Släktforska i Tånnö, Värnamo och Voxtorps socknar

Från Tånnö socken i 1827 års mantalslängd

Vi i Sverige är på det stora hela mycket bortskämda med bevarat arkivmaterial i jämförelse med majoriteten av jordens länder men det finns trots det tillfällen då man som släktforskare blir väldigt frustrerad och besviken. Näst efter återvändsgränden ”okända föräldrar” så är något av det värsta som kan hända i släktforskningen att kyrkböcker saknas, ofta på grund av brand men ibland av andra orsaker.

Landar man i trakten kring Värnamo i Småland så stöter man ganska snabbt på patrull. Här brann nämligen prästgården ner 1869 varvid också kyrkböckerna för pastoratets samtliga tre församlingar Värnamo, Voxtorp och Tånnö gick upp i rök med undantag för ett fåtal volymer såsom ministerialboken för Värnamo 1825-1860 vilka räddades ur lågorna. Branden berättas ha startat då prästens piga glömde bort spisen där hon stekte fläsk när hon kallades ut för att hjälpa till med en kalvning.

Hur gör man nu då om man råkar ha släkt i dessa socknar före år 1869? Jo, man får helt enkelt gå till väga på precis samma sätt som man gör annars när man försöker komma vidare i sin forskning före kyrkböckernas tid nämligen utnyttja andra typer av arkivmaterial såsom mantalslängder, domböcker och bouppteckningar.

Tyvärr är det så illa ställt just i detta fall att alla tre socknarna Tånnö, Voxtorp och Värnamo i juridiskt avseende hörde till Östra härad och Östra häradsrätts arkiv förstördes även det i en brand 1834. Alla bouppteckningar som förrättades före detta år har därför gått förlorade för alltid vilket är tråkigt för släktforskaren då dessa ofta innehåller mycket viktig genealogisk information utöver en intressant inblick i familjens vardag.

Lyckligtvis insåg man tidigt att det var av stor vikt att juridiska dokument bevarades för framtida behov, framför allt gällande tvister mellan markägare. Därför skulle alla lokala häradsrätter ute i landet varje år skicka in en avskrift av domboken, en så kallad renovation, till hovrätten. I detta fall finns kopian i Göta Hovrätts arkiv vilket förvarats på ett säkrare sätt.

När man besöker olika forum på nätet så ser man inte sällan erfarna forskare svara på frågan ”Hur går jag vidare?” med en något nedlåtande attityd och att ”det är bara att lägga ner tid på att studera andra källor”. Visst ligger det också sanning bakom sådana uttalanden men faktum är att för de flesta av oss så är tid en högst begränsad resurs. Att läsa längre textstycken i domböckerna och dra slutsatser från dessa kräver inte bara mycket nedlagt tid i förhållande till resultatet utan också lite mer kunskap och erfarenhet. När man väl lärt sig konsten så innehåller domböckerna dock väldigt mycket intressant information, inte minst om hur vardagslivet såg ut för våra förfäder även om det naturligtvis blir en aningen skev bild då fokus naturligtvis ligger på rättsliga tvister.

Vi forskade nyligen på en kvinna som hette Inga Lisa Andersdotter eller Andreasdotter som visade sig vara född i Tånnö socken 1837, det vill säga före den förödande branden i prästgården. Genom att studera fadderskap i den närliggande socknen Dörarp, där kyrkböckerna finns bevarade, så kunde vi lokalisera en syster och därigenom också föräldrarna i den första bevarade husförhörslängden för Tånnö. Vi hittade även föräldrarnas bouppteckning där vi fick namnen på övriga barn i familjen. På detta vis fortsatte vi lägga pussel för att komma vidare i vad som vid en första anblick kan tyckas vara en hopplös situation.

Vill du få hjälp med din forskning i Värnamo, Tånnö och Voxtorp eller någon annan del av Småland? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se. Vi forskar naturligtvis även i resten av Sverige.

.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *