Både utfattiga och stenrika i Henrik von Eckermanns antavla

Tävlingsryttaren Henrik von Eckermann har under de senare året varit en av vårt lands mest framgångsrika idrottsmän som tog OS-guld med det svenska laget i Tokyo för två år sedan i sitt tredje raka olympiska spel. Vi har därför passat på att titta lite närmare på hans antavla som uppvisar en mycket stor variation och geografisk spridning. Här hittar vi allt från utfattiga inhysesfolk i de värmländska skogarna till några av de rikaste adelsfamiljerna i Sverige och Danmark såväl som präster och kungar.

Släkten von Eckermann

Släkten Eckermann tros härstamma från Mecklenburg i Tyskland men den äldsta kända stamfadern för den svenska grenen var filosofie doktorn Anton Eckermann som levde i Hamburg vid 1700-talets mitt. Hans son Anton Günther Eckermann (död 1820) blev överste i den ryska armén och adlad där 1785. Han bodde på ett gods utanför Narva i Estland. Till Sverige kom släkten först 1839 med sonen Ture von Eckermann (1812-1867) som gifte in sig i den svenska adelssläkten Lewenhaupt. På Riksarkivet förvaras idag släkten von Eckermanns familjearkiv vilket omfattar 13,6 hyllmeter.

Släktgodset Edeby och skogsdjävulen

Ture von Eckermann blev 1843 ägare till herrgården Edeby i Ripsa socken i Södermanland, en gammal gård med medeltida anor som blev kvar i släktens ägo i 150 år och där Henrik von Eckermann själv föddes. Den såldes slutligen ur släkten 1992. En av de som bodde på gården var Tures son, hovjägmästaren Erik von Eckermann (1858-1920). Erik kom i jaktkretsar att kallas för ”Waldteufel”, det vill säga ”Skogsdjävul” på svenska på grund av sitt välvuxna skägg.

Släktgodset Edeby i Ripsa

Stagnelius-släkting

Bland Henrik von Eckermanns förfäder lite längre tillbaka hittar vi några präster i östra Småland och på Öland. Där dyker kyrkoherden Magnus Stagnelius (1655-1722) i Mortorp upp, ett namn som kanske klingar bekant för en del av er. Han blev nämligen farfars far till den kända poeten och författaren Erik Johan Stagnelius (1793-1823). Vi har tidigare skriven om släkten Stagnelius här på Släktingar-bloggen.

De kvinnliga ledarna

Henrik von Eckermann är inte den enda i släkten som lyckats väl med sin egen verksamhet utan vi hittar flera nära släktingar som nått framgång i sin bransch. Farmor Ebba von Eckermann (1921-2018) slog igenom som modedesigner när hon 1949 startade firman Ebba von Eckermann Textilier som kom att ge arbete åt många Ripsa-bor. När företaget var som störst på 1960-talet stod det för en tiondel av Sveriges textilexport och hennes ”Ripsakjolen” såldes till och med av Christian Diors butiker i Paris.

Farfars farmor hette också Ebba von Eckermann (1866-1960) och hade kanske haft en liknande karriär om hon fått följa sina arkitektdrömmar från ung ålder. Hennes föräldrar såg dock hellre att hon gifte sig och skaffade familj så hon fick dra nytta av sina ambitioner utanför hemmets sysslor på ett mer traditionellt vis. Hon engagerade sig istället i välgörenhet och politik. 1911 var hon med och bildade Stockholms Moderata Kvinnoförbund, vars mål var att påverka lagstiftningen kring kvinnans rättigheter genom att skaffa sig inflytande över nomineringen av kandidater till politiska poster inom Moderaterna. Ebba von Eckermann valdes 1912 till dess ordförande. Stockholms Moderata Kvinnoförbund omvandlades till Sveriges moderata kvinnors riksförbund, även kallad Sveriges Moderata Kvinnoförbund (SMKF), år 1915. Ebba von Eckermann, som redan var ordförande i den ursprunglige föreningen, fortsatte som ordförande inom föreningen när den blev rikstäckande, och var ordförande fram till år 1922.

Marg von Schwerin med elever på Märthaskolan

Farmors mor Marg von Schwerin (1899-1992) hade också gett sig in i modebranschen. Efter att ha utbildat sig till sömmerska i Sverige och gått en tillskärarkurs i Paris anställdes hon som lärarinna på Femina sömnadsskola. Hon kom sedan från 1927 att bli en av drivkrafterna bakom Märthaskolan där hon var majoritetsägare. Skolan var viktig för den tidiga utvecklingen av modebranschen i Sverige och samarbetade med stora namn som Chanel, Balenciaga och Dior.

De manliga ledarna

Precis som kvinnorna så var flera av Henrik von Eckermanns manliga förfäder framgångsrika och uppskattade ledare men då främst inom den svenska industrin som genomgick en större förändring när den gamla bruksnäringen förlorade sin lönsamhet. Farfars far Harry von Eckermann (1886-1969) var utbildad bergsingenjör på KTH och lät bygga ett eget geologiskt forskningsinstitut på släktgodset Edeby. Han arbetade några år på ett stålföretag i USA men var främst verksam i Ljusne-Voxna AB där han 1919-1926 fungerade som verkställande direktör. 1925 lät han i Ljusne uppföra Sveriges första moderna plywoodfabrik.

Mormors far Oskar Lindstedt utbildade sig till kemiingenjör vid Tekniska högskolan i Berlin vid slutet av 1800-talet och var efter ett år på kontor i London med om att bygga upp Slottsbrons sulfitfabrik i Värmland 1897-1898 där han sedan stannade kvar som fabrikens tekniska ledare. 1905-1906 var han med om att bygga upp Sulfitaktiebolaget Götas fabrik utanför Lilla Edet där han verkade i nära 20 år som verkställande direktör. Samhället Göta kom att växa upp kring detta moderna pappersbruk efter att till en början ha kallats Haneström efter den närliggande herrgården. Haneström hade köpts av fadern som tidigare varit verksam i den värmländska bruksnäringen.

Ministern

Precis som på kvinnosidan så fanns det ett starkt politiskt engagemang hos släktens män. Farfars morfar Jarl Christerson (1833-1922) var en marinofficér som redan tjänstjort i flera chefspositioner när han i december 1892 utsågs till statsråd i regeringen Boström och tillika chef för sjöförsvarsdepartementet, en post han innehade till och med oktober 1898. Han fick därmed titeln sjöminister.

Hantverkarna

På ett till synes logiskt sätt så tycks det praktiska arbetet i släkten förenas med högre utbildning för att mynna ut i en mycket kreativ, yrkesskicklig och företagsam familj. I Henrik von Eckermanns antavla hittar vi några generationer längre tillbaka ett ganska stort antal mer traditionella hantverkare i form av sockenskräddare och brukssmeder på landsbygden såväl som kopparslagare, guldarbetare och juvelerare i städerna.

Kungarna

I likhet med de flesta andra som leder sina anor tillbaka till den svenska högadeln så är Henrik von Eckermann ättling till kungarna Erik XIV och Gustav Vasa mer än en gång tack vare så kallade anförluster. Han härstammar också ett par gånger från den danske kungen Christian IV (1577-1648) som är den längst regerande monarken i Danmarks historia. Bland de danska anorna hittar vi också adelssläkten Marsvin som fått ge namn åt slottet Marsvinsholm strax utanför Ystad i Skåne.

Henrik von Eckermanns antavla

Nedan följer de tre första generationerna i Henrik von Eckermanns antavla, hämtade från vår databas på Släktingar.se.

Proband
1 HENRIK Martin von Eckermann, född 1981 på Edeby i Ripsa socken, Södermanland. Tävlingsryttare.

Generation I
2 HANS Erik Harry von Eckermann, född 1948 i Sandvik, Ripsa socken. Lantbrukare. Gift 1974 med
3 KERSTIN Maria Berglöf, född 1950 i Lövnäs, Ljusnarsbergs socken, Västmanland.

Generation II
4 ERIK Harry von Eckermann, född 1920 i Ljusne, Hälsingland, död 2003 i Ludgo socken, Södermanland. Skogsmästare. Gift 1944 med
5 EBBA Margareta von Schwerin, född 1921 i Stockholm, död 2018. Textilkonstnär.

6 GÖSTA Edvard Berglöf, född 1906 i Nykroppa, Kroppa socken, Värmland. Ingenjör, direktör. Gift 1938 med
7 Inez Margareta Lindstedt, född 1912 i Göta, Fuxerna socken, Västergötland.

Generation III
8 Claes Walter HARRY von Eckerman, född 1886 i Stockholm, död 1969 på Edeby, Ripsa socken. Bergsingenjör, direktör. Gift 1912 med
9 ULLA Adelaide Christerson, född 1888 i Stockholm, död 1975 på Edeby, Ripsa socken.

10 FRITZ Curt Werner von Schwerin, född 1891 i Vetlanda, död 1960 i Stockholm. Byrådirektör. Gift 1920 med
11 Anna Margareta Suno ”MARG” Engström, född 1899 i Visby, död 1992 i Nyköping.

12 Per Edvard Berglöf, född 1866 i Ovansjö socken, Gästrikland, död 1939 i Stockholm. Överingenjör. Gift 1897 med
13 Emelie Maria Rehnqvist, född 1877 i Hosjö.

14 OSKAR Teodor Lindstedt, född 1871 i Räxeds bruk, Gunnarskogs socken, Värmland. Ingenjör, direktör. Gift 1902 med
15 Inez Zetherström, född 1877 i Kristinehamn, död 1928 i Partille, Västergötland.

Vill du få tillgång till hela vår kvalitetssäkrade databas? Det enda du behöver göra är att fylla i formuläret för beställning här. Vill du lära dig mer om släktforskning? Vi samlar våra utbildande bloggartiklar under rubriken Släktforskningsskolan på vår hemsida Släktingar.se.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.