Helgdagar på latin och den svenska kalendern
Idag presenterar vi ett nytt användbart hjälpmedel för släktforskare på vår sajt nämligen en historisk kalender där man enkelt kan se vilket datum olika helgdagar inföll varje år. Detta verktyg hittar du här. Tjänsten är helt gratis att använda.
Det är framför allt påskens varierande datum som ställer till det för släktforskare. Anledningen är att det i äldre kyrkböcker ofta endast anges ett dopdatum i födelseboken och ett begravningsdatum i dödboken. Prästen använde då ofta det latinska namnet på helgdagen och många av dessa beräknas just utifrån påsken. Vissa välkända helgdagar infaller dock alltid samma datum, t.ex. jul. I vår kalender kan du exempelvis se att Palmsöndagen (på latin Palmarum) inföll den 31 mars år 1667.
För att ytterligare komplicera den historiska kalendern i Sverige så har vi inte alltid haft samma tideräkning. Den kalender vi använder oss av idag kallas för den gregorianska kalendern (”nya stilen” i historiska referenser) och det är den som används i de flesta länderna i västvärlden. Före 1753 så användes istället den julianska kalendern (”gamla stilen”). Den 17 februari detta år följdes därför inte av den 18 februari som vanligt utan den 1 mars. Enligt denna så infaller skottår alltid vart fjärde år vilket inte är fallet med den gregorianska där vissa år är undantagna. Denna förskjutning i kalendrarna är anledningen till att man idag inte firar jul på samma datum i alla länder.
Där slutar emellertid inte svårigheterna i den svenska kalendern. Åren 1700 till 1712 utgör ett undantag. Redan 1699 beslutades nämligen att vi i Sverige gradvis skulle gå över till den gregorianska kalendern. De följande skottåren skulle därför slopas. Så skedde också 1700 men Sveriges deltagande i det stora nordiska kriget gjorde att det glömdes bort 1704 och 1708. Karl XII bestämde därför att vi istället skulle gå tillbaka till den julianska tideräkningen vilken behölls fram till 1753. Den för Sverige unika kalendern under åren 1700-1712 kallas därför för just den svenska kalendern.
För att man 1712 återigen skulle komma i fas med den julianska kalendern lade man detta år in en extra dag i februari. Detta är därför den enda gång som den 30 februari har existerat som ett datum i Sverige. Dagen benämndes ibland tillökningsdagen.