En svensk-finsk frihetskämpe hängs i Amerika

Nils Gustaf von Schoultz

Den 7 oktober 1807 föddes en gosse i finska Kuopio som vid dopet fick namnet Nils Gustaf Ulrik. Ingen kunde då nog ens föreställa sig hur hans liv i vuxen ålder skulle utvecklas innan det fick ett abrupt slut redan 31 år senare.

Nils Gustaf Ulrik von Schoultz föddes strax före finska krigets utbrott som son till ledamoten av Rikets allmänna ärendens beredning Nils Fredrik von Schoultz (1767–1816) och hans hustru Jeanne Henriette Gripenberg (1784–1841). Han kom därför med sin mor till det betydligt tryggare Stockholm där han en tid var fosterbarn hos en faster. Efter krigets slut återförenades familjen med fadern i den svenska huvudstaden men 1816 flyttade de återigen till Finland och Pori (Björneborg) där hans morbror förestod en skola. 1821 flyttades skolan till Sääksmäki och modern tog då ännu en gång barnen med sig till Stockholm.

Om man leker amatörpsykolog så är det lätt att spekulera huruvida osäkerheten och alla dessa flyttningar i ung ålder kan ha påverkat den unge pojken i en rotlös och äventyrlig riktning. Hur som helst så påbörjade han nu år 1821 en militär karriär då han inskrevs som frikadett vid Kungliga Krigsakademien på Karlberg. Under hösten befordrades han till sergeant vid Svea Artilleriregemente och två år senare till underlöjtnant vid samma regemente. I maj 1829 avlade han slutligen också artilleriofficersexamen vid Högre artilleriläroverket i Marieberg. Redan ett år senare erhöll han på egen begäran avsked ur krigstjänsten. Det spreds då rykten om att han hade stora spelskulder.

1830 skulle Nils Gustaf ha firat jul med sina släktingar i Finland men han dök aldrig upp. Istället hade han varit med i ett uppror i den polska huvudstaden Warszawa och då blivit tillfångatagen av de ryska trupperna. Han lyckades emellertid fly och tog sig under hösten 1831 till Paris där han anslöt sig till den nyinrättade Främlingslegionen med vilken han deltog i strider för att erövra Algeriet i Nordafrika.

Sommaren 1832 flyttade Nils Gustafs mor, syster och bror till Florens i Italien för att systern skulle kunna utbilda sig vidare som sångerska. I mars 1833 flyttade även Nils Gustaf dit och syskonen började umgås med två döttrar till en skotsk adelsman och köpman i Indien. I mars 1834 gifte han sig med en av dessa, Anne Campbell (1813-1863), med vilken han fick två döttrar.

Efter vigseln bosatt sig det äkta paret i Karlskrona med ekonomiskt stöd från fosterföräldrarna. I sin nya hemstad byggde han upp ett eget laboratorium och utvecklade en ny metod för att raffinera kamfer vilken han också fick patent på. Det blev dock inte den kommersiella succé han hoppats på och kort efter den andra dotterns födelse reste han till London för att jaga finansiering till nya uppfinningar.

1836 övergav Nils Gustaf sin familj i Sverige utan ett ord för att i augusti dyka upp i New York under det påhittade namnet Nils Scholtewskii von Schoultz. Han lämnade då även falska uppgifter om att han skulle vara en polsk katolik, förmodligen med förhoppningen att dessa uppgifter skulle vara svåra för någon att kontrollera. Hans syfte tycks till en början ha varit att tjäna bra med pengar för att kunna ge familjen hemma i Sverige ett gott liv men hans äventyrliga och rastlösa sinne verkar snart ha fått honom på andra tankar.

I USA hade saltsjudning blivit en stor industri vid Syracuse och Salina längs med Hudsonfloden. Här byggde den kemiintresserade Nils Gustaf därför upp ett nytt laboratorium och utvecklade en ny raffineringsmetod för att utvinna salt. Han ansökte om patent och blev i maj 1837 registrerad som amerikansk medborgare. I samband med detta skrev han också brev hem till sin hustru i Blekinge med löfte om pengar. Det blev dock det sista familjen hörde från den bortrymde fadern och maken.

1837 hade ett uppror mot engelsmännen i den brittiska kolonin Övre Kanada slagits ner. Nils Gustaf anslöt sig då till en hemlig milis kallad Hunter’s Lodges som verkade i områdena kring de stora sjöarna på gränsen mellan USA och Kanada. Han kom att bli en av ledarna inom rörelsen och upprätthöll bland annat än värvningsbyrå i New York. De fick dock aldrig något brett stöd i sin kamp från den kanadensiska befolkningen och han blev tillsammans med många andra tagna som krigsfångar. Den 8 december 1838 hängdes han efter att ha dömts till döden för sin inblandning i upproret.

Från upproret i Övre Kanada

Släkten von Schoultz leder sitt ursprung till en gammal adlig ätt i Böhmen. Till Sverige kom de först med Herman Schultz som vid slutet av 1500-talet på grund av religionsstridigheter flydde från sitt slott utanför Prag i nuvarande Tjeckien först till Polen och sedan till Sverige. Han stupade 1605 i slaget vid Kirkholm. Släkten har sedermera utgrenat sig bland annat i den friherrliga ätten Schultz von Ascheraden och har även introducerats på riddarhusen i Riga och Estland. Vill du veta mer om släkten eller om du själv har några adliga förfäder? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se.

.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *