Hitta rätt i arkiven – NAD och Riksarkivet

I Sverige kan släktforskare glädjas åt en av de bäst bevarade arkivskatterna i världen. För en nybliven släktforskare så kan detta rika utbud till en början verka oöverskådligt. Så hur hittar man egentligen rätt i arkivens förlovade land? Vi ger dig här en liten introduktion till det system som förkortas NAD.

Tanken på en nationell arkivdatabas föds

En stor del av arkivverksamheten handlar om att organisera och systematisera. Därför föddes ganska tidigt tanken på att bygga upp ett register över de många arkiv som förvarades runtom i landet. Ett tidigt men mycket ambitiöst försök gjordes av Uppsala Universitetsbiblioteks bibliotekarie Otto Walde som mellan 1925 och 1955 byggde upp en kortkatalog med uppgifter om ca 20000 svenska arkivbildare.

Grunden för NAD – eller Nationell Arkivdatabas – lades genom den statliga utredningen ”Öppenhet och minne” (SOU 1988:11). Där föreslogs nämligen att man bör ta fram ett nationellt informationssystem för de svenska arkiven för att förbättra tillgänglighet och utnyttjande av arkiv och samlingar på landets arkivinstitutioner.

Utredningen resulterade i att Riksarkivet fick FoU-medel för att utveckla det som skulle bli NAD.

Vad hittar man i NAD?

Vad kan man då hitta i NAD? Helt enkelt alla de arkiv som vill finnas med i databasen. I dag innehåller databasen inte bara information om de arkiv som förvaras hos Riksarkivet själva (med Krigsarkivet och landsarkiven inkluderade) utan även kommun- och landstingsarkiv, folkrörelse- och föreningsarkiv, näringslivsarkiv, museer, bibliotek med flera enskilda arkiv. Databasen ger oss inte bara en samlad översikt av arkivmaterialet i landet utan även ett strukturerat system för källhänvisningar i forskningen.

Till en början fanns inte NAD tillgängligt på nätet men efter en juridisk diskussion så kunde man så småningom övergå till en digital söktjänst. Idag sker publicering endast till den webbaserade tjänsten för att den ska vara lätt tillgänglig och kunna hållas uppdaterad.

Söktjänsten för NAD på nätet

Namnändringar – bu eller bä?

För att underlätta för alla som använder en databas så bör vissa delar förbli konstanta. Ett exempel på detta är att ID för en specifik person i en släktforskningsdatabas inte bör förändras. Samma sak gäller för arkiven i NAD. De har samtliga försetts med ett unikt och fast ID för att man alltid ska kunna ge en korrekt referens i sin forskning. Ett namn på en verksamhet kan nämligen alltid förändras oavsett om det handlar om ett företag eller ett statligt arkiv.

I början på sommaren 2023 gjorde Riksarkivet vissa förändringar i namnen på några av de grundläggande arkivinstitutioner som används mest frekvent av släktforskare nämligen följande:

Landsarkivet i …” kallas ”Riksarkivet i …”
”Krigsarkivet” kallas ”Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet”
”Riksarkivet” kallas ”Riksarkivet i Stockholm/Täby”

Detta gav ganska snart upphov till en del diskussioner bland släktforskare där vissa menar att även namnen bör förbli konstanta för att inte deras källhänvisningar ska bli inaktuella och felaktiga. För oss på Släktingar är detta lyckligtvis inget bekymmer då vi hanterar alla hänvisningar programmatiskt och inte manuellt. Det som är viktigt är trots allt att unika ID inte förändras vilket gäller oavsett databas.

I vår databas på Släktingar hittar du alltid rätt väg till NAD.

Finns äldre kyrkböcker någon annanstans?

I diskussionsgrupper på Facebook ställer släktforskare ganska ofta frågor om varför det inte finns husförhörslängder före år X eller om äldre födelseböcker kan finnas någon annanstans än i det arkiv de sökt i. Det korta svaret är nej. Det längre svaret är att det beror lite på vad för typ av arkiv det handlar om. Svenska kyrkans församlingar – vars arkiv de flesta släktforskare söker mest i – har ibland delats upp på flera församlingar och i andra fall uppgått i andra.

När du har sökt efter en församlings arkiv så ser förteckningen ut som följer (här Stjärnorps församlingsarkiv i Östergötland som exempel).

På startsidan ser du grundläggande information om arkivet såsom referenskoden i NAD (SE/VALA/00349) och arkivets storlek (9,96 hyllmeter). Om du istället klickar på rubriken ”Se förteckning” så finns där information om eventuella förändringar som skett under årens gång. Här ser du exemmpelvis att Stjärnorp fram till 1810 var en del av Vreta Kloster där du alltså kan hitta äldre arkivmaterial.

I vissa fall där det saknas äldre arkivmaterial så kan det bero på helt eller delvis förstörda arkiv men vi är i Sverige lyckligtvis relativt förskonade från detta jämfört med andra länder som varit hårdare drabbade av krig.

Vi hoppas att du fått svar på några av dina frågor om NAD och Nationella arkivdatabasen. Fråga oss gärna om det fortfarande är något som är oklart eller om du har några specifika frågor så ska vi göra vårt bästa för att guida dig rätt.

Välkommen in i arkivens värld!

• ← Björn Ferry – alla vägar leder till Örträsk
• Lasse Holms släkt – från borgmästare till skogsfinnar →