Förlust av medborgerligt förtroende och olika många röster i valet

Idag är det som alla säkert redan vet återigen dags att bestämma vilka som ska få styra Sverige under de kommande fyra åren och vi på Släktingar.se hoppas att alla ni som inte redan förtidsröstat tar chansen att göra er röst hörd under dagen oavsett vilket parti ni känner representerar era åsikter bäst. När man lever i ett land som Sverige så är det lätt att ta demokratin för given men i vår tid så utmanas den ständigt på många håll i världen och för mindre än 100 år sedan så kunde en person ha upp till 40 gånger fler röster i valet än sin granne och rösträtten var inte självklar.

Det mesta vi förknippar med det moderna samhället kan sägas ha sina rötter i 1800-talets samhällsutveckling, så även rösträtten och det demokratiska system vi har idag. Innan 1866 så hade vi i Sverige fortfarande ett gammaldags feodalt system med fyra olika stånd (adel, präster, borgare och bönder), det vill säga något i stil med det ökända kastsystemet i Indien. Detta år införde man ett nytt system med en tvåkammarriksdag som låg mer rätt i tiden. I den första kammaren satt representanter för de mer välbeställda grupperna i samhället såsom rika företagare, högre tjänstemän och adeln. Den andra kammaren kan kortfattat sägas vara ungefär den riksdag vi har idag.

I andra länder av Europa infördes den moderna rösträtten liksom i Sverige i flera steg där de rikaste och högst ansedda i samhället fick allt mindre formell makt även om de naturligtvis fortfarande kunde utöva sitt inflytande på andra sätt. Sverige låg som ett land i utkanten av Europa som vanligt lite efter i utvecklingen. I Belgien införde man exempelvis allmänna val redan 1830 men då var man tvungen att betala för att få rösta.

Så kallade graderade val har förekommit och förekommer fortfarande i lite olika sammanhang. I aktiebolag har den som äger fler aktier också fler röster i omröstningar och liknande system, om än lite mer komplicerat, finns inom exempelvis Internationella valutafonden (IMF). I Sverige har vikten av denna valtyp kanske överdrivits lite då den endast användes mellan 1910 och 1921. Under denna period kunde de mest förmögna i samhället få ända upp till 40 röster jämfört med ”normalrösten”. Denna privilegierade grupp var visserligen ganska liten så att deras inflytande ändå begränsades därigenom.

Rösträtten är idag näst intill obegränsad i Sverige, det vill säga i stort sett alla svenska medborgare som fyllt 18 år får rösta i de allmänna valen med mycket få undantag men så har det inte alltid varit. Fram till 1864 förekom det något flytande begreppet vanfrejd vars syfte var att kraftigt begränsa möjligheten till inflytande i samhället för individer som begått vissa typer av brott. Detta år infördes en ny strafflag i Sverige och då togs detta ålderdomliga begrepp bort och ersattes med ”förlust av medborgerligt förtroende”, något många släktforskare förr eller senare träffar på som en kommentar i husförhörslängden.

Förlust av medborgerligt förtroende var under slutet av 1800-talet ett vanligt förekommande tillägg till andra av domstolarna utdömda straff i samband med de flesta typer av brott som resulterade i minst ett års straffarbete. Det innebar bland annat att man inte fick rösta, vittna i domstolen eller inneha offentliga tjänster. Detta straff avskaffades 1937 då många dömda brottslingar som en följd av straffet visat sig ha mycket svårt att lämna kriminella miljöer.

Denna typ av straffpåföljd kan tyckas märklig i dagens Sverige men varianter förekommer än idag i många delar av världen, däribland i USA där en kvinna i Texas nyligen dömdes till fem års fängelse (!) för att hon röstat i presidentvalet när hon var villkorligt frigiven.

Rösträtten och demokratin är som synes aldrig självklar så ta chansen innan klockan 20 ikväll om du inte redan lagt din röst. Alla röster är lika mycket värda och det ska vi vara glada för.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *