De löjligt korta tyska sängarna. En omvärldsspaning från 1902.

Foto: Bohusläns museum.

Detta blogginlägg blir kort och lite annorlunda till sin natur. Det handlar nämligen om en lite udda tidningsartikel som vi råkade träffa på av en slump när vi sökte annan information. Den engelska tidskriften “Health” hade nyligen publicerat en artikel om hur man sov i olika delar av världen.

I tidningen Westerwiks Veckoblad infördes därför tisdagen den 28 januari 1902 följande sammanfattning:

Hur man sofwer i olika länder. Då wi i genomsnitt tillbringa en tredjedel af wårt lif med att sofwa, skrifwer den engelska tidskriften ”health”, så torde det wara af intresse att se hwilka sofplatser som anwändes af olika folk. I England ha de osunda fjäderbolstrarna undanträngts af de wida helsosammare madrasserna, hwilka äfwen anwändas i Amerika och Swerige. Den franska bädden är omtalad för att wara mycket hård, och den tyska är så löjligt kort, att utländingar ”äro för långa för den”. I södra och mellersta Amerika begagnas hängmattor. Guyanas indianer fläta sig präktiga hängmattor af gräs. Japanerna ligga på mattor på golfwet med en hård upphöjning af trä i stället för kudde. Kineserna begagna wackra, ofta konstnärligt utstyrda sängar. Deras madrasser och täcken äro gjorda af mattor. Wintertiden taga de på sig wadderade kläder, i hwilka de sofwa. Af alla folkslag äro negrerna de, som lättast finna en sofplats. En afrikansk neger kan hwar som helst ”rulla ihop sig” som ett wildt djur.

Har du kanske själv upplevt att sängarna i Paris varit för hårda eller bädden i Berlin för kort?

Westerwiks Veckoblad grundades redan år 1834 av boktryckaren Carl Olof Ekblad och hans vän Carl Petter Björklund. Tidningen bytte 1919 namn till Västerviks-Tidningen under vilket namn den ännu är verksam. Den är numera en del av NTM-koncernen.

Grunden i Släktingars förhållningssätt till kunskapsspridning är trovärdighet, korrekt återgivning av historien och opartiskhet.
Vi på Släktingar tar naturligtvis avstånd från föråldrade synsätt och kränkande formuleringar samtidigt som vi vill bilda och belysa historiska fakta och skeenden.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *