Svenskt Diplomatarium – en unik bild av medeltiden i Sverige

Sten Stures lejdebrev för väpnaren Erik Karlsson

Det ambitiösa projektet Svenskt Diplomatarium har alltsedan 1800-talet varit vår främsta källa till medeltidens historia i Sverige. I denna artikel berättar vi lite kort om hur projektet kom till och ger några exempel på vad man kan hitta i denna för Sverige unika dokumentsamling.

Tanken på att samla in historiska dokument från äldre tider var inte alls ny på 1800-talet. Långt tidigare hade flera högre ståndspersoner såsom biskop Hans Brask, Hogenskild Bielke och Johan Hadorph skapat privata bibliotek bestående av medeltida handskrifter men de kom aldrig till allmänhetens nytta.

Under 1700-talets slut gjordes försök till nationella diplomatarium rörande den svenska medeltiden, främst genom Sven Lagerbrings initativ Corpus diplomaticum, men den första delen av Svenskt Diplomatarium kom ut år 1829 under ledning av riksarkivarien och fornforskaren Johan Gustaf Liljegren (1791-1837) med hjälp av en rad andra personer såsom Jakob Adlerbeth och Leonard Fredrik Rääf. Det ambitiösa målet var en fullständig, kronologiskt ordnad, samling av medeltidsurkunder rörande Sverige, något som naturligtvis inte lät sig göras inom deras levnad.

Svenskt Diplomatarium har alltsedan dess varit en ovärderlig källa för svenska forskare med intresse av medeltiden. Där finns inte bara rent historiskt värdefulla dokument utan släktforskare kan finna genealogisk information och hembygdsforskare kan se vilka de tidigast omnämnda gårdarna och byarna i trakten var. Dokumenten är också av stort intresse för språkforskare.

Diplomatariets huvudkartotek (förkortas SDHK) finns numera tillgängligt för alla helt gratis på nätet och omfattar idag mer än 44 000 brevtexter med moderna sökmöjligheter. De flesta dokumenten i samlingen är original från medeltiden på pergament eller papper men det ingår även senare avskrifter. Förutom originaltexten (för det mesta på latin eller fornsvenska) så finns det sammanfattningar på modern svenska och dessutom kommentarer om språk och innehåll.

Sedan Johan Gustaf Liljegrens tid har en rad andra varit ansvariga för utgivningen av Svenskt Diplomatarium, däribland riksantikvarien och ledamoten av Svenska Akademien Bror Emil Hildebrand (1806-1884), tillhörande den släkt Hildebrand som vi nyligen också skrivit om här på bloggen. Sedan år 2000 är docenten i latin Claes Gejrot (född 1960) huvudredaktör.

Trots att det snart har gått 200 år sedan utgivningen av Svenskt Diplomatarium påbörjades så återstår ännu mycket arbete innan verket blir komplett, om det nu någonsin kan anses vara det. Hittills har åren till och med år 1380 samt en parallell serie omfattande åren 1401-1420 hunnit ges ut.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *