Kan en borgare vara en ”vanlig” arbetare?

I det gamla Strömstad fanns arbetsborgare

De flesta av oss har i skolan fått lära oss att borgare var ett av det gamla samhällets fyra stånd (tillsammans med adel, präster och bönder) och att en borgare var en hantverkare eller handelsman i någon av de svenska städerna. Men var det alltid på det viset?

I Strömstad i Bohuslän på västkusten levde under första hälften av 1800-talet en man vid namn Niklas Landberg (1781-1860) som hade fått burskap i den relativt unga staden men utan att bedriva varken hantverk eller handel. Han titulerades därför arbetsborgare.

Exakt vad för arbete en arbetsborgare utförde varierar nog från stad till stad. Uppdragsgivare var sannolikt främst städernas handelsmän (då de hade bättre ekonomiska förutsättningar än de flesta hantverkare) och de tog sig nog an allt enklare arbete som erbjöds i staden. Eftersom arbetsborgare verkar vara vanligast i städerna i Bohuslän och Halland (bland annat Uddevalla, Strömstad, Varberg och Halmstad) så arbetade de nog ofta i hamnen i anslutning till lastning och avlastning av skeppslaster.

Arbetsborgarna var ofta bond- och torparsöner från den kringliggande landsbygden och de utgjorde under 1800-talets första årtionden en väsentlig andel av borgerskapet i de mindre städerna på västkusten.

Arbetsborgare tycks ha varit en ganska kortlivad företeelse och syftade kanske främst till att täcka behovet av arbetskraft i staden samtidigt som man ökade småstädernas invånarantal och därmed också status. Senare under 1800-talet ersattes de av ”vanliga” arbetare och arbetskarlar som till skillnad från sina föregångare inte hade något burskap.

Har du själv kanske träffat på någon arbetsborgare i din släkt? Berätta då gärna för oss.

Vill du veta mer om din egen släkt på västkusten? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se.

.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *