En östgötsk masmästarsläkt och en smedhustru i 1600-talets Småland
Åryds bruk omkring 1900.
Från Östergötlands bergslag härstammar en släktkrets med många masmästare som tidigt spreds över flera landskap varav en del kallade sig Spångberg. Vi ska här titta lite närmare på hur pass rörliga dessa familjer var redan på 1600-talet och hur mysteriet med en småländsk smedhustrus ursprung fick sin lösning i domboken.
Åryds bruk
I Hemmesjö socken i nuvarande Växjö kommun lät nederländaren Arnold de Rees på 1640-talet grunda ett järnbruk som fick namnet Åryds bruk. Järnmalm hämtades från kringliggande sjöar och myrar och det fanns gott om nödvändig skog i omgivningarna. 1690 fanns här en äldre masugn, en stor hammare, en liten stampkvarn, en hjulkvarn, en kniphammare och en sågkvarn.
Ett svårlöst släktforskningsproblem
Under denna period verkade vid Åryds bruk en smed och bruksarrendator vid namn Pierre Andersson (död 1703) med sin hustru Sigrid Stensdotter (död 1713). De tycks dyka upp från ingenstans och kyrkböckerna i Hemmesjö ger inga ledtrådar om ursprunget för någon av dem. Så varifrån kom de? Som de flesta kanske känner till så var smederna ”tyvärr” en mycket rörlig grupp som ofta flyttade längre sträckor för att hitta en bättre arbetsgivare. Saknas släktnamn så kan det därför vara problematiskt att säkert identifiera personerna. Många antaganden – mer eller mindre sannolika – har därför gjorts i tidigare publicerade utredningar av smedsläkter.
Lösningen dyker upp i en östgötsk dombok
Ibland måste man ha lite tur för att hitta lösningar på gamla problem. Jag har själv spenderat många hundra timmar med att läsa domböcker och mitt i detta lika tidsödande som intressanta arbete dök denna familj upp. Äntligen! Finspånga läns härad i Östergötlands bergslag var länge uppdelat i två tingslag – Hällestad och Tjällmo respektive Risinge tingslag. Vid vintertinget med Hällestad och Tjällmo tingslag den 8 februari 1697 behandlades ett ärende om en tomt i Hällestads kyrkby som masmästaren Lars Stensson Spångberg sålt till sin svåger Pierre Andersson vid ”Åhry jernbruk” men han nu sålt till en annan varemot Pierre protesterade brevledes.
Texten i domboken lyder i sin helhet som följer:
Ifrån Piär Anderßon wijd Åhry jernbruk inlades i Rätten ett Bref af Anders Steenßon i Brestorp, föregifwandes sig hafwa kiöpt af sin Swåger Maasmästaren Lars Stenßon Spångberg een lijten gård med huus och tompt i Hellestad Kyrckioby för Contante penningar 330 dr kmtt, och dherföre; emedan han förnummit att hans Swåger försåldt samma gård till een annan begiärer han att icke något vpbod eller TingzSkiötning må tillåtas, innan emellan Piär Anderßon och Lars Steenßon blifwer wijdare afhandlat, hälst emedan han hafwer dhet original kiöpebref som Lars Steenßon fådt af sin swärfader Organisten Sahl. Per Joenßon, attigerandes ochså Piär Anderßon härjempte Lars Spångbergz obligation, vunder d. 7 Januarij 1697, hwaruthinnan han tillstår sig wara skylldig till sin swåger Piär Andersson i Årby 116 dr smt, som han behöfwer af masungzarbete effter hand betahla, men Lars Stenßon icke pantsatt, mindre dheruthinnan försåldt bem:te sin gård till sin swåger vthan med kiöpebref är här idag in för Rätten wijst att Lars Steenßon hafwer försåldt sin sahl. Swärfaders Per Joenßons gård i Hellestad Kyrckioby, till Ländzman sahl. Johan Adolphsson för 330 dr kmtt, och jempte sitt kiöpebref, hafwer Lars Steenßon öfwerlefwererat icke alleast ett kiöpebref, som han skall hafwa fådt af sin swärfader, när han gården af honom kiöpte, vthan och jämwäll sin swärfaders erhåldne fastebref på bem:te gård med flere tillhörige documenter. Fördenskull och emedan Piär Anderßon allenast vpwijsar een obligation af sin swåger Lars Stenßon och icke något kiöpe- el. pantebref; Ty blef honom allenast intechning på sin fordran bewilliat, och hwar Piär förmenar sig kunna öfwerbewijsa sin swåger Lars Steenßon att hafwa honom vthi något beswijkit, lemnas honom fritt sin swåger lagl. sökia.
En utpräglad masmästarsläkt
Genom denna domboksnotis gick det ganska snabbt att nysta vidare i släkten då jag själv härstammar från Pierres svåger masmästaren Anders Stensson (ca 1659-1725) i Brestorp i Risinge socken i Finspångs kommun. Brodern Lars Stensson Spångberg föddes vid Finspångs bruk år 1663 och var en tid bosatt i Östergötland och Sörmland innan han flyttade vidare till Närke där han bodde fram till död 1737. Även brödernas far Sten Andersson (ca 1624-1691) var verksam som masmästare. Anders Stenssons dotter Rebecka (1708-1783) var gift med masmästaren Håkan Bengtsson (1697-1758) i Brestorp som tillhörde den släkt som Victor Örnberg döpte till ”Bengt-slägten från Skånstorp” i Svenska ättartal 1905.
Vad gjorde masmästaren?
Jo, masmästare var helt enkelt chefstiteln för den som ledde arbetet vid hyttan där masugnen producerade tackjärn. I Sven Rinmans ”Bergwerkslexicon” år 1788 hittar man följande arbetsbeskrivning:
- Masmästaren ska känna till allt som ingår i framtagandet av tackjärn i masugnen. Han ska känna till de använda malmernas egenskaper för att producera största mängd tackjärn av god kvalitet på kortaste tid med minsta förbrukning av träkol och med minsta omkostnader. Masmästaren ska känna de olika malmernas egenskaper med eller utan tillsatser, hur malmen rostas, bokas (knackas sönder i lagom stora bitar) och blandas med varandra. Han ska förstå hur man bygger en masugn med tillhörande maskineri, att inrätta masugnens fodring (insida) efter ugnens och malmens egenskaper och vara van vid att övervaka processen, blästern (inblåsning av luft) och ugnens skötsel under blåsningen (driften).
- Till hans hjälp finns för det första en Övermasmästare som har både teoretisk och praktisk erfarenhet och som ska, enligt Kungliga Bergskollegiet 1753 års utfärdade instruktion, stötta masugnsägaren med erforderlig kunskapsöverföring.
- För det andra en Stegresare eller masugnsmurare, som ska vara pålitlig vid masugnsbyggnad.
- För det tredje en Ställmästare som inte behöver befatta sig med byggnad av masugnen men är kunnig i igångkörning av masugnens ställe (botten) och passa på blåsningen (driften).
För det fjärde en Vaktare som ensam har tillräcklig kunskap och erfarenhet i övervakning och underhåll av masugnen när den är i drift.
Vem var Pierre Andersson?
Sigrid Stensdotters ursprung är nu fastställt men varifrån Pierre Andersson kom är ännu oklart. Vet du något om honom? Hör då gärna av dig till oss. Av namnet att döma så har han sannolikt vallonska anor men från vilken släkt återstår att lista ut.