Anförluster och kusingiften

Svante Arrhenius har flera anförluster i sin antavla

Svante Arrhenius har flera anförluster i sin antavla

Då och då talas det om anförluster inom släktforskningen men vad är det egentligen? Vi tittar lite närmare på det i denna artikel med ett konkret exempel i den småländska släkten Arrhenius, främst känd för att husera Sveriges allra första nobelpristagare Svante Arrhenius (1859-1927).

Konceptet anförlust är i grunden mycket enkelt. Det uppkommer helt enkelt om en person förekommer i din antavla mer än en gång, det vill säga om några av dina direkta förfäder är släkt med varandra på något vis. Om detta släktskap ligger nära i tiden, till exempel om dina morföräldrar var kusiner eller sysslingar, så utgörs en stor del av antavlan av anförluster. Det blir således färre personer att utforska när du går bakåt i tiden i din släkt.

Anförluster är mycket vanligt förekommande i de europeiska kungahusen och även inom vissa delar av den svenska högadeln, till exempel de adliga ätterna Oxenstierna. Där gifte man sig ofta med mer eller mindre nära släktingar för att hålla samman stora jordegendomar inom släkten.

Kusingiften, eller giften mellan andra mer avlägsna släktingar, förekommer dock naturligtvis inte enbart inom adliga familjer. Det är särskilt vanligt i områden med begränsad in- och utflyttning. Personer som har en stor del av släkten i bergslagen stöter så gott som alltid på anförluster någonstans i antavlan. Vi har exempelvis kunnat ta fram en antavla från Vånga socken i Östergötlands bergslag där probanden (personen som antavlan utgår från) kan leda sitt ursprung tillbaka till bergsfogden Olof Persson vid 1500-talets mitt inte mindre än 80 gånger. Bland denne Olof Perssons åtskilliga tusen ättlingar i Sverige finns sångerskan Viktoria Tolstoy.

En annan familj där anförluster ger upphov till många återkommande namn i antavlan är släkten Arrhenius. 1903 fick Sverige sin allra första nobelpristagare när professor Svante Arrhenius (1859-1927) tilldelades nobelpriset i kemi. Svantes föräldrar var sysslingar (det vill säga barn till två kusiner) och även på andra håll i släkten gifter sig nära släktingar med varandra. Här nedan ser du hur han flera gånger kan leda sitt ursprung tillbaka till gästgivaren Gabriel Jonsson (ca 1688-1777) i Klövdala i Järeda socken. Svante Arrhenius blev morfar till professor Agnes Wold om vars släkt vi nyligen skrev här på bloggen.

Vill du veta om du själv har några anförluster i släkten? Då är du varmt välkommen att bli medlem hos oss på Släktingar.se.

.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *