Med tanke på de bristande språkkunskaperna hos den större delen av Sveriges befolkning och avsaknaden av en stavningskonvention under 1600- och 1700-talen så är det föga överraskande att från andra…
Läs mer
I Östergötland och Småland finns på 1600-talet två personer med det säregna tyskklingande namnet Bisterfeldt. Tyska inslag är vanligt förekommande vid denna tid i hela södra Sverige men kan dessa…
Läs mer
Stockholms-konstnären Hilma af Klint avled redan 1944 men det är först på senare år som hennes konst uppmärksammats på allvar och hon är nu ett av de hetaste namnen i…
Läs mer
Det finns över hela Sverige mycket gott om muntliga släkttraditioner – allt från mindre sannolika kungliga eller adliga oäktingar till betydligt mer sannolik påstådd härstamning från utlandet. Vi ska här…
Läs mer
Gävlefiskarna var fiskarborgare i Gävle stad med särskilda privilegier. Till de mest framgångsrika av dessa hör släkten Bång vars förmögenhet från bland annat skeppsbyggnad och rederiverksamhet samlades i ett ståtligt…
Läs mer
Den samhällsengagerade småländska prästen Karl Emanuel Bexell (1784-1873) var en av pionjärerna inom den svenska nykterhetsrörelsen, något som också skulle ge honom ett öknamn när han gjorde sitt inträde i…
Läs mer
Klenshyttan ligger en dryg mil utanför Ludvika i Dalarna och är en av de bäst bevarade bergsmansbyarna i trakten. Här producerades tackjärn under mer än tre sekler fram till 1920.…
Läs mer
Släkten Hagströmer var en av relativt få släkter som adlades under 1800-talet efter att det gått inflation i adlandet under 1700-talets krigsår. Det är också en av de adliga ätter…
Läs mer
I Baltikum, främst i dagens Estland och Lettland, fanns under 1500- och 1600-talen många tyska släkter, såväl adliga som borgerliga. En av dessa var släkten Meijer (även skriven Meyer, Mejer…
Läs mer
Det är inte särskilt ovanligt att man i adliga familjer under 1800-talet efterliknade det kungliga namnskicket med fyra, fem eller kanske till och sex olika dopnamn. Några av namnen kom…
Läs mer