Källkritikens dag – viktigare än någonsin
2017 lät gratistidningen Metros projekt Viralgranskaren instifta källkritikens dag den 13 mars och även om Metro nu har gått till historien så uppmärksammas det ändå i framför allt media. I dagens mediebrus där tidningarnas ledarskribenter tävlar om vem som kan ge den mest korrekta bilden av effekterna av det (för människan) nya coronaviruset och Sveriges insatser mot det pågående virusutbrottet så är det kanske viktigare än någonsin att läsa med ett par källkritiska ögon. Vi tänker i detta blogginlägg därför inte bara titta på källkritik ur släktforskningssynpunkt utan även passa på att kommentera tidningarnas nyhetsbevakning eftersom det som sker nu är något som kommer att påverka oss alla under en ganska lång tid framöver.
Det är många erfarna släktforskare som ständigt upprepar mantrat ”det är viktigt med källkritik släktforskningen” och naturligtvis är det också sant men det är sällan nybörjare och mindre erfarna släktforskare får höra vad detta innebär. Hur använder man källkritik i praktiken i sin forskning?
Många som har släktforskat en tid är faktiskt ganska väl medvetna om källkritikens grunder även om man kanske inte alltid inser det själv. Man förstår att en muntlig tradition i släkten om att det finns kungliga förfäder kanske inte bär på ett lika stort mått av sanning som uppgifterna i en husförhörslängd eller en födelsebok.
Exemplet ovan kanske kan verka självklart men tyvärr är inte allting lika glasklart i släktforskningens värld lika lite som det är i ”verkliga livet”. Ibland kan man hitta tvetydiga uppgifter i olika källor då man måste försöka avgöra och jämföra trovärdigheten i dessa och ibland kan kan bara dra slutsatser om hur det sannolikt förhåller sig.
Rent generellt kan man konstatera att så kallade primärkällor eller förstahandskällor (t.ex. kyrkböcker) är mer trovärdiga än sekundärkällor eller andrahandskällor såsom tryckt litteratur eller en släktforskares hemsida. I all form av källkritik så finns det några enkla frågor man kan ställa sig själv:
Vem är upphovsmannen?
Vem står bakom uppgifterna? Vet du någon om personens, företagets eller tjänstens auktoritet och trovärdighet i branschen?
Vilket syfte har innehållet?
Kan informationen anses vara helt objektiv information eller kan det finnas ett särskilt syfte, exempelvis för att påverka eller provocera? När man studerar äldre material från exempelvis medeltiden så är detta mycket relevant. Adliga ätter hade tidigare ofta en särskild anledning att förhöja sitt ursprung vilket inte alltid gjordes helt sanningsenligt.
För vem är materialet skrivet?
Vilken målgrupp riktar sig texten eller informationen till?
Hur aktuell är informationen?
Detta är mycket relevant inom släktforskningen. I en födelsebok skrivs oftast uppgifterna in i närtid och risken för fel minskar därmed avsevärt.
Hur trovärdigt är innehållet?
Hittar man exempelvis många 100-åringar i en dödbok från 1700-talet så kan man vara ganska säker på att många av åldersuppgifterna är överdrivna. Forskar man mycket i en specifik församling så märker man också ganska snabbt hur trovärdiga böckerna är under olika tidsperioder.
Finns det källhänvisningar?
Källhänvisningar gör inte per automatik informationen mer korrekt men det ger dig som läsare en möjlighet att själva kontrollera riktigheten i uppgifterna. Vi på Släktingar.se redovisar exempelvis hela tiden källor i vår medlemsdatabas vilket underlättar för såväl oss som de av våra medlemmar som själva släktforskar. Vi kan därigenom tillhandahålla vad som sannolikt är Sveriges största databas med verifierad genealogisk data.
Förutom dessa frågeställningar så får man också ta mängden information i beaktande. I en stor databas eller en omfattande släktutredning med åtskilliga tusen faktauppgifter så får man räkna med att där också helt säkert har smugit sig in en del felaktigheter, om inte annat så åtminstone en del slarvfel vid inmatning och avskrifter.
Tyvärr så har åtskilliga journalister och ledarskribenter på många av Sveriges tidningar den senaste tiden ägnat sig åt panikskapande artiklar och tävlar om att få läsarnas klick till sina egna virusbevakningar. Det är många annonskronor som står på spel. Ett fåtal har ägnat sig åt en ren smutskastningskampanj mot Anders Tegnell, Folkhälsomyndigheten och svenska myndigheter i stort utan någon som helst förståelse för vetenskap, fakta och analytiskt tänkande. Man har exempelvis jämfört enskilda länders insatser i olika skeden av virusspridningen samtidigt som man bortsett från de råd WHO har förmedlat. Därtill har man blint jämfört statistik från olika länder utan att förmedla den extrema osäkerheten i siffrorna på grund av helt avgörande skillnader i provtagning och tester. Det har rent generellt varit en väldigt oseriös nyhetsrapportering från media som inte bara försvårar myndigheternas arbete utan tyvärr också sprider osäkerhet, rädsla och panik hos allmänheten. Anledningen är enkel. Det gäller att vara först och på så vis få så många besökare som möjligt till just sin hemsida.
Passa på att tänka efter lite extra denna källkritikens dag, även om det just denna gången också råkar vara fredag den trettonde 🙂