Svenska godisklassiker
Nu i semestertider slinker det lätt ner en och annan extra godisbit. Under sommaren tillåter vi oss ofta att njuta lite extra av tillvaron. I Sverige har vi en lång tradition av godistillverkning. Vad passar väl då bättre nu än att lyfta fram några av våra klassiker?
Ahlgrens bilar
Svenskt godis är för många synonymt med Ahlgrens bilar som numera finns i en rad olika varianter. Ahlgrens var ett familjeföretag som startade i Gävle 1885 under ledning av gotlänningen Fredrik Ahlgren (1858-1907). Vid företagets fabrik tillverkades många olika produkter, allt från parfymer till skrivbläck. Ahlgrens bilar blev till först 1953 som resultatet av ett misslyckat försök att ta fram en produkt som liknade amerikanska marshmallows. Ett mycket lyckat misslyckande med andra ord. Ahlgrens förblev ett familjeföretag i 100 år och ägs sedan 2011 av Cloetta vilka 2014 beslöt att lägga ner produktionen i Gävle. Bilarna är numera de enda som fortfarande bär det anrika varumärkets namn.
Kokeriet på Ahlgrens tekniska fabrik. Foto: Länsmuseet Gävleborg.
Läkerol och tablettaskar
Vi stannar kvar hos Ahlgrens i Gävle. Fredrik Ahlgrens bror Adolf arbetade till en början för hans fabrik som handelsresande men 1916 grundade han sitt eget dotterbolag AB Pastill vilket blev början på företagets framgångsrika godistillverkning. Den allra första produkten Läkerol hade dock börjat säljas redan 1909 och blev alltså lite av en pionjärprodukt. Några andra välkända namn från Ahlgrens är de klassiska tablettaskarna Pim Pim, Zoo, Fruxo, Zig Zag och Brio vilka alla fortfarande säljs av Cloetta. Dessa har säkerligen många av er fått i present som barn av far- och morföräldrar på besök.
Cloetta tar chokladen till Sverige
Den smått legendariska chokladtillverkaren Cloetta har på sistone fått ett extra lyft i och med den partiella bojkott som just nu sker av Marabou till följd av moderbolagets verksamhet i Ryssland. Företaget startades redan 1862 i Köpenhamn av tre schweiziska bröder Cloëtta men det dröjde ett decennium innan verksamheten utökades till Sverige. 1873 öppnade en fabrik i Malmö men den flyttades 1901 till Ljungsbro strax utanför Linköping. Här blev chokladfabriken snabbt en dominerande arbetsgivare där särskilt traktens ogifta kvinnor arbetade innan de skaffade familj. De klassiska produkterna Kexchoklad och Tarragona har funnits sedan 1921 respektive 1928. Cloetta visade ett stort socialt engagemang efter engelskt mönster och blev därför också en väldigt populär arbetsgivare. Företagets egna arkitekt Henry Fraenkel ritade själv ett flertal hus i Ljungsbro, däribland kommunhuset från 1948.
Företagets välkända slogan ”Tag det rätta – tag Cloetta” lanserades redan 1921.
Cloettas nya fabrik i Ljungsbro. Foto: Didrik von Essen, Östergötlands museum.
Mums-mums, Plopp och Center
I Stockholm hade de mindre chokladfabrikerna Chokladfabriks AB Sture, AB Alb. Lundells fabriker och Örebro Choklad- och konfektfabriks AB år 1910 slagits samman till AB Förenade Chokladfabrikerna, även kallat Choklad-Thule. Förhoppningen var antagligen att därigenom kunna ge jätten Cloetta en match när konkurrensen om sötsugna svenskar hårdnade. Vid 1920-talets mitt uppförde det nya bolaget en enorm fabrik i nio våningar på Kungsholmen. Här tillverkade man några mycket populära produkter som Plopp, Romerska bågar, Center och Mums-mums. Bolagets godistillverkning köptes 1971 upp av Cloetta som flyttade produktionen till sin fabrik i Ljungsbro.
Äkta Gränna polkagrisar
De svenska polkagrisarna är en unik historia som nu också fått en särställning i Europa. Sedan den 21 juni 2022 är nämligen ”Äkta Gränna polkagris” en skyddad geografisk beteckning inom EU precis som Grebbestadsostron, Sveciaost, Svenska Akvavit och Värmländskt skrädmjöl. För att få använda denna term måste polkagrisarna ha tillverkats inom Gränna socken där Amalia Eriksson började sin tillverkning på 1800-talet. Hon anade nog aldrig vad hon startade när hon år 1859 fick tillstånd av magistraten i Gränna stad att bedriva sockerbageri och tillverka karameller.
Polkagrisbagarna Ida Erikson (dotter till Amalia Erikson) och Ester Johansson. Foto: Grenna museum.
Vilken är din egen svenska godisfavorit? Berätta gärna i kommentarerna längre ner.