Gävle-släkten Bång och en hundraårig krutgumma
Lars August Bång (1806-1853) till vänster, Bångska palatset 1884 till höger
Gävlefiskarna var fiskarborgare i Gävle stad med särskilda privilegier. Till de mest framgångsrika av dessa hör släkten Bång vars förmögenhet från bland annat skeppsbyggnad och rederiverksamhet samlades i ett ståtligt palats i den kungliga huvudstaden. Men allt tar sin början i Medelpad.
Den äldsta kända stamfadern för släkten Bång hette Isak Ingemarsson och var bonde i den lilla byn Stångrid i Tynderö socken vid kusten i nuvarande Timrå kommun under första hälften av 1600-talet.
Vid slutet av 1600-talet börjar Nils Ingemarssons son Augustin kalla sig Bång men Gävle-grenen av släkten härstammar från Nils sonson Per Nilsson (1677-1743) som en tid brukade hustruns släktgård i Åkerö i Tynderö innan familjen flyttade tillbaka till Stångrid. Han beskrivs vid sin död som en ”stilla och saktmodig man”.
Per Nilssons hustru Sara Nilsdotter (Lidin) kan beskrivas som en riktig krutgumma. När hon avlider 1781 uppges hon vara 100 år och 8 månader gammal. Sådana åldersangivelser i dödböckerna får man normalt sett betrakta som överdrifter men i det här fallet är det sannolikt helt riktigt. Paret vigs år 1702 och hon får sitt sista och elfte barn år 1727 då hon ska vara ungefär 47 år gammal. Hon var inte heller sängliggande under någon längre tid utan berättas ha tagit hand om sig själv till kort före sin död då hennes avkomma uppgick till imponerande 65 personer. Hela dödsnotisen för Sara lyder som följer:
Then 14 Januar afled och den 28 ejusd begrafdes ålderstegna Enkan Sara Nilsdr. Lidin född år 1680 fadr. Nils Simonss. Lidin i Skilsåker. Gift år 1702 d. 28 Decembr. Haft 11 barn 8 söner 3 döttrar. Blef Enka 1743 d. 31 Dec. Warit wistande hos sin son Isac Pehrsson i Stångrid till 1759 som då dog. Sedan hos andra sonen Olof Pehrss. intill döden. En flitig Guds huses besökare Communicerades sidsta gång. i Kyrkan för 2 år sedan Palm Söndagen. Warit begåfwad med goda krafter så at hon skjött sig sjelf till förledne Bartolomei. Öfwerlefwad 32 barna barn och 22 Barna B:Barn, så at deß afkommade utgöra et antal af 65 personer. Ålder 100 [år] 8 [m].
Per och Sara hade flera söner som lämnade livet på landet för att slå sig ner i de norrländska städerna. Den äldsta sonen Nils Dahlstedt (1703-1764) blev kopparslagare i Härnösand medan de två sönerna Augustin Bång (1713-1783) och Lars Bång (1717-1769) blev fiskarborgare i Gävle. Det var egentligen inte särskilt märkvärdigt då de kustnära bönderna i Tynderö också alltid ägnat sig åt fiske.
Fiskarna i Gävle hade åtminstone sedan 1400-talets slut privilegium på havsfisket längs en stor del av kusten i Norrland. Det rörde som mest ett 50-tal så kallade Gävlebohamnar i Ångermanland, Hälsingland, Medelpad och Gästrikland. Under 1600- och 1700-talen hävdes privilegiet allteftersom men det fanns enstaka Gävlefiskare ännu vid 1900-talets början. Den sista aktiva Bång-fiskaren i Gävle var Augustin Bångs sonsons son Lars August Bång (1825-1877) som levde ogift med sina två systrar.
Gävle var som stad länge helt beroende av fisket. År 1613 fanns det drygt 150 fiskare i Gävle och 75 procent av näringslivet utgjordes av fiske. För att de yngre städerna Sundsvall och Härnösand skulle kunna växa till sig så överfördes dock många av fiskerättigheterna från Gävle till dessa städers borgerskap. Gävleborgarnas fiskeprivilegier upphävdes slutgiltigt år 1773 men möjligheten till arrenden kvarstod.
Fisket varade normalt sett hela sommaren. Borgarna lämnade Gävle med sina familjer för att resa norrut i maj. Fisket sköttes för det mesta av sönerna i familjen tillsammans med drängar medan familjefadern i regel bedrev skeppsfrakt söderut längs den norrländska kusten, ibland så långt som till den tyska kusten. Familjerna återvände sedan till hemstaden i september eller oktober beroende på resultat och väder.
Tillbaka till familjen Bång. Den ovan nämnde Augustin Bång blev farfar till Lars Augustin Bång (1806-1853) som skulle komma att ta släktens verksamhet till en helt ny nivå. I unga år följde han i likhet med föregående generationer med sin familj på fiskeresorna till kusten i Ångermanland och efter faderns död 1830 övertog han själv fisket.
Galeas av 1800-talstyp
Lars Augustin Bång hade ingen formell utbildning men han gjorde flera studieresor och studerade på egen hand såväl matematik som främmande språk och skeppsbyggnadsteknik. 1847 inleddes en ny era i familjens Bångs historia då Lars Augustin tog över hela arrendet av det norra varvet i Gävle som nu gick under namnet Bångska Varvet. 1851 besökte han den första världsutställningen i London med sitt nybyggda fartyg Oskar I.
Vid sin alltför tidiga död i koleraepidemin 1853 uppges Lars Augustin Bång ha byggt närmare 100 fartyg hemma i Gävle. Bland dessa bör särskilt nämnas Sverige, ett fartyg om 650 läster som då var den svenska handelsflottans överlägset största fartyg.
Filantropi blev tidigt en naturlig del av skeppsredarfamiljens verksamhet. Efter Lars Augustins död inrättade änkan och sonen till hans minne en fond vars avkastning skulle tillfalla fattiga varvstimmermän och deras familjer. Denna välvillighet fortsatte även i efterkommande generationer. Hans sonson Ernst Bång (1861-1927) donade i sitt testamente hela 2,5 miljoner kronor till olika sociala ändamål, en ansenlig summa på den tiden.
Sonen Johan August Bång (1831-1912) övertog det norra varvet i Gävle efter faderns död men verksamheten lades ner helt 1869 efter att varvet förstörts i den stora stadsbranden. 1873 lät han istället anlägga det så kallade Brynäsvarvet (Gefle Varvs AB) tillsammans med O. A. Brodin och Carl Hyckert (trafikchef vid Gefle-Dala järnväg) men det blev en ganska kortvarig verksamhet efter en konkurs bara några år senare.
Johan August valde efter detta misslyckande nu att lämna släktens gamla hemstad Gävle för att istället söka lyckan i Stockholm. Där började han bland annat att investera i fastigheter. År 1883 lät han uppföra en stor och ståtlig byggnad vid Stureplan med såväl bostäder som affärslokaler. Det blev känt som Bångska palatset och numera finns ingången till Sturegallerian i detta hus med adressen Stureplan 4.
Johan August Bång ägnade sig på fritiden även åt konst, främst med landskapsmotiv. Han ställde bland annat ut på den Nordiska konstutställningen i Göteborg 1881 och finns numera representerad på Gävle museum.
Tynderö-släkten Bång lever kvar än idag men märk väl att det även finns andra släkter som bär detta namn. Vill du veta mer om dina egna förfäder från Medelpad? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se.
.