Biskop Brask och hans släktbok

brask

I dagens moderna värld är kyrkböcker på nätet och DNA-tester vardagsmat men för 500 år sedan såg det helt annorlunda ut i vårt land. De flesta hade naturligtvis kunskap om sin närmaste släkt, inte minst om familjen ägde egen jord, men släktforskning som företeelse existerade inte med något unikt undantag. Ett sådant unikt undantag är biskopen Hans Brask i Linköping och hans berömda släktbok – en av de äldsta bevarade släktböckerna.

Hans Brask föddes 1464 i Linköping där fadern var borgmästare. Efter studier i juridik och teologi vid universiteten i Greifswald och Rostock fick han tjänst som doktor vid något av dessa. Efter hemkomsten anställdes han som kanik i Linköpings stift, 1501 avancerade han till domprost och 1513 utnämndes han till biskop för stiftet. På denna tid var Sverige fortfarande katolskt och Hans Brask var såväl politiskt som religiöst konservativ och en av lärans främsta försvararna när reformationen drog fram över landet. Han tjänstgjorde som biskop i Linköpings stift till omkring 1527. Därefter lämnade han Sverige och avled den 30 juli 1538 i Cistercienserklostret i Lad i polska Poznan.

Hans Brask startade 1523 ett boktryckeri i Söderköping men redan 1526 tvingades han av kung Gustav Vasa att lägga ner verksamheten eftersom de gav ut antilutherska skrifter. Det så kallade Braskens hus finns ännu bevarat på Munkbrogatan i Söderköping.

Den släktbok som Hans Brask lämnat efter sig in i våra dagar är inte originalet utan en avskrift som gjordes åt Per Brahe. Det finns därför också med en del uppgifter som förts in i efterhand, senast under 1510-talet. Förutom hans egen släkt så behandlas där stora delar av det svenska högfrälset under medeltidens senare del och även ett antal andra släkter inom Linköpings stift. Under titeln ”Genealogica 2” gavs den år 1970 ut av Hans Gillingstam och Göran Setterkrans.

Många av släktförhållandena i Hans Brasks släktbok har kunnat bekräftas med hjälp av andra bevarade källor och därför får hans sammanställning anses hålla mycket god kvalitet, i synnerhet med tanke på dess ålder. Källkritik var annars tyvärr ett tämligen främmande begrepp för de flesta äldre genealoger men å andra sidan så får man kanske lov att förlåta en del av deras misstag eftersom kontroll av uppgifter var omständigt och tidsödande jämfört med dagens förhållanden.

Längst upp ser du ett exempel på en släktsammanställning i Hans Brasks släktbok.

2 thoughts on “Biskop Brask och hans släktbok

  1. Gränsorientering i Tiohäradslagen

    hur många okända gränsförändringar gjordes under hans
    ledning och inflytande,emelan Växjö och Linköpings stift,då han var makthavare? i vilka fall finnes protokoll rörande detta?

  2. Urban Blomstedt

    Jag snubblade på detta när jag forskade på mina släktingar i Gammalkil och Nykil. På sidan 167 omnämns tydligen Jogan Sunasson med sönerna Peder och Harald i Fagerhult Gammalkil. Om det stämmer är det sannolikt att min ana Lars Haraldsson (1578-1664) förfädrar också har gett avtryck i historien. Lars själv var bla häraldsdomare i Valkebo härad.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *