Luntertun – en försvunnen medeltidsstad i Skåne

Luntertuns kyrkoruin Foto: Hedning / Fornsök / Wikipedia.

I utkanten av Ängelholm i nordvästra Skåne kan man idag se resterna av kyrkan i den medeltida staden Luntertun vars historia upphör redan vid 1500-talets början. I detta blogginlägg tänkte vi berätta lite mer om denna försvunna stad om vilket faktiskt inte särskilt mycket är känt då skriftliga källor från denna tid är sparsamma.

Exakt när Luntertun grundades är oklart men första gången den framträder i arkivens gömmor är år 1303 då den danske kungen gav sin försäkran till Jon Litle att den dåvarande laxgården vid Luntertun inte skulle hindra laxarna att om våren gå uppför Rönne å. Laxfisket var under medeltiden mycket värdefullt på flera håll i landet. Luntertun kallades också för Rönnestad efter Rönne å. Detta alternativa namn är dock endast belagt i tre källor från år 1471.

Luntertuns geografiska placering en kilometer från Skäldervikens sandstrand var på en strategiskt viktig plats vid den punkt där den lilla Errarpsån faller ut i Rönne å. Här passerade huvudvägen från Helsingborg upp mot Halland och bron vid Luntertun var den enda på en längre sträcka. Under medeltiden hölls sju stora årliga marknader i Skåne och en av dessa ägde rum i Luntertun på Sankt Bartolomei dag, det vill säga den 24 augusti. Även i det närliggande Grevie hölls en marknad.

Mycket av det som vi känner till om Luntertuns byggnader har vi landsantikvarien Olle Källström (1900-1982) att tacka för då han under åren 1925-1927 ledde en utgrävning av stadens kyrkoruin. Han ansåg då att ett mindre fiskarkapell på platsen funnits redan vid 1200-talets mitt. Kapellet byggdes senare ut med tegelstenar från ett tillfälligt tegelbruk i närheten, till en treskeppig kyrka med ett stort torn. De vitkalkade takvalven var försedda med takmålningar. Ytterligare något senare tillkom också ett vapenhus åt söder. 1471 lade ärkebiskop Tuve Nielsen ”det nyuppförda kapellet i Luntertun” under sockenkyrkan i Barkåkra. I samband med att kyrkan revs vid det svenska övertagandet flyttades kyrkklockan till Ängelholms kyrka där den fortfarande används. Länsstyrelsen beslutade sommaren 2003 att avsätta 30 000 kronor för restaurering av den historiskt viktiga kyrkoruinen.

Luntertun var länge en ganska obetydlig dansk ort till sin storlek men under 1400-talet utvecklades den parallellt med Båstad till ett mer stadsmässigt samhälle och fick under det skånska sillfiskets sista storhetstid en kortare tid av större ekonomisk betydelse tack vare sin fiskehamn. Lyckan varade dock inte länge och den 25 januari 1516 beordrade kung Kristian II i ett brev från Malmö att en del av stadens borgare skulle flytta till Landskrona medan övriga skulle grunda den nya staden Engelholm på en mer skyddad plats några kilometer uppför floden. Ängelholms borgare fortsatte dock att använda sin gamla hemort som hamnplats men redan 1547 upphävdes emellertid stadsprivilegierna också för den nya staden och borgarna befalldes flytta till Landskrona.

Namnet Luntertun är i sig mycket säreget och ingen forskare har på ett tillfredsställande sätt kunnat förklara dess betydelse. Förledet saknar koppling till något känt nordiskt ord och efterledet -tun(a) förekommer normalt sett framför allt i Mälarlandskapen. I Skåne finns ett enda ortnamn av denna typ nämligen Oppetuna i Kågeröds socken och Luggude härad. Även detta har medeltida rötter. Detta gör att man kan misstänka att platsen fått sitt namn från tidiga bosättare från annat håll.

Även om staden Luntertun sedan länge är försvunnen så har namnet överlevt in i våra dagar som namnet på ett bostadsområde i Ängelholm.

En tanke på “Luntertun – en försvunnen medeltidsstad i Skåne

  1. Ulf G Persson

    Tun behöver inte härledas till Mälardalen. Kanske till nederländskans tu in (trädgården gård)? I närheten finns Skälderviken jfr nederländskans Schelder, eller Ellenbogen (armbågen) dvs Malmö. Förr gick kommunikationerna på sjön och längs kusterna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *