Historiska pandemier – spanska sjukan

Offer för spanska sjukan

Virus och pandemier har under den första månaden år 2020 blivit dagsaktuellt i och med det omfattande utbrottet av Corona-virus i Kina som idag också fick sitt första bekräftade fall i Norden. Vi tänkte därför passa på att berätta om den svåraste kända pandemin i mänsklighetens historia. De flesta nu levande svenskar har nära släktingar som avled i den så kallade spanska sjukan för ungefär 100 år sedan.

På grund av namnet är det lätt att tro att pandemins ursprung var just Spanien men så var inte fallet. Namnet har istället att göra med första världskriget och medierapporteringen. Länderna som var direkt inblandade i kriget valde medvetet att censurera sjukdomsrapporteringen för att inte stridsmoralen hos folket skulle påverkas medan medierna i Spanien var betydligt friare då landet var neutralt under kriget.

Man vet inte exakt var spanska sjukan började men klart är att USA, Frankrike, England och Tyskland alla fick sina första fall tidigt under den första spridningsvågen i mars-april 1918. Precis som en vanlig influensa så spreds viruset relativt snabbt över hela världen. Åtminstone i början av sommaren hade smittan också nått de nordiska länderna. Denna första våg var dock relativt harmlös med milda symptom och låg dödlighet. De flesta som avled var allmänt utsatta individer på grund av ålder eller andra bakomliggande sjukdomstillstånd.

Redan i augusti förvärrades situationen avsevärt med en ny spridningsvåg. Viruset hade nu sannolikt muterat, det vill säga förändrats till sin struktur, eftersom dödligheten var mycket högre och det var främst unga och friska människor i åldern 20-40 år som drabbades hårdast. Kulmen på pandemin nåddes i oktober 1918 i de flesta delar av världen.

Dödboken för Arjeplog visar flera döda i spanska sjukan och lungsjukdomar i november 1918

I slutet av 1918 såg det ut som att sjukdomen skulle ge med sig men i början av 1919 tog spridningen åter fart med en tredje våg. Det var även nu till största delen unga och friska människor i samma åldersgrupp som drabbades men dödligheten hade nu lyckligtvis minskat. Nu var pandemin begränsad men enstaka mindre utbrott ägde rum på skilda håll i världen även efter detta.

År 1998 kunde man genom ett fynd i Alaska bekräfta att spanska sjukan orsakades av en fågelinfluensa. Detta gav också förklaringen till varför så många unga och friska människor dog i sjukdomen. Ett starkt immunförsvar var nämligen till nackdel. Viruset aktiverade nämligen gener som är kopplade till apoptos vilket kan liknas vid programmerad celldöd. Detta är vanligtvis ett bra försvar mot många sjukdomar men i det här fallet ledde det ofta till en så pass omfattande celldöd att människor avled, oftast till följd av svåra skador på lungorna eller svår lunginflammation.

Uppskattningar gör gällande att sammanlagt 50-100 miljoner människor dog under de tre influensavågorna och att ungefär en tredjedel av hela jordens befolkning eller 500 miljoner människor smittades av viruset. Av de som fick diagnosen dog minst 2,5 procent vilket kan jämföras med omkring 0,1 procent för en vanlig influensaepidemi. Enligt den officiella statistiken dog i Sverige 37 573 personer i influensa under åren 1918–1920 men det finns förmodligen också ett visst mörkertal, om än begränsat.

Den virusstam som låg bakom spanska sjukan är i likhet med de flesta andra historiska influensavirus inte utrotad. En variant av viruset låg bakom den så kallade svininfluensan som spreds över hela världen så sent som 2009. Denna gång avled dock ”bara” omkring 250 000 människor vilket är normalt för en så kallad säsongsinfluensa. Många människor hade då sannolikt en viss immunitet mot viruset även om det inte fanns något vaccin tillgängligt.

Det är ännu alltför tidigt att säga vad slutresultatet blir av det nya corona-viruset men det finns ingen anledning att oroa sig över att det ska gå lika illa som med spanska sjukan. Världen står idag betydligt bättre rustad att hantera influensaepidemier och allmänheten har överlag god kunskap om hur smittspridning kan begränsas.

För den som vill läsa mer om det kinesiska corona-viruset så har Folkhälsomyndigheten ställt samman svar på flera vanliga frågor på sin hemsida.

• ← Släktforskning i Göteborg – Personalförteckningar och inflyttningsattester
• Tveksam storsatsning från Kungliga Biblioteket →