Hur organiserar jag min släktforskning?

Har du börjat släktforska för en tid sedan och nått en punkt där du börjar få svårt att hålla ordning och reda på alla filer, mappar, papperslappar och fotografier som ligger utspridda lite här och där? Många släktforskare känner igen sig i det scenariot. Som så mycket annat här i livet så är det lättare att vara efterklok än att göra rätt från början. Här ger vi dig tips som gör livet enklare för dig som ska börja eller nyligen har påbörjat resan in i den spännande släktforskningsvärlden.

Använd ett släktforskningsprogram

Det första rådet är enkelt och kanske självklart för de flesta idag men det tål ändå att poängteras. Har du en dator? Använd då också den till din släktforskning. Det går alldeles utmärkt att släktforska utan en dator idag precis som det gjorde för 50 år sedan. MEN det går så mycket lättare att hålla ordning och reda med digitala hjälpmedel.

Det går att ha sitt ”riktiga” släktträd hos någon av de stora nättjänsterna såsom Ancestry eller MyHeritage men vi rekommenderar att man utgår från ett släktforskningsprogram i den egna datorn. På så vis blir det lättare att ha full kontroll över sin data och du kan välja exakt vilken information som du vill dela med omvärlden. Det har också kommit en del rapporter från användare av de stora amerikanska tjänsterna att personer till synes helt slumpmässigt har försvunnit från deras släktträd.

Vilket program ska jag välja?

Detta är nog den absolut vanligaste frågan nybörjaren ställer sig. Det är en svår fråga att svara på. Många släktforskare väljer ett program tidigt i sin forskning och lämnar sedan aldrig detta. Det är därför en god idé att testa olika program för att se vilket du föredrar. I Sverige är det många som använder Min Släkt, Genney och Disgen. Disgen har ett mycket stort ideellt nätverk som gärna hjälper nybörjaren.

En bild från det svenska släktforskningsprogrammet Disgen

Spara inte dina lappar för länge

Det är inte alltid man har datorn med sig när man besöker arkiv, bibliotek eller andra släktforskare. Resultatet brukar då bli handskrivna lappar, kopior, utskrifter och annat material som man sparar i en byrålåda för att ”lägga in i datorn senare”. Så småningom tenderar denna samling att växa sig så stor att man inte längre känner sig motiverad att ta tag i arbetet. Vårt råd till dig är därför att sätta sig ner med detta så snart som möjligt. Du kommer tacka dig själv senare!

Prioritera originalhandlingar

Vad gör du om du trots allt finner dig själv i en situation där du inte verkar komma ikapp din papperssamling? Försök då att prioritera alla originalhandlingar du samlat på dig. Scanna eller fotografera dina bilder, arbetsbetyg, diplom och annat material som inte lätt kan återskapas. Även om dina nära och kära inte tackar dig idag så kommer de säkert att uppskatta ditt arbete om 20, 30 eller 40 år.

Glöm inte källhänvisningarna

Som nybörjare så stöter man ofta på patrull i början av sin släktforskning. Det visar sig svårt att komma vidare med någon person. Kanske är texten svårläst eller kyrkböckerna har brunnit upp i just ”din” församling. Om ett år eller två kanske du som en mer erfaren forskare vill försöka komma vidare med samma person. Då sparar det mycket tid om du direkt kan gå in i de källor du använde första gången. Försök därför att alltid ange dina källor på ett korrekt sätt i släktforskningsprogrammet.

I vår databas på Släktingar.se är vi noga med att ange källor så att man själv lätt kan gå direkt in i arkiven

Lita inte på tekniken!

Nu när vi sagt att du ska använda ett släktforskningsprogram så kanske det låter lite konstigt att du inte ska lita på tekniken? MEN precis som livet i sig så är tekniken oförutsägbar. Du kan ha turen att köpa en hårddisk som håller i 15 år utan minsta missöde. Det kan också vara så att ditt älskade barnbarn råkar hälla ett glas saft över din laptop. Eller så brakar själva programmet ihop. Du gör rätt i att investera i en bra backuplösning för alla viktiga filer i datorn – inte enbart släktforskningen. För Mac finns ett utmärkt verktyg som heter Time Machine.

Trygg och framtidssäkrad

Slutsatsen är alltså att absolut använda tekniken, men att ha både hängsle och livrem och både spara din forskning lokalt, men spara den även på nätet, hos en leverantör du litar på. Detta för att inte bara vara trygg för eventuella tekniska missöden, men också för att vara trygg att informationen överlever om någonting skulle hända med just dig. Hemska tanke om den gedigna forskning som enskilda individer lagt ned tid på faller i glömska eller aldrig blir nåbar eller användbar för andra människor som kan ha behov av den, eller den svenska gemensamma historieskrivningen i sig. På Släktingar.se kan du tex spara din forskning och också få den presenterad på ett aptitligt vis. Våra servrar står i Sverige, backupas ofta och vi lyder under svensk lagstiftning så man behöver inte vara orolig för att datan kommer på vift.

Vi ska gå in lite närmare på framtidssäkring av släktforskningen i ett senare blogginlägg.

• ← Biståndsminister Per Olsson Fridhs skånska släkt
• Kungar, filmcensur och straffarbete i Anna Ekströms släkt →