Pugh Rogefeldts anmoder sattes på vatten och bröd

Pugh Rogefeldt lämnade ett halvt århundrade i musikens tjänst bakom sig när han i december 2021 tvingades gå i pension på grund av svår sjukdom. Succén var ett faktum redan när han 1969 släppte det grammisvinnande debutalbumet ”Ja, dä ä dä”, ett av de första rockalbumen på svenska. När han avled i våras lämnade han ett tomrum efter sig i musik-Sverige som är omöjligt att fylla. Vi passar nu på att blicka bakåt i hans spännande släkthistoria.

Fem olika efternamn i samma familj

I samband med att man lämnade bondesamhällets patronymikon och flyttade in till städerna så var det inte särskilt ovanligt att syskonskaror hade flera olika efternamn eller släktnamn. Det ser vi ett tydligt exempel på hos Pught Rogefeldts farföräldrar Johan Fritiof och Gerda Alvira Andersson i Ormesta i Hardemo socken utanför Kumla i Närke. Parets första barn avled i späd ålder men de fick därefter nio barn till som alla hade lyckan att bli vuxna. Dessa nio barn hade sins emellan hela fem olika efternamn!

De äldsta syskonen valde att fortsätta med den gamla traditionen och kallade sig Johansson efter fadern. Några av de yngre bildade istället ett fast släktnamn av faderns patronymikon Andersson. Tre helt nya namn skapades också. Pughs far antog namnet Rogefeldt medan två andra bröder antog namnen Alvebjer och Ralberg. Den äldsta av sönerna i familjen emigrerade 1927 till Nordamerika.

Närke och Norrbotten

De allra flesta av Pugh Rogefeldts förfäder har varit lantbrukare i två geografiskt vitt skilda områden. Faderns släkt är från Närke med tyngdpunkten på Hardemo socken i Kumla kommun. Här finns också en gammal släktgård i byn Ormesta där fadern växte upp. Modern Signe var från Överkalix i Norrbotten där hennes släkt varit bosatt i många generationer.

En annan musikant i släkten

Vårt DNA styr som bekant inte allt i utvecklingen till vuxna människor men det är naturligtvis så att vi har olika förutsättningar beroende på vilka gener vi har turen – eller oturen – att få från våra föräldrar. Är vi långa så är vi exempelvis betydligt lämpade för idrotter som basket och volleyboll än om vi vore mer kortväxta. I Pugh Rogefeldts släkt kan man också se en ganska tydlig musikalisk tråd i flera generationer. Bland annat spelade hans far Ivar jazz i yngre år och hans bror Ingemar spelade med honom i band. Men musiken i släkten går faktiskt mycket längre tillbaka än så.

Det farliga livet på landet

Livet på landsbygden i de nordliga delarna var förenat med stora faror. De flesta större byar och bosättningar låg vid större vattendrag vilket medför fler drunkningstillbud. Idag ser vi i Sverige oroande tecken på sämre simförmåga bland barnen men även om man är en duglig simmare så är kallt vatten alltid förenat med livsfara. I Norrbotten var vattnet också iskallt under större delen av året och då överlever man inte länge om man inte tar sig upp snabbt vilket var lättare sagt än gjort i vattentyngda vinterkläder.

En som fick erfara detta var Pugh Rogefeldts morfars farfar Henrik Nilsson (1810-1854) som brukade en gammal släktgård i Överkalix största by Vännäs. Nu inträffade visserligen olyckan en sommardag år 1854 men det dröjde uppenbarligen länge innan man återfann kroppen då begravningen ägde rum först i december samma år. Han var 43 år gammal vid drunkningstillfället. Inte heller arbetet i skogen var ofarligt. Henrik hade själv förlorat sin far Nils i unga år. Han var bara 37 år gammal när han krossades av ett träd ute i skogen. Det här var onekligen en otursdrabbad familj.

Pughs farfars far Karl Johan Andersson (1848-1895) var nämligen fältmusikant vid regementet i Närke parallellt med att han ägnade sig åt lantbruk i Hardemo socken.

Soldathustrun sattes på vatten och bröd

En av Pugh Rogefeldts anmödrar på hette Malin Jakobsdotter och kom från byn Vitå i Råneå socken där hon föddes en vårdag år 1726. 30 år gammal gifte hon sig med den fem år yngre soldaten Johan Eriksson Gren. Äktenskapslyckan blev kortvarig för redan året därpå kommenderades hennes man till Pommern med armén. Där blev han kvar i flera år innan han 1761 uppges ha rymt över till Preussen.

Livet i ovisshet hemma i Sverige var nog svårt för Malin. Här kan man dra moderna paralleller till alla de barn och kvinnor från Ukraina som nu försöker leva sina liv så gott det går i Sverige och andra europeiska länder medan deras män och pappor deltar i landets försvar. Huruvida Malin trodde hennes man skulle komma hem igen eller inte vet vi naturligtvis ingenting om men 1759 födde hon i Överkalix en son vid namn Jakob som skulle komma att bli en av Pughs förfäder.

Eftersom Malin fortfarande var gift och hennes man inte förklarats avliden så uppskattades inte detta av myndigheterna eftersom hon begått ett allvarligt brott enligt den tidens lagstiftning. Resultatet blev att hon fick sitta 20 dagar på vatten och bröd, något som noteras i arkivet i februari 1761:

Aflystes i sackristian såldathustru Malin Gren, sedan hon satt 20 dagar på watten och bröd för enfalt hor.

Efter detta återvände Malin till sin hembygd i Råneå där hon levde ogift hos sina föräldrar en längre tid innan hon gifte sig med en bruksarbetare. Även detta äktenskap blev kortvarigt då han avled efter bara fyra år tillsammans. Men nu hände något mycket oväntat. Hennes första man kom tillbaka till Sverige!

Den olycksdrabbade Malin verkar fortsatt ha haft en god relation till sin första mans familj och var som änka också en tid bosatt hos dessa. Hit kom också hennes soldatmake, nu med en tysk hustru och flera barn födda under tiden i exil. Kanske var han redan då sjuk och ville se Sverige igen innan sin död, något som inträffade efter bara ett par år i det gamla hemlandet.

Det här är en minst sagt ovanlig historia. Malin levde den sista tiden hos sin son i Orasjärv i Överkalix socken där hon avled den 16 juni 1809, 83 år gammal.

En framstående lantbrukare i Överkalix

Vi avslutar med att lyfta fram en annan av Pughs förfäder i norr nämligen bonden Lars Jönsson (1730-1811) i Grelsbyn i Överkalix socken. Han var en ansedd man i bygden vilket ledde till att han blev betrodd med uppdrag som nämndeman, häradsdomare (den äldste i nämnden) och kyrkvärd. Han var även en skicklig lantbrukare och tilldelades därför med Kungliga Patriotiska Sällskapets medalj i silver ”för idog jordbrukare” att bära i blått band.

Grelsbyn kallades även för Bränna varför några av Lars söner började kalla sig Brännvall.

Pugh Rogefeldts antavla

Nedan följer de tre första generationerna i Pugh Rogefeldts antavla, hämtade från vår ständigt växande databas på Släktingar.se.

Proband
1 Torbjörn ”Pugh” Rogefeldt, född 1947 i Västerås, död 2023 i Slite på Gotland. Musiker, sångare.

Generation I
2 Ivar Rogefeldt, född 1912 i Ormesta, Hardemo socken, Närke, död 1979 i Västerås. Målare. Gift 1945-1973 med
3 Signe Nilsson, född 1911 i Heden, Överkalix socken, Norrbotten, död 2002 i Huddinge.

Generation II
4 Johan Fritiof Andersson, född 1876 i Ormesta, Hardemo socken, död där 1954. Hemmansägare. Gift 1902 med
5 Gerda Elvira Aronsson, född 1881 i Brändåsen, Hardemo socken, död 1961 i Ormesta, Hardemo socken.

6 Lars Petter Nilsson, född 1875 i Vännäs, Överkalix socken, död 1958 i Kukasjärvi, Hietaniemi socken, Norrbotten. Hemmansägare. Gift 1904 med
7 Anna Brita Wennberg, född 1874 i Vännäs, Överkalix socken, död 1955 i Kukasjärvi, Hietaniemi socken.

Generation III
8 Karl Johan Andersson, född 1848 i Kristineberg, Skrubby, Viby socken, Närke, död 1895 i Ormesta, Hardemo socken. Fanjunkare, hemmansägare. Gift 1875 med
9 Kristina Eriksson, född 1847 i Ormesta, Hardemo socken, död där 1926.

10 Aron Jönsson, född 1845 i Lanna, Hardemo socken, död 1928 i Granhult, Berga, Hardemo socken. Arbetare, hemmansägare. Gift 1880 med
11 Anna Sofia Andersdotter, född 1854 i Lanna, Hardemo socken, död 1909 i Backa, Hardemo socken.

12 Nils Olof Henriksson, född 1836 i Vännäs, Överkalix socken, död där 1893. Hemmansägare. Gift 1857 med
13 Greta Helena Fredriksdotter, född 1832 i Grelsbyn, Överkalix socken, död 1907 i Vännäs, Överkalix socken.

14 Lars Petter Nilsson Wennberg, född 1844 i Vännäs, Överkalix socken, död där 1918. Bonde. Gift 1870 med
15 Kajsa Brita Nilsdotter, född 1847 i Vitå, Råneå socken, död 1928 i Vännäs, Överkalix socken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


WordPress Cookie-tillägg av Real Cookie Banner