Din släkt är inte vanlig

Ett vanligt svenskt slott?

Ett vanligt svenskt slott?

Jag råkade nyligen läsa en artikel i Släkthistoriskt forum från 1992. En idog släktforskare hade gått igenom omkring 50 antavlor från serien ”Svenska antavlor” och gjort en enklare statistisk sammanställning av dessa för att få fram en bild av en svensk ”normalantavla”. Den inte helt oväntade slutsatsen kan sammanfattas i artikelns rubrik ”Få avvikande anor – mest bönder i släkten”.

I den genomsnittliga antavlan finns 5-10 anförluster (samma förfader förekommer mer än en gång), någon enstaka statlig tjänsteman, ett tiotal soldater, en eller två präster, män som heter Anders och Per samt kvinnor som heter Anna och Maria. Sannolikheten att du hittar en adlig ana är mycket liten, likaså en udda dödsorsak såsom en olyckshändelse eller ett mord.

I slutet av artikeln står det så här:

Nu har jag förmodligen gjort nybörjaren så nedslagen, att han slutar forska. Men gör inte det! En ”normal” antavla har alltid minst en ana med avvikande yrke, namn eller levnadsöde.

Det här är en lite väl torftig bild av släktforskning som jag tycker är synd att många fortfarande har. Artikelförfattaren har naturligtvis helt rätt i att de flesta har övervägande vanliga namn och bönder i sin antavla men det är samtidigt ganska få antavlor som är genomsnittsantavlor. De flesta avviker på ett eller flera vis. I min egen antavla är det precis som för de flesta andra till största delen bönder men där dyker det även upp ett ganska stort antal soldater, präster och adelsmän. Gräver man djupare så finns där tragik i form av mord, misshandel och självmord men också glädjeämnen som en torpare vilken berättades genom hårt arbete och flit ha skrapat ihop pengar till en egen gård.

Var i landet din släkt härstammar från har viss betydelse för vad du kommer hitta i dina efterforskningar. Är det utpräglad slättbygd så kommer dina släktingar troligtvis att flytta mellan de relativt små socknarna i större utsträckning. I bergs- och skogstrakter får du tvärtom betydligt fler förfäder inom samma socken och de kommer ofta att vara knutna till bergsnäringen. I fjällen och det norrländska inlandet dyker det så småningom upp nybyggare och inte sällan finska invandrare eller några samiska namn (i kyrkböckerna vanligtvis kallade lappar).

Varje människa är unik. Det gäller idag lika väl som det gällde för 100, 200 eller 300 år sedan. Bakom varje namn i din antavla finns ett personligt levnadsöde. Anor som levde på 1500- och 1600-talen (eller ännu längre tillbaka) kan man visserligen sällan koppla särskilt mycket direkt personlig information till men från 1600-talets andra hälft finns det betydligt mer källmaterial bevarat. Det var under den tidsperioden som den statliga administrationen stärktes väsentligt.

Detta innebär att vi kan läsa i generalmönsterrullorna hur långa våra soldater var, om de blev tillfångatagna av fienden eller om de bedrev något hantverk vid sidan av krigstjänsten. I skattelängderna kan vi få veta hur många kor som fanns på gården. I protokollen från häradsrätterna hittar vi information om allt från arvstvister och gårdsförsäljningar till mord och otrohet. Bouppteckningarna förr i tiden var avsevärt mycket mer detaljerade än idag och listar ofta i stort sett varje föremål i hemmet. I dödböckerna finns ibland mycket personliga biografier. All denna information sammantaget gör att vi faktiskt kan få en ganska bra bild av hur våra förfäders liv såg ut oavsett om de var torpare, präster eller adelsmän. Har man dessutom ett intresse för att läsa historia så är det kanske också lättare att sätta in sina förfäders liv i ett större sammanhang.

Det är också så att våra kända antavlor av naturliga skäl blir allt större och mer innehållsrika. En 20-åring kanske kan få fram fyra gånger så många förfäder jämfört med en 80-åring eftersom det passerat ungefär två generationer däremellan. Det innebär förvisso mer jobb men du kommer också att hitta mer av det som just du tycker är intressant. Alla har inte samma syfte med sin släktforskning och eftersom vi alla är unika individer så tycker vi inte att samma saker är intressanta.

Den moderna DNA-tekniken har nu blivit så billig att vem som helst kan utnyttja den i sin släktforskning. På så vis kan du hitta tillbaka till förfäder (eller förmödrar rättare sagt) längre tillbaka än någonsin tidigare även om de naturligtvis kommer vara helt anonyma. Mer om detta i en senare artikel.

Så till ytterligare en lite mer dagsaktuell reflektion in i framtiden. Vi svenskar kommer framöver att ha antavlor som ser lite annorlunda ut jämfört med idag. Många av oss har redan nu enstaka förfäder som invandrat från Belgien, Tyskland eller Skottland redan på 1600-talet men om 100-200 år så kommer allt fler länder att finnas representerade. Det blir helt säkert många spännande upptäckter att göra för framtidens släktforskare men det blir också svårare och mer tidsödande att utforska antavlans alla delar.

Det här är bara några spännande exempel på vad som väntar en släktforskare. Om du i likhet med många andra i dagens stressiga samhälle har ont om tid och vill ha hjälp med din forskning så är du varmt välkommen som medlem på Släktingar.se.

Märkta på:,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *