En överdos opium och en utdöd adelssläkt

Gravyr föreställande Johan Fredrik Adelheim och ättens vapen

Den 15 april 1777 föddes en pojke vid namn Johan Fredrik. Hans föräldrar var hovjunkaren Erik Adolf Adelheim och Fredrika Lovisa Hamilton, tillhörande två av Sveriges adliga släkter. Till skillnad från många av sina förfäder skulle han komma att leva ett kort, stormigt och förmodligen ganska olyckligt liv.

Efter att ha förlorat sin far redan under sitt första levnadsår så blev Johan Fredrik Adelheim som åttaåring inskriven som fänrik vid Västmanlands regemente. En mycket låg ålder kan man tycka men det var helt normalt för en son till en adelsman på 1700-talet. Den 24 februari 1792 skrevs han in som student vid universitetet i Uppsala där han avlade juridisk examen 10 juni 1793 och bergsexamen 10 december 1795.

Släkten Adelheim

Släkten Adelheim hette före adlandet Borgström men uppges ursprungligen komma från Nederländerna även om namnskicket i släkten gör det osannolikt att rötterna finns att hitta där. Kanske var släkten bara verksam under en period i den blomstrande handelsstaden Amsterdam. Till Sverige kom familjen vid mitten av 1650-talet där de blev framgångsrika brukspatroner på Borgviks bruk i Värmland. Johan Fredriks farfar Johan Adelheim (1695-1763) titulerades bergsråd och adlades den 19 september 1743. Ätten introducerades på Riddarhuset 1746 under nummer 1886.

En statlig karriär

Johan Fredrik Adelheim följde släkttraditionen och inledde en karriär inom den för Sverige så viktiga järnhanteringen. Efter sin bergsexamen anställdes han en vecka senare – den 17 december 1795 – som auskultant i det statliga bergskollegiet. I maj 1798 reste han till Tyskland för att studera landets järnhantering. Han reste i sällskap med läraren och filosofen Benjamin Höijer (1767-1812) vars idéer med inspiration i franska revolutionens ideal sannolikt hade en stor inverkan på den unge adelsmannen.

Tiden som brukspatron

Johan Fredrik återvände till Sverige senare samma år och slog sig ner som brukspatron på familjens bruk Munkfors i Värmland. Han var nog aldrig särskilt intresserad av företagandet och lyckades därför inte heller särskilt väl med verksamheten. Kort före sin död sålde han också bruket till den betydligt mer framgångsrike affärsmannen Niklas Björnberg (1758-1829) från Göteborg.

Borgviks bruk i Värmland

Avsäger sig adelskapet

Ståndsriksdagen i Norrköping år 1800 skulle komma att utvecklas till ett mycket turbulent möte. Adeln hamnade på kollisionskurs mot kungen och motsatte sig framför allt föreslagna skattehöjningar. Det var nära att ett rent slagsmål utbröt i Hedvigs kyrka i staden och det slutade med att fem unga adelsmän den 29 maj avsade sig sina adelskap i protest mot förändringarna. En av dessa var Johan Fredrik Adelheim som därmed återtog släktens gamla namn Borgström. Som den siste av ätten så upphörde också den adliga ätten Adelheim genom hans drastiska beslut.

Äktenskap och barn

Att Johan Fredrik inte längre var adelsman medförde inte några större förändringar i hans umgängeskrets och han gifte sig den 20 augusti 1802 med den några år yngre adelskvinnan AMALIA Charlotta Ehrenpreus (1780-1805), dotter till kaptenen Göran Ehrenpreus vars familj var knuten till vapen- och industriverksamheten i Huskvarna. Tillsammans fick de dottern Kristina Maria Borgström (1803-1843) som bara var 16 år gammal när hon gifte sig med sin släkting majoren John David af Sandeberg (1788-1866) med vilken hon fick hela 14 barn.

Depression och död

Efter sin unga hustrus alltför tidiga död uppges Johan Fredrik ha blivit helt nedbruten men han kan mycket väl ha haft ett liv präglat av psykisk ohälsa även innan denna livsförändrande tragedi. I ett brev till Benjamin Höijer från en annan nära bekant kallas han för ”en ostadig stackare”. Exakt hur hans död gick till är något oklart. Såväl Elgenstierna som artikeln om honom i Svenskt biografisk lexikon menar att han avled av en överdos opium men enligt dödboken berövade han sig livet medelst ett pistolskott några dagar efter jul den 27 december 1806. Att det handlar om ett självmord torde dock vara ställt utom all rimlig tvivel. Han blev endast 29 år gammal.

Man kan fråga sig om det fanns en viss ärftlig inverkan på Johan Fredriks psykiska hälsa. Hans farfar uppges nämligen ha eldat upp hela sin dokumentsamling dagen före sin död.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.