Finnättlingar i Östergötlands skogar?

Finspångs slott

På Finspångs slott huserade länge släkten De Geer

Det finns över hela Sverige mycket gott om muntliga släkttraditioner – allt från mindre sannolika kungliga eller adliga oäktingar till betydligt mer sannolik påstådd härstamning från utlandet. Vi ska här titta närmare på en sådan muntlig tradition som gick vidare i en släkt under åtminstone ett par hundra år sedan 1600-talets början. Kan den möjligtvis stämma?

Under 1800-talet levde i Tjällmo socken i dagens Motala kommun i Östergötland en framstående lantbrukare vid namn Anders Petter Andersson (1813-1894). Han bodde större delen av livet på gården Bohyttan som var en av ett fåtal gårdar i Tjällmo socken som tidigare hört till Östergötlands bergslag. Därtill ägde han släktgården Hälla såväl som såg, kvarn och garveri på granngården Kvarnkärr.

Anders Petter Andersson var en klok och ambitiös yrkesman. Även om han i mångt och mycket tycks ha varit fast i den gamla tidens sätt så tog han det lokala lantbruket till en ny nivå genom att ta initiativ till en omfattande vattensänkning i Tjällmo som genererade 5000 tunnland odlingsbar mark. Han representerade också Risinge, Hällestad och Tjällmo socknar vid riksdagarna i Stockholm 1856-1858.

Året före sin död kände den åldrande mannen antagligen slutet nalkas då han lät publicera sina memoarer. Det är också här vi hittar den förutnämnda släkttraditionen nedtecknad. Med egna ord berättar Anders Petter Andersson nämligen följande om sin fädernesläkt:

Jag är född den 18 september 1813 på gården Bohyttan i Tjällmo församling. På fädernet härstammar jag från en finnsläkt som på femton- eller sextonhundratalet av ägarna till Finspång blivit införskriven för att undervisa traktens befolkning i bättre kolningsmetoder än dem man förut användt.

I den tidigare östgötska bergslagen kan många nu levande invånare fortfarande räkna sitt ursprung till några av de vallonska, tyska eller flamländska släkter som rekryterades dit vid 1600-talets början genom den nederländska affärsmannen och bruksägaren Louis De Geer. Däremot är det till skillnad från exempelvis Värmland och Dalarna betydligt svårare att spåra finska släkter i de östgötska skogarna även om vi är säkra på att sådana har funnit även där. Kanske kan vi här hitta en sådan med hjälp av informationen som förmedlats inom släkten från far till sin i många generationer?

Anders Petter Andersson föddes mycket riktigt på gården Bohyttan som son till hemmansägaren Anders Jönsson (1781-1850) och Anna Maria Andersdotter (1787-1857). Anders Jönsson föddes i sin tur på gården Kårtorp, en liten skogsgård som länge ägdes av Finspång men brukades av samma släkt i många generationer alltsedan 1600-talet.

Kårtorp i Tjällmo 1656

Anders Markusson med familj i mantalslängden 1656

Den första av släktens medlemmar i Kårtorp var Anders Jönssons farfars farfars far Anders Markusson (ca 1600-1660). Nu börjar det bli spännande! Markus är ett mycket främmande namn för denna trakt men passande nog så är det ett ganska typiskt namn för de finnar som invandrade till Sverige under slutet av 1500-talet och början av 1600-talet.

Anders Markusson var bosatt på Kårtorp redan på 1630-talet men han är nog aningen ung för att själv vara den som invandrade från Finland. Då är frågan vem fadern är? Personer med namnet Markus i närområdet är som sagt var lätträknade. Vi hittar en mycket trolig kandidat på gården Bakarebo i Hällestad. Där bodde nämligen vid 1600-talets början en man vid namn Markus. Detta är sannolikt Anders Petter Anderssons invandrade förfader även om vi naturligtvis inte kan vara helt säkra. Bakarebo var också i Finspångs ägo och det är väl inte helt otroligt att Markus fick bruka denna lilla skogsgård som tack för sina tjänster åt De Geer.

Anders Markusson hade fyra kända barn av vilka åtminstone tre har efterlämnat många tusen nu levande ättlingar som alltså sannolikt härstammar från en tidig finsk invandrare till den östgötska bergslagen.

Vill du veta mer om din egen släkt i Tjällmo eller någon annan del av Östergötland? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se.

.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *