Finska nybyggare och finnbyar i Medelpad

Av de 18 socknar som utgjorde landskapet Medelpad under 1600-talet så invandrade finska nybyggare till åtminstone 13 av dessa. I vissa socknar är visserligen den finska bosättningen tämligen blygsam och sporadisk till sin natur men det visar ändå hur viktig den finska invandringen var för landskapets framtida utveckling. Vi tänkte ge en liten kort sammanfattning av hur denna tidiga invandring såg ut i några av socknarna.

I Medelpads västligaste del, mot gränsen till Härjedalen, ligger Haverö socken. Här finns under 1600-talet ett fåtal spridda finska bosättningar men den främsta av dessa är byn Snöberg som kom till som en ren finnby. Snöberg var för övrigt år 1943 med i en släktgårdstävling för byar som varit i samma släkt under minst 200 år.

I Borgsjö socken (där tätorten Ånge senare växte fram) fanns en mer omfattande finsk befolkning. Under 1600-talet var uppemot 25 procent av socknens invånare av finsk härkomst. Den äldsta finnbyn i Borgsjö socken är Grundsjön som grundades redan under 1600-talets första år. Sex bröder från denna by lämnade 1664 sin hembygd för att resa till den kortlivade svenska kolonin New Sweden i Delaware. Andra finska bosättningar inom socknen är Råsjön, Julåsen, Oxsjön och Mjösjön.

Även i Torps socken var på 1600-talet närmare en fjärdedel av befolkningen av finskt ursprung. Den västra finnmarken inom socknen utgjordes av byarna Lillmörtsjön, Oxsjön, Finnsjön, Stormörtsjön och Naggen medan Hjältanstorp, Saxen, Munktorp, Storulvsjön och Kilen räknades till den östra finnmarken. Samlingsnamnet Naggen eller ”Nagguskogen” användes till en början för ett ganska vidsträckt och flytande landområde. Senare åtskilde man Naggnäset (Lillnaggen) på gränsen mellan Medelpad och Hälsingland, Stornaggen eller Naggens by vid sjön Stornaggen inom Torps socken och Naggtjärn inom Ramsjö socken i Hälsingland.

Till Stöde socken kom de första finnarna under de första åren av 1600-talet till de två äldsta bosättningarna Ulvsjön och Gransjön vilka tillsammans med Tjärnsjön/Grantjärn utgjorde Stöde södra finnmark. Något senare grundades byarna Storhullsjön, Lillström och Stormyra på Stöde norra finnmark.

I Tuna socken finns en finsk bosättningen vid Mjösjö eller Mjösund. Den finska nybyggaren på platsen hade till en början oturen att befinna sig mitt på sockengränsen mellan Tune och Stöde socknar med det för honom mindre roande resultatet att behöva skatta för svedjeland i bägge socknarna. Till sist skrevs platsen dock helt inom Tuna socken i jordeböckerna.

Medan det finska inslaget i Tuna socken är blygsamt så såg det helt annorlunda ut i annexförsamlingen Attmar. År 1619 beklagar sig de svenska bönderna i socknen över att anslaget för vinkorn till kyrkan inte är tillräckligt för att det under senare år slagit sig ner så många finnar i socknens gårdar vilka sin vana trogen besöker nattvarden när de kommer till kyrkan. De flesta av dessa finnar var bosatta på den så kallade Långedsskogen med Långskog, Gissjön och Torringen.

I Njurunda socken vid kusten finns i likhet med Tuna endast en ganska sporadisk finsk bosättning. 1615 berättas Mickel finne ha slagit sig ner på Årsskogen vid gränsen till Hälsingland men han tvingades snart lämna sitt nya hem. Något senare under 1600-talet framträder en mer permanent finsk bosättning vid Ortsjön och Armsjön.

I Selångers socken finns en enda finsk bosättning i Huljen från omkring 1620. Byn är belägen på norra sidan av Huljesjön men Huljen omfattar numera ett ganska omfattande landområde där byarna Hjässberget, Mosjön, Hovsbodarna, Backtjärn, Korssvedjan och Orrberget alla ingår. I annexförsamlingen Sättna ligger finnbyn Näsvattnet vid sjön med samma namn.

Det äldsta finska nybygget inom Ljustorps socken var Laxsjö finntorp (Laxsjön) som byggdes under tidigt 1600-tal på en holme i Stora Laxsjön. Ljustorp ligger mot gränsen till Ångermanland och den finska invandringen hit kan mycket väl ha gått denna vägen. Både Viksjö och Graninge socknar på andra sidan landskapsgränsen hade tidigt en stor invandring av svedjefinnar. Även Ljustorps allra största by – Bredsjön – upptogs ursprungligen av finnar under 1600-talets första hälft men exakt när är oklart.

Detta var en kort introduktion till den finska invandringen till Medelpad. Vill du veta mer om din egen släkt i landskapet? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se.

.

• ← Gårdsnummer i Sturkö socken
• Ströja i Kvillinge socken – en gammal by som försvann →