En svensk adelssläkt i Indien
Surat omkring 1900
Idag reser vi med lätthet över hela världen, åtminstone om vi har det hyfsat välbeställt, men förr i tiden så var det enda sättet för de flesta att få se sig om att ge sig ut på havet. Så var också fallet för den svenska adelsmannen Karl Ludvig Maximilian D’Albedyhll som föddes 1756 i Stralsund (då en del av Sverige). Efter en mycket kort tid som löjtnant vid ett preussiskt regemente så tog han tjänst som underofficer i det holländska ostindiska kompaniets tjänst under det bakvända namnet Lydebla. Detta blev hans biljett ut i världen.
I 20-årsåldern kom D’Albedyhll till ön Ceylon (senare Sri Lanka) där han anställdes vid civilstaten. Även om han förmodligen kunde förbli ganska anonym i sin nya hemmiljö så blev hans riktiga namn så småningom känt och vid sekelskiftet hade han avancerat till överintendent för magasinen i storstaden Surat i nordvästra Indien. Efter att nya strider hade utbrutit mellan havets stormakter England och Holland så fördes han tillsammans med sin familj till Bombay (dagens Mumbai) där han avled 1804.
D’Albedyhll var gift med en holländska vid namn Maria Amalia de Crouse som levde ända till 1853. Hon flyttade efter mannens död tillbaka till sin hemstad Kochi i Kerala i sydvästra Indien, en viktig hamnstad och idag ett stort IT-centrum.
D’Albedyhlls barn spreds ut över världen likt många av de familjer som idag söker ett tryggare hem i Sverige eller något annat rikare land i väst. Äldste sonen Krister Maximilian Gustav D’Albedyhll (1783-1844) slutade som överstelöjtnant i Preussen. En dotter gifte sig med en engelsk överste och flyttade med honom till England. Den yngre sonen Konrad Josef Gustav D’Albedyhll (1786-1846) levde en tid i Surat innan han flyttade till moderns hemstad Kochi som underintendent. Även han var gift med en holländska, Amalia Ernestine van der Stoet. Flera av parets barn blev kvar i Indien men en son hamnade på 1870-talet i Australien.
Ätten D’Albedyhll var en urgammal adlig ätt i Livland (idag delar av Lettland och Estland) dit den enligt familjetraditionen ska ha kommit från Italien med ordensriddarna på 1300-talet. På det svenska riddarhuset introducerades ätten som friherrlig 1720 och utslocknade på svärdssidan 1948. Ätten finns också intagen på de gamla riddarhuset i Livland, Estland och Kurland. Namnet har inte helt överraskande skrivits på många olika sätt under årens lopp.
Ostindiska Kompaniet var mycket illa omtyckt på många håll i Indien och förutom att man tog ut egna skatter från befolkningen så förekom dessutom godtyckliga fängslanden och tortyr i samband med de uppror som tog fart vid flera tillfällen. Detta missnöje kom att kanaliseras i den indiska självständighetsrörelsen som växte sig allt starkare fram till att Indien äntligen blev självständigt från britterna år 1947.
Vill du veta om du själv har något blått blod längre tillbaka i din släkt? Bli då medlem hos oss på Släktingar.se så hjälper våra erfarna forskare gärna till med din forskning. Du får också tillgång till hela vår databas.