Här hittar du mantalslängderna – före och efter 1820
Några av gårdarna i Gryttinge by i Torrlösa socken, Skåne, från 1746 års mantalslängd.
Mantalslängderna är en viktig källa för släktforskare. Förutom att de är ett utmärkt komplement före kyrkböckernas tid så innehåller de också intressant information om våra förfäder. Till skillnad från kyrkböckerna så är det dock inte fullt lika självklart var man hittar dessa.
Vilka år finns?
Mantalslängderna tar sin början år 1642 och var då tänkta som verifikationer för staten i sitt uttag av de så kallade mantalspenningarna. Man kan alltså säga att det är ett slags bokföringsmaterial. Så småningom utvidgades dessa och på 1700-talet ingick ett antal olika personliga skatter under skilda tidsperioder. Vilken information som antecknas i längderna i övrigt varierar väldigt mycket beroende på ort och tidsperiod så det är alltid värt att ta sig en titt i dessa.
Mantalspenningen avskaffades helt 1938 men mantalslängderna fortsatte att nyttjas i folkbokföringen till den 1 juli 1991 då den nya folkbokföringslagen började gälla.
Digitalisering till 1820
Mantalslängder till och med 1820 finns fritt tillgängliga i digitalt format genom Riksarkivets tjänst Digitala forskarsalen. Där kan man snabbt och enkelt få fram mantalslängder för ett visst år och en viss församling/socken. Vissa volymer som varit skadade eller för tjocka för att scanna saknas dock.
Exempelsökning efter mantalslängder från Torrlösa i Skåne
Göteborg och Stockholm
Våra två största städer Göteborg och Stockholm är som vanligt lite speciella för släktforskaren även i detta avseende. I Göteborg upptogs ingen mantalspenning alls mellan 1656 och 1812 och det finns följaktligen inte heller några mantalslängder för dessa år. I Stockholm fördes särskilda så kallade kronotaxeringslängder vilka tillika med mantalslängder kan sökas i en separat tjänst hos Riksarkivet.
Flera exemplar
Redan tidigt så insåg man vikten av en bra backup-lösning. Under en lång tid så föreskrevs därför i lagen att mantalslängderna skulle upprättas i tre exemplar – ett mycket omfattande arbete som krävde många timmars hårt arbete från de statliga tjänstemännen. Ett exemplar skulle lämnas till kronofogden och från 1729 till häradsskrivaren med undantag för städerna där magistraten motsvarade denna myndighet. Ett andra exemplar skulle skickas till länsstyrelsen. Ett tredje exemplar skickades in till Kammarkollegium (senare Kammarrevisionen(Kammarrätten). Det är dessa senare kopior som finns tillgängliga digitalt i Digitala forskarsalen. Från och med 1862 avskaffades dock länsstyrelsernas exemplar.
Man ska också vara medveten om att de olika exemplaren av samma mantalslängd inte nödvändigtvis är exakt likadana. Häradsskrivarens exemplar kan därför exempelvis innehålla upplysningar som annars saknas.
I städer med egen rättsskipning så hittar man ibland mantalslängderna inom de så kallade kronouppbördsmyndigheterna. Dessa hittar man i respektive stadsarkiv. Här berättar exempelvis Malmö stadsarkiv om sitt skattearkiv med material till och med 1990.
Digitaliserat material efter 1820
Mantalslängderna är ett mycket omfattande material. Eftersom det äldre materialet är av större vikt så har fokus därför legat på att digitalisera detta. Det finns dock en del undantag. Det svenska företaget Arkiv Digital har scannat en del yngre mantalslängder från församlingar vars kyrkböcker har förstörts. För i stort sett hela Sverige finns därtill häradsskrivarnas mantalslängd för år 1941 tillgänglig vilken legat till grund för Sveriges befolkning 1940. I övrigt är vi hänvisade till besök på landsarkiv och stadsarkiv för att få tillgång till mantalslängder mellan 1820 och 1990.
Mantalslängder från Norrvikens häradsskrivare hos Arkiv Digital
Förhoppningsvis har du nu blivit något klokare i din sökning efter mantalslängder. Lycka till i din egen forskning!
- Tobias Billströms släkt – en slaktares självmord och båtsmannen Svag
- Gåvoman och andra konstigheter i Arkiv Digital