Hur du planerar och lägger upp en intervju med din äldre släkting. Steg för steg-guide.

När du vill gräva dig vidare i historien och börja leta efter information om din egen eller någon annans släkting, finns det ett första steg som du absolut inte får missa.
 
Prata med nu levande släktingar och anor för att samla på dig och dokumentera deras kunskap, minnen och upplevelser. Här finns ingenting att vänta på. Låt inte tiden passera utan boka in samtalet redan idag.

Så får du ut mest värde av dina intervjuer

För att få ut största möjliga värde krävs förberedelser. Ju mer du har tänkt igenom och förberett dig, desto mer kommer du få ut av dina samtal. Och ju mer du har förberett dig, desto bättre kommer du kunna hantera om samtalen tar en annan vändning än vad du först hade tänkt.

  1. Tänk ut i förväg vad du vill få ut av intervjun. Är du intresserad av intervjupersonen och dess släktingar bakåt i tiden? Hur de levde? Vad de jobbade med? Eller söker du information om en speciell plats eller gård? Det ena utesluter såklart inte det andra, men det är ändå bra att ha några primära frågor som ska besvaras. Det skapar en riktning i samtalet.
  2. När du bestämt temat för samtalet (eller det första samtalet om du bestämt dig för att dela upp intervjuerna i flera delar), skriver du ned vad du skulle vilja att den du intervjuar förbereder. Om ditt samtal skall handla om farmors uppväxt, familj och minnen kan du skriva ned att du vill att hon plockar fram bilder som har med denna tid att göra.
  3. När du har landat i vad du vill få ut av samtalet och vad du vill att ditt intervjuobjekt förbereder är det dags att bestämma hur du ska dokumentera samtalet vid intervjutillfället. Om ni kommer träffas fysiskt kan du antingen spela in samtalet på din mobiltelefon, på en diktafon eller filma samtalet med mobilen. Om tekniken är ett hinder, eller om intervjuobjektet inte känner sig bekväm med att bli filmad/inspelad, återstår att dokumentera för hand, på dator eller på papper. Förbered dina frågor och skapa en färdig rubrik som heter “gräv vidare i” där du noterar sånt som eventuellt nämns under samtalet som du vill fördjupa dig i vid senare tillfälle. Tänk på att det kan vara svårt att både lyssna fokuserat och att skriva anteckningar som är lätta att sätta sig in i i efterhand. Det kan också vara en idé att ta med någon som för anteckningar medan du intervjuar eller tvärtom.
  4. Förbered de stora frågeställningarna och följdfrågor, men var beredd på att samtalet kan flyta iväg i helt andra riktningar. Ibland är det viktigt att styra tillbaka samtalet till där ni var och ibland är det viktigt att vara följsam och att följa med ut på sidospåret. Tänk på att vara respektfull. Trots att sidospåret kanske är irrelevant för dig så kan det ha stort värde för den du intervjuar.
  5. När det är dags för intervjun och ni sitter tillsammans, fysiskt eller digitalt, är det viktigt att du inte ställer stängda frågor. Ställ öppna frågor som kräver detaljerade svar, snarare än frågor som enbart kan besvaras med ett ja eller ett nej. Du kommer öppna fler dörrar till minnen om du ställer frågan “Var gick du i skolan och vad minns du om din skoltid där” än om du frågar “Vilken skola gick du i”. Lyssna och ställ följdfrågor. Häng med – för en fråga kan öppna upp ett minnesarkiv som ditt intervjuobjekt inte funderat över på länge.
  6. Återigen. Var följsam: tänk på att även om många äldre människor njuter av möjligheten att minnas och dela familjeberättelser, kan det ibland vara känsliga eller smärtsamma minnen som är svåra för din släkting att prata om.
  7. När intervjun är över är det bra att renskriva texten ganska omgående, medan minnena från samtalet är färska.
  8. Avslutningsvis är det dags att bestämma dig för hur du vill säkerställa att denna kunskap finns kvar för kommande generationer och om du vill dela med dig, delar, eller hela kunskapen med andra. Om du tycker att delar av berättelserna ska leva kvar och vara möjliga för släktingar eller andra intresserade att finna, kan du med fördel registrera dina fynd på Släktingar.se. Där bygger vi Sveriges släktträd och där bevarar vår gemensamma historia för kommande generationer.

35 bra frågor att ställa till en äldre släkting

  1. Vad var bättre förr?
  2. Vad är bättre idag?
  3. Vad är du mest stolt över?
  4. Var och när föddes du?
  5. Vilket är ditt fulla namn och varför valde dina föräldrar det? Har du haft något smeknamn?
  6. Vad hette dina föräldrar och syskon?
  7. Vad vet du om dina mor- och farföräldrar?
  8. Var växte du upp och hur kommer det sig att din familj levde där?
  9. Fanns det några andra släktingar i närheten? Vilka?
  10. Vad är ditt första barndomsminne?
  11. Berätta om huset du växte upp i!
  12. Beskriv dina familjemedlemmar och deras personlighetsdrag. Vilken relation hade du till dem?
  13. Vet du hur dina föräldrar träffades?
  14. Finns det några karaktäristiska utseenden inom familjen?
  15. Firade din familj högtider när du var liten? Vilka och hur?
  16. Vilka lekar lekte du som barn?
  17. Vad gillade du att göra på fritiden?
  18. Hade du några husdjur?
  19. Tillhörde din familj någon religion? Vilken?
  20. Var gick du i skolan och när?
  21. Hur var skolan när du växte upp?
  22. Har någon i familjen deltagit i något krig? Vilket?
  23. Hur träffade du din respektive?
  24. Berätta om din bröllopsdag!
  25. Berätta om dina barn!
  26. Vilka var dina närmaste vänner när du växte upp?
  27. Vilka var dina favoritfilmer, böcker och sånger och vad var populärt under din ungdom?
  28. Vilka världshändelser gjorde avtryck på dig när du växte upp?
  29. Vad var ditt yrke och varför valde du det?
  30. Om du hade fått välja ett annat jobb, vilket hade det varit och varför?
  31. Vilka historier har du fått berättade för dig om dina äldre släktingar?
  32. Berätta om de platser där du varit som lyckligast!
  33. Vad är du mest nöjd med att ha åstadkommit i ditt liv?
  34. Vilken är den bästa lärdom du fick med dig från dina föräldrar?
  35. Vad har vi inte pratat om som du skulle vilja ta upp?

När du har tömt dina levande källor på information så är det dags att gå vidare till arkiv och register. Här finns en lista på vilka du bör känna till.

Och du – tycker du att det verkar jobbigt att själv sitta och gräva i arkiven. Hör av dig till oss så gör vi det åt dig. Antingen kan du bli medlem hos oss och ta del av alla våra forskares gemensamma insats att kartlägga Sveriges befolkning.

Eller, om du har mer bråttom och vill köpa dig fri, så erbjuder vi också forskningspaket där vi gör hela jobbet åt dig.

Lycka till med din intervju!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *