Professionella släktforskare och glada amatörer

När man följer diskussioner om släktforskning på internet så stöter man tyvärr inte sällan på mer eller mindre nedlåtande och arroganta kommentarer från mer erfarna släktforskare. Jag brukar sällan bry mig om att kommentera dessa själv men tänkte nu passa på att göra några korta reflektioner i detta blogginlägg.

Bakgrunden till denna typ av diskussioner är oftast att det finns en ganska stor grupp äldre och erfarna släktforskare i landet som, i likhet med mig själv, har släktforskat i många år och sedan tiden innan Genline (från början svenskt numera en del av amerikanska Ancestry), Arkiv Digital och Riksarkivet/SVAR förenklade släktforskningen radikalt med sina digitala tjänster på nätet.

En del av dessa har en orubbligt negativ bild av de stora amerikanska webbtjänsterna där vem som helst kan bygga upp sitt släktträd och få förslag på personer som passar in vilka sedan kan kopplas samman med ett klick. Naturligtvis medför detta att många felaktiga uppgifter florerar i dessa släktträd och att dessa sedan kopieras gång på gång av personer som främst söker information på nätet om sina släktingar. Vad många glömmer är att dessa företag i hög grad också bidragit till släktforskningens ökade popularitet på global nivå.

Naturligtvis får man tycka vad man vill om andra personer men jag tycker personligen det är synd när man börjar nedvärdera släktforskare som inte lever upp till de höga krav man ställer på sig själv. Detta har jag tyvärr alltför ofta sett ske i diskussioner på exempelvis Sveriges Släktforskarförbunds tjänst Anbytarforum och i flera olika släktforskningsgrupper på Facebook. Än värre är att flera gånger har de som fällt sådana kommentarer varit personer i ledande positioner inom den svenska släktforskningsrörelsen. I ett läge där många föreningar tappar medlemmar är detta högst olyckligt då man därigenom bidrar till att skrämma bort nästa generations potentiella medlemmar.

Jag stötte exempelvis nyligen på denna kommentar i en diskussion på nätet:

”Problemet är att den stora massan som släktforskar med sina träd på nätet är glada och entusiastiska amatörer, som inte ägnar sig åt seriös forskning, utan mer åt onlinespel med likasinnade.”

Om man ser den stora massan släktforskare som ett problem så är man åtminstone i min värld farligt ute. Det är snarare dessa ”glada amatörer” som bär upp landets föreningar och de är helt nödvändiga för att upprätthålla släktforskningens popularitet. De flesta svenskar med ett intresse för släktforskning, hembygden eller sin egen släkts historia är inte ute efter att ägna sig åt professionell forskning av akademisk karaktär och de önskar nog inte heller bedömas utifrån ett sådant synsätt.

För oss på Släktingar.se är källhänvisningar, bevisföring, källkritik och värdering av källor självklarheter men det beror också på att vi levererar en tjänst och har denna utlovade skyldighet gentemot våra kunder/medlemmar. Vi informerar och utbildar gärna de som har intresset men hur var och en sedan väljer att bedriva sin egen släktforskning är ingenting vi lägger oss i eller lägger något värde i.

Tyvärr får vi nog lära oss att leva med denna typen av kommentarer för en tid framöver då det allt hårdare debattklimatet i samhället olyckligtvis smittar av sig på alla områden och verksamheter. Jag vill med detta blogginlägg helt enkelt bara uppmana alla som deltar i offentliga diskussioner rörande släktforskning att tänka efter en extra gång innan man fäller nedlåtande eller arroganta kommentarer om andra släktforskare, i synnerhet om man representerar en förening eller en organisation. Du kommer då inte bara att gagna släktforskningen i landet utan bidra till ett lite bättre och ljusare samhälle så här i vintermörkret 🙂

Vincent Eldefors, Grundare av Släktingar.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *