Sverige och Ryssland – en lång och komplicerad historia

Den ryska flottan stoppas av den svenska under slaget vid Föglöfjärden 1720.

Nyligen fattade Sveriges regering i likhet med våra nordiska grannar ett historiskt beslut om att bistå ett land i väpnad konflikt med militära leveranser till stöd för Ukraina, något som inte skett sedan andra världskriget. Detta är inte första gången Sverige hamnar på kollisionskurs med jätten i öster och vi ska därför ta tillfället i akt att dyka ner lite i några av de många historiska konflikterna mellan Sverige och Ryssland.

Grundade vikingarna Ryssland?

Gamla svenska historieböcker har inte sällan en tydlig nationalistisk prägel där man överdriver vårt lands betydelse i olika historiska skeenden, något som naturligtvis inte är unikt för Sverige men ändå anmärkningsvärt. Barn fick lära sig att våra vikingar grundade Ryssland och att ordet ryssar kommer av ”ruser” i betydelsen ”folk från Roslagen”. Det finns ingenting som tyder på att detta skulle vara sant MEN handeln med nordiska köpmän hade definitivt en stor betydelse för regionens utveckling. Särskilt för den än så länge ukrainska huvudstaden Kiev bidrog denna handel till en storhetstid från 800-talets slut till en bit in på 1100-talet.

Magnus Erikssons ryska krig

På 1300-talet förde den svenska kungen Magnus Eriksson flera krig (eller kanske snarare korståg) mot Republiken Novgorod, en föregångare till dagens Ryssland. Det sista av dessa påbörjades år 1348 då han krävde att republikens stormän skulle ansluta sig till den katolska läran, något de inte var särskilt intresserade av med en redan planerad svensk invasion som följd. Den 24 juni 1348 belägrades staden Nöteborg. Bönderna i trakten tvångsdöptes och de som vägrade halshöggs eller stacks ihjäl. Slutet på dessa stridigheter, som egentligen pågått från och till sedan 1200-talets slut, inföll med stilleståndet i Dorpat år 1351. En större del av västra Finland kom därmed att lyda under svensk flagg men den exakta gränsdragningen är något oklar.

Stora ryska kriget

Gustav Vasa (eller Gustav I som hans riktiga kungliga namn är) förde under åren 1554-1557 ett krig mot tsar Ivan IV i Ryssland som kommit att bli känt som det stora ryska kriget. Orsaken till kriget var en oenighet kring de gamla gränsdragningarna i Karelen. Befolkningen vid den finska gränsen hade en längre tid plågats av ryska plundringar och andra kränkningar. Fogden på orten tröttnade till sist och gick som hämnd på eget bevåg in i Ryssland vilket kom att leda till att ett regelrätt krig så småningom utbröt. De ryska trupperna var under kriget 7-8 gånger större än de svenska men den 2 april 1557 slöts trots detta en fred i Novgorod med villkor var att stillestånd skulle råda i 40 år och att inga nya gränsändringar skulle ske. Hur många som stupade under kriget är okänt.

Nordiska 25-årskriget

Spänningarna mellan Sverige och Ryssland fortlevde och mellan 1570 och 1595 utkämpade Sverige på nytt ett segdraget krig mot Ryssland, under några år med direkt stöd från Polen (som sedan tidigare befann sig i krig mot landet). Detta krig har kommit att kallas nordiska 25-årskriget och började med att Ryssland försökte erövra Sveriges besittningar i dagens Estland. Den ryska tsaren hade lyckats vinna över några av de huvudsakligen tyskättade adelssläkterna i Estland på sin sida vilket möjliggjorde en attack. Efter många års stridigheter – som säkerligen var mycket plågsamma för bönderna i Baltikum – så undertecknades till slut ett fredsavtal den 18 maj 1595 i byn Teusina nära Narva. Sverige gick segrande ur kriget och behöll såväl Narva som Reval (nu Tallinn) med hela Estland medan Ingermanland och Kexholms län tillföll Ryssland.

Karl X Gustavs ryska krig

Under 1600-talet hade de svenska kungarna en långsiktig strategi av att göra Sverige till en stormakt med kontroll över hela Östersjöområdet, något som inte uppskattades av Ryssland. När vår kung Karl X Gustav var fullt upptagen med strider mot Polen i söder så passade därför de ryska trupperna på att anfalla de svenska utposterna i öster. Detta krig ägde rum 1656-1658 även om en formell fred inte slöts förrän 1661. Inga förändringar av ländernas gränser gjordes men kriget blev blodigt. Uppskattningsvis 13000 svenska soldater och 5000-14000 ryska soldater fick sätta livet till. Striderna ägde återigen rum i dagens Baltikum, ett område vars befolkning under många hundra år fått lida mycket på grund av sitt läge i gränstrakten mellan aspirerande stormakter.

Stora nordiska kriget

Mellan 1700 och 1721 pågick ett av de största och blodigaste krigen i Europas historia – det stora nordiska kriget En rad länder var inblandat i kriget under olika perioder och Ryssland och Sverige stod på var sin sida i striderna. Det var Ryssland som tillsammans med Danmark-Norge samt Sachsen-Polen som startade kriget med en koordinerad attack mot Sveriges territorier i Holstein-Gottorp, Livland och Ingermanland. Under det långa kriget tros omkring 200 000 svenskar ha dött. Under tiden drabbades därtill också Sveriges bönder av såväl missväxt som en omfattande pestepidemi 1710-1711.

Svenska städer brändes ner

Vid tidigare krig mot Ryssland hade så gott som alla strider skett utanför dagens Sverige men Stora nordiska kriget medförde ett trendbrott. Sommaren 1719 brände ryska flottan bland annat ner de mindre städerna Öregrund och Östhammar tillika med de betydande vallonbruken vid Forsmark och Lövstabruk. Målet var egentligen att bränna ner den betydligt viktigare handelsstaden Gävle men detta misslyckades då bland annat 1000 man från Jämtlands dragonregemente höll stånd. Ryssarna fortsatte sina härjningar i de östliga delarna av Sverige och brände ner såväl Trosa som Norrköping. Sommaren 1720 attackerade ryska fartyg med flera tusen soldater Umeå och Västerbotten i norr med hopp om att locka bort den svenska flottan från Stockholms-området. Detta kom att bli en av de sista större drabbningarna innan krigsslutet.

Finska kriget

1808-1809 utkämpade Sverige på nytt att krig mot Ryssland som skulle komma att få mycket stor betydelse för regionen. Detta var egentligen en del av de så kallade Napoleonkrigen och en direkt följd av den fred som slöts i juli 1807 mellan tsar Alexander I i Ryssland och kejsar Napoleon I i Frankrike. Ett av kraven för freden var att Ryssland lovade att anfalla Sverige om vi inte bröt med Storbritannien för att sluta upp bakom Napoleons ekonomiska blockad mot Storbritannien. Det var därmed också en följd av den långa bittra fejden mellan Frankrike och England.

Många av oss som har soldater i släkten på den här tiden – så även jag själv – har förfäder som deltog i detta förhoppningsvis sista krig mellan Sverige och Ryssland. Minst 7000 svenska soldater stupade i strid men många fler avled till följd av sjukdom och annat lidande som en direkt följd av kriget. Mer än 20000 soldater stred för Sverige men kriget slutade till sist med att Finland blev ryskt och en del av det ryska imperiet i mer än 100 år fram till självständigheten år 1917.

Ryska adelssläkter i Sverige

På grund av att de svenska kungarna historiskt sett har utvidgat Sveriges gränser över Baltikum och Finland i öster så har också adliga ätter från dessa regioner såväl naturaliserats som introducerats på det svenska riddarhuset. Det finns också därför en lång rad nu levande svenskar som härstammar från ursprungliga ryska adelssläkter som Aminoff och Nassokin. Från den senare härstammar bland annat den TV-kända familjen Wahlgren.

Alla dessa krig – och de som förs idag – har utan undantag medfört död och lidande inte bara för de direkt inblandade utan även för tusentals oskyldiga åskådare. Vi hoppas därför att Ryssland till skillnad från våra gamla kungar och tsarer tar sitt förnuft till fånga denna gång och snarast möjligt upphör med det som nu pågår i Ukraina.

Vincent Eldefors, grundare av Släktingar.se

4 thoughts on “Sverige och Ryssland – en lång och komplicerad historia

  1. Viktor Aitman

    Jag är född i det finskspråkiga Ingermanland med Y-DNA spår till norra Sverige och efternamnet förekom i staden Nyen på 1600-talet. Hur hamnade min förfader i Nyen och i Ingermanland?

    1. Släktingar.se inläggets författare

      Hej Viktor. Det går inte att säga något säkert om varför just din förfader hamnade där men så länge handel bedrivits så har säkerligen handel också bedrivits mellan människor i dessa regioner.

  2. Marie Gomes de Pina

    Hej! Min farmors efternamn är Offkant, hon är lettiska med rötterna i st Petersburg där min far växte upp
    Min farfar blev arkebuserad under revolutionen
    Jag har försökt prata med andra letter vad namnet har för ursprung, någonpå facebook nämnde att de flesta med efternamnet bor i Wales
    Det är mig mycket märkligt
    Har du hört namnet nämnas i några sammanhang?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.