Harry Martinsons anor i Jämshög
Harry Martinson till vänster om Ivar-Lo Johansson
Harry Martinson är en av de mest framstående personerna i den svenska litteraturhistorien och en av de svenskar som mottagit Nobelpriset (han delade litteraturpriset 1974 med Eyvind Johnson). Han föddes 1904 i Jämshögs socken strax utanför Olofström i Blekinge där fadern hade en lanthandel. Hans släkt har djupa rötter i gränstrakterna mellan Blekinge och Skåne även om det också dyker upp några smålänningar i hans antavla. Bara sex år efter Harrys födelse avled fadern i lungtuberkulos, en sjukdom som vid 1900-talets början fortfarande skördade många offer även i relativt ung ålder. Ett år senare emigrerade modern till Portland i Oregon och Harry lämnades ensam kvar ”på socknen” som fosterbarn.
Efter en kort tid på barnhem i Göteborg och sex år i folkskola började Harry Martinson arbeta vid Jonsereds fabriker utanför Göteborg. Sjutton år gammal gick han ut till sjöss i likhet med många andra unga män i de svenska kuststäderna. Det var då en av de få möjligheterna för någon med hans bakgrund att se världen och under denna period fick han chansen att uppleva avlägsna länder som Indien och Brasilien. 1927 tvingades han i land på grund av hälsoskäl. Han hade då liksom sin far drabbats av lungsjukdom och började föra en kringvandrande tillvaro i Sverige.
Den 27 augusti 1927 debuterade Harry Martinson med dikten ”Sanningssökare” i tidningen Arbetaren. Två år senare släpptes bokdebuten ”Spökskepp” men det verkliga genombrottet som författare lät vänta till 1931 då diktsamlingen ”Nomad” kom ut. Två av hans mest kända böcker är den självbiografiska romanen ”Nässlorna blomma” som publicerades 1935 och romanen ”Vägen till Klockrike” (1948). 1949 blev han den första proletärförfattaren i Svenska Akademien.
Förutom Nobelpriset så har Harry Martinson mottagit en rad andra priser såsom Svenska Dagbladets litteraturpris (1944), Bellmanpriset (1951 samt 1962) och Evert Taube-stipendiet (1968).
Harry Martinson slutade sitt liv 1978 då han skar upp magen med en sax på Karolinska sjukhuset i Solna. Han ligger begravd på Silverdals griftegård i Sollentuna församling. På Kungsholmen ligger idag Harry Martinsons gata som fått sitt namn efter honom.
Nedan följer de första tre generationerna i Harry Martinsons antavla:
Proband
1 HARRY Edmund Martinson, född 1904 i Nyteboda, Jämshögs socken, Blekinge, död 1978 i Stockholm. Författare.
I
2 Martin Olofsson, född 1868 i Kräbbleboda, Glimåkra socken, Skåne, död 1910 i Gylsboda, Örkeneds socken, Skåne. Lanthandlare i Nyteboda, Jämshögs socken. Gift med
3 Bengta Svensdotter, född 1876 i Kullan, Kyrkhults socken, Blekinge, död 1946 i Portland, Oregon, USA.
II
4 Olof Jönsson Dreier, född 1826 i Sibbarp, Näsums socken, Skåne, död 1876 i Dönaberga, Hjärsås socken, Skåne. Torpare. Gift med
5 Bengta Månsdotter, född 1833 i Strönhult, Örkeneds socken, död 1891 i Dönaberga, Hjärsås socken.
6 Sven Jönsson, född 1852 i Holje, Jämshögs socken, död 1907 i Gammalstorps socken, Blekinge. Bonde. Gift med
7 Hanna Månsdotter, född 1853 i Kullan, Jämshögs socken, död 1887 i Kyrkhults socken.
III
8 Jöns Magnusson Dreier, född 1794 i Ljungryda, Jämshögs socken, död 1841 i Sonarp, Näsums socken. Dragon. Gift med
9 Anna Persdotter, född 1802 i Sibbarp, Näsums socken, död 1869 i Sonarp, Näsums socken.
10 Måns Truedsson, född 1802 i Graveboda, Örkeneds socken, död 1836 i Strönhult, Örkeneds socken. Torpare. Gift med
11 Kerstin Jonsdotter, född 1800 i Jämshög, Jämshögs socken, död 1884 i Dönaberga, Hjärsås socken.
12 Jöns Håkansson, född 1826 i Holje, Jämshögs socken, död där 1904. Bonde. Gift med
13 Bengta Håkansdotter, född 1828 i Holje, Jämshögs socken, död där 1857.
14 Måns Nilsson, född 1823 i Baggeboda, Jämshögs socken, död 1898 i Kullan, Kyrkhults socken. Torpare. Gift med
15 Sissa Gunnesdotter, född 1828 i Björkefalla, Jämshögs socken, död 1888 i Kullan, Kyrkhults socken.