Julsångernas skapare – Arvid Rosén

I vår artikelserie om julsångernas skapare går vi nu vidare till Luciasången som helt säkert kommer att sjungas på tusentals förskolor och skolor runtom i Sverige nu i veckan. I vårt land har Lucia framför allt kommit att bli barnens högtid.

Luciasångens ursprung är oklart. Den kommer från Italien och var troligen en neapolitansk folkmelodi vars text översattes till klassisk italienska (Italien var på denna tid fortfarande ett splittrat land) 1835 av den italienska tonsättaren Teodoro Cottrau (1827-1879). Hur sången kom till Sverige är inte heller det helt säkerställt men tonsättaren, författaren och politikern Gunnar Wennerberg (1817-1901) tycks ha tagit med sig melodin hit vid ett besök i Rom 1852.

Eftersom sången från början är italiensk så har många olika översättningar förekommit genom åren. Fredrika Bremer gjorde en egen översättning redan 1858 men det var först vid 1900-talets början som melodin blev allmänt känd och när luciafirandet spreds på 1920-talet så kom nya texter som passade detta. En variant i en skolsångbok 1921 börjar med textraden ”Nu stråla tända ljus uti din krona”.

Idag är ”Ute är mörkt och kallt” den vanligaste versionen, antagligen på grund av att den har en något mer modern översättning och därmed är mer lättsjungen för skolbarnen. Eftersom det är något oklart vem som står för denna översättning så låter vi dock den vara för denna gången.

Under senare halvan av 1900-talet så har översättningen som börjar ”Natten går tunga fjät” den vanligast förekommande. Denna text skrevs av Arvid Rosén (1895-1973) och trycktes i ”Sånger för skolan” år 1928. Stilen var lik äldre folkvisor och flera textstycken var svårtolkade även för de svenskar som levde under mellankrigstiden.

Arvid Rosén föddes i Göteborg och arbetade som lärare vid flera olika skolor i hemstaden innan han blev rektor vid Göteborgs praktiska mellanskolor 1933. Han skrev även läroböcker i sina ämnen svenska, tyska och historia. Fadern Axel Pontus Rosén (1867-1950) arbetade även han som lärare i Göteborg och var lantbrukarson från Björlanda socken strax norr om staden. Här går släkten att följa många generationer tillbaka bland bönder och sjöfolk såväl på fastlandet som på öarna strax utanför Göteborg.

Arvid Roséns mor Anna Korintia Johansson föddes 1872 som dotter till en handlande i Göteborg men bägge föräldrarna var ursprungliga från Halland där också större delen av hennes förfäder finns att hitta.

Vill du veta mer om din egen släkt? Missa då inte chansen att ta del av vårt julerbjudande så får du en julklapp på köpet!

3 thoughts on “Julsångernas skapare – Arvid Rosén

  1. Mona Olausson

    Axel Rosén, far till Arvid Rosén, dog inte år 1933. Jag kände honom; hans kusin Niklas Andreasson-Ahlberg var min morfar. Sista gången jag träffade honom var 1946.
    Hälsningar, Mona Olausson.

    1. Släktingar.se inläggets författare

      Hej Mona! Tackar för korrigeringen. Det stämmer att han levde betydligt längre än så. Axel Rosén avled den 6 februari 1950 i Göteborg, 82 år gammal. Vi har rättat till det i artikeln nu också.

  2. Maj Eklofsson

    I Luciasången Natten går tunga fjät
    runt gård och stuva
    kring jord, som sol´n förgät ….
    har man numera ändrat till förlät,
    vilket har en helt annan betydelse.

    Med FÖRGÄT, förgätit menas ÖVERGIVIT ungefär, vilket stämmer med den lilla gnutta sol vi får vid luciatiden

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


WordPress Cookie-tillägg av Real Cookie Banner