr Petrus problem med alkoholen. Resultatet blev ett alltför välbekant mönster för drabbade kvinnor än i våra dagar. Petrus tog till flaskan, blev berusad och slog sin hustru. Det blev till slut ett ärende för Linköpings domkapitel. Här framkom att han bara sex veckor in i äktenskapet givit den olyckliga Anna 44 blåmärken. Vid ett senare tillfälle hade hon fått mer än 40 örfilar och blivit kallad ”de smädligaste namn” av sin make.
Prästen slapp straff
På den här tiden var aga och någon enstaka örfil mot hustrun eller tjänstefolket inte något märkvärdigt. Men det fanns en gräns och den gränsen hade Petrus passerad med råge. Domkapitlet ansåg att han skulle sättas i prubban i 14 dagar. Mindre allvarliga brott riktade mot enskilda personer kunde dock ofta lösas inom familjen. Så blev det även här. Petrus slapp helt undan sitt straff eftersom hans svärföräldrar bad för honom.
Proban – prästernas och studenternas fängelse
Prubban – eller proban som den oftare kallas – var ett slags fängelse för prästerskapet och den högre utbildningen. Ordet proba kommer från latinets ord för prövning. Det äldsta kända belägget för begreppet kommer från Laurentius Petris handskrivna utkast till kyrkoordning 1561 (tryckt 1571), där står att en prästman som vid prästmöte ”dricker sigh drucken / och i så måtto gör sigh oskickeligh / han skal medh Probon etc. straffat warda”. Som kyrkliga fängelser fanns probor främst i stiftsstäderna, och då det också var i dessa som de äldsta svenska gymnasierna fanns blev proborna med tiden mer kopplade till bestraffning av olydiga elever än med straffade präster och andra tjänstemän inom kyrkan.
Universiteten i Uppsala och Lund hade rätt att utdöma egna straff mot såväl anställda som studenter fram till 1852. Där fanns därför också probor för detta ändamål. I Uppsala var proban under 1600-talet belägen på innergården till Gustavianum. Under 1700-talet flyttades den först till det nyuppförda Konsistoriehuset vid S:t Eriks torg och senare till Domtrapphuset. I Lund var proban till början placerad i källaren till domkapitlets kapitelhus vid Krafts torg (rivet i början av 1800-talet). År 1764 flyttades den till ett rum i det nyköpta Liberiet.
Annas vidare öden
Petrus Fornelius avled bara några år efter att han stått inför domkapitlet. Kanske ett resultat av många års alkoholmissbruk. Anna fick förhoppningsvis därefter ett betydligt mer harmoniskt liv. Hon gifte om sig med Erik Rinman (1629-1706) som övertog komministertjänsten i Rinna innan han 1675 blev kyrkoherde i Herrestads pastorat. De fick sju barn tillsammans. Anna avled ungefär i samband med flytten från Rinna.