Den moderna släktforskningens grundare

Denna gång tänkte vi berätta om en person som betytt väldigt mycket för släktforskningen i Sverige även om släktforskningen var betydligt mindre tillgänglig på hans tid än den är idag med kyrkböcker på nätet och släktforskningsföreningar i hela landet.

Johan GABRIEL Anrep föddes 1821 på hans familjs släktgård Lekeberga i Knista socken och dagens Lekebergs kommun i Närke. Gården hade varit i släktens ägo i 200 år men efter faderns död 1848 tvingades de till försäljning. Fadern var kapten och tillhörde en adlig ätt och modern var prästdotter.

Efter försäljningen av släktgården i Närke bosatte sig Gabriel Anrep i Stockholm där han började ge ut genealogisk litteratur. Från 1854 till 1903 redigerade han och utgav mastodontverket Sveriges Ridderskap och Adels kalender i 27 volymer vilket syftade till att redogöra för den ännu levande svenska adeln.

Anrep är framför allt känd för bokserien Svenska adels ättartaflor som utgavs i fyra volymer mellan 1858 och 1864 och var den första breda sammanställningen över de svenska adelssläkternas historia och det rådande standardverket fram till Gustaf Elgenstiernas betydligt mer detaljerade och källkritiska verk på 1920- och 1930-talen. Anrep har fått utstå en hel del kritik i modern tid för bristen på källkritik och källhänvisningar men man måste se det för vad det är. Hans förutsättningar såg helt annorlunda ut jämfört med Elgenstiernas ett drygt halvsekel senare och källkritiken var under 1800-talet nationalromantiska tidsålder minst sagt nedprioriterad.

Även om Anrep till en början hade ett särskilt intresse för adeln, inte minst då han själv tillhörde en adlig ätt, så kom han snart också att utreda icke-adliga släkter. Detta resulterade 1871-1872 i ett nytt bokverk nämligen Svenska slägtboken vilket bestod av tre band där han sammanställde information om ett hundratal kulturellt betydelsefulla svenska släkter. Dagens släktforskare gör bäst i att även ta dessa sammanställningar med en nypa salt, framför allt vad gäller de äldre generationerna.

Visst kan man inte säga annat än att Gabriel Anreps livsverk lider av stora brister sett med moderna ögon men det var ändå ett för sin tid imponerande arbete han gjorde och hans utgivningar har alltsedan dess inspirerat andra till nya storverk, inte minst Gustaf Elgenstierna som faktiskt själv skrev artikeln om Anrep i Svenskt Biografiskt Lexikon där han som seden befaller hyllade sin kollega och föregångare. Än idag betraktas Gabriel Anrep av många som den moderna släktforskningens grundare i Sverige.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *