Rotemansarkivet och stadsrotarna i Stockholm

Rotemannen Carl August Lundberg i Stadsgårdsroten (nr 13) på Södermalm

Även om de flesta av oss inte har förfäder i Stockholm längre tillbaka så har vi ofta släktingar som bott i huvudstaden på 1800- och 1900-talen. Att släktforska i Stockholm är som ni kanske redan vet lite speciellt då det inte finns några husförhörslängder som vi är vana vid på annat håll. En värdig ersättare till dessa finns dock för åren 1878-1926 i form av Rotemansarkivet och Rotemansinstitutionen som vi nu ska titta lite närmare på.

Bakgrunden till Rotemansinstitutionen

År 1850 hade Stockholm knappt 100 000 invånare. 1890 hade befolkningen ökat dramatiskt med 250% till knappt 250 000. Fram till nu så hade Svenska kyrkan och församlingarna hanterat folkbokföringen i staden precis som i övriga delar av landet. Industrialiseringen ledde dock till en mycket snabb befolkningsökning och församlingarna fick allt svårare att klara av dokumentationen.

Den 1 januari 1878 inrättades därför Rotemansinstitutionen, en ny kommunal organisation som skulle ta över det betungande arbetet från Stockholms församlingar.

De första 16 rotarna

I det nya systemet delades Stockholms stad in i 16 så kallade rotar vilka var en typ av folkbokföringsdistrikt med en anställd roteman som huvudansvarig för folkbokföringen i respektive rote. De 8 dåvarande territoriella församlingarna utgjorde fortsatt viktiga gränsdragningar för rotarna. Alla boende i en fastighet registrerades i ett mantalshäfte med bland annat uppgifter om namn, födelsedata och flyttningar till och från fastigheten.

Många förändringar

Allteftersom befolkningen i Stockholm fortsatte att öka så blev en del rotar på nytt för stora för att hantera och delades därför upp i nya. Bildandet av nya stadsförsamlingar såsom Matteus och Engelbrekts församlingar gav också upphov till nya gränsdragningar i rotesystemet.

1913 införlivades Brännkyrka landskommun med Stockholm och tre år senare (1916) införlivades även Bromma landskommun. Dessa gamla socknar/församlingar gav nu upphov till de sista nya rotarna inom Rotemansinstitutionen.

Var hittar man Rotemansarkivet?

Numera är det mycket lätt att komma åt större delen av Rotemansarkivet. På Stockholms stadsarkivs hemsida finns nämligen ett sökbart register med imponerande 4,2 miljoner poster från rotarna på Södermalm, Gamla Stan, Kungsholmen samt delar av Norrmalm och Östermalm. Hela arkivet med 6,3 miljoner poster finns tillgängligt för sökning i stadsarkivets läsesal.

Är man kund hos Arkiv Digital så hittar man Rotemansarkivet under rubriken ”Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv”.

Det är ofta viktigt att vara lite kreativ i sina sökningar i dessa register då namn skrivs på olika sätt, födelsedatum skiljer sig åt, rena felregistreringar har gjorts etc.

Slutet på Rotemansinstitutionen

1926 avvecklades slutligen Rotemansinstitutionen. Nu hade de ursprungliga 16 rotarna vuxit till 36. Nya föreskrifter för folkbokföring och mantalsskrivning i Stockholm hade kommit redan 1897 men det var först nu som huvudstadens folkbokföring omorganiserades på nytt. Den föråldrade rotemansinstitutionen ersattes av en särskild kommunal myndighet kallad mantalskontoret med en mantalskommissarie som myndighetschef. Genom en kungörelse 1936 blev folkbokföringen slutligen statlig och lades under Överståthållarämbetets mantalsavdelning med en mantalsintendent som chef.

De 36 slutgiltiga rotarna

Här nedan följer en lista på de 36 rotar som existerade när Rotemansinstitutionen avvecklades år 1926:

  • nr 1 – Storkyrkoroten (1878-1926)
  • nr 2 – Klara kyrkorote (1878-1916/1926; kallad Klara södra rote 1878-1893)
  • nr 3 – Hötorgsroten (1878-1916/1926; kallad Klara norra rote 1878-1893, Klararoten 1/8 1916-30/6 1926)
  • nr 4 – Kungsbroroten (1878-1926; kallad Kungsholmsroten 1878-11/2 1885 och Kungsholmens östra rote 12/2 1885-1893)
  • nr 5 – Tegnérroten (1878-1926; kallad Adolf Fredriks södra rote 1878-1893)
  • nr 6 – Observatorieroten (1878-1926; kallad Adolf Fredriks norra rote 1878-1886, Adolf Fredriks östra rote 1887-1893 och Norrtullsroten 1894-30/9 1897)
  • nr 7 – Jakobsroten (1878-1926; kallad Jakobs södra rote 1878-1892)
  • nr 8 – Roslagsroten (1878-1926; kallad Jakobs norra rote med Johannis 1878-1892)
  • nr 9 – Humlegårdsroten (1878-1926; kallad Ladugårdslands vöstra rote 1878-1890)
  • nr 10 – Nybroroten (1878-1926; kallad Ladugårdslands mellersta rote 1878-1890)
  • nr 11 – Artilleriroten (1878-1926; kallad Östermalms kyrkorote 1891-1893 och Grefbroroten 1894-30/4 1906)
  • nr 12 – Danviksroten (1878-1926; kallad Katarina sydöstra rote 1878-1886, Katarina östra rote 1887-1893 samt Barnängsroten 1894-30/9 1899)
  • nr 13 – Stadsgårdsroten (1878-1926; kallad Katarina norra rote 1878-1893)
  • nr 14 – Skanstullsroten (1878-1926; kallad Katarina sydvästra rote 1878-1886 och Katarina västra rote 1887-1893)
  • nr 15 – Maria kyrkorote (1887-1926; kallad Maria östra rote 1878-1886 och Maria södra rote 1887-1893)
  • nr 16 – Tantoroten (1887-1926; kallad Maria västra rote 1878-1893)
  • nr 17 – Kronobergsroten (1885-1926; kallad Kungsholmens västra rote 12/2 1885-1893)
  • nr 18 – Teknologroten (1887-1926; kallad Adolf Fredriks västra rote 1887-1893 och Sabbatsbergsroten 1894-30/4 1906)
  • nr 19 – Skinnarviksroten (1887-1926; kallad Maria norra rote 1887-1893)
  • nr 20 – Narvaroten (1891-1926)
  • nr 21 – Vanadisroten (1893-1926)
  • nr 22 – Vasaroten (1897-1926; kallad Norrtullsroten 1/10 1897-30/9 1905 och Karlbergsroten 1/10 1905-30/4 1906)
  • nr 23 – Karlsviksroten (1897-1926; kallad Stadshagsroten 1/10 1897-30/9 1908)
  • nr 24 – Karlaroten (1899-1926)
  • nr 25 – Barnängsroten (1899-1926; formellt Nytorgsroten från 1/5 1917)
  • nr 26 – Norrtullsroten (1905-1926)
  • nr 27 – Karlbergsroten (1906-1926)
  • nr 28 – Eriksbergsroten (1907-1926)
  • nr 29 – Kristinebergsroten (1908-1926)
  • nr 30 – Birkaroten (1911-1926)
  • nr 31 – Heleneborgsroten (1911-1926)
  • nr 32 – Enskederoten (1913-1926)
  • nr 33 – Liljeholmsroten (1913-1926)
  • nr 34 – Årstaroten (1914-1926)
  • nr 35 – Brommaroten (1916-1926)
  • nr 36 – Helgaroten (1917-1926)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.