Svenskar, skidor och finsktalande i amerikanska Ishpeming
Gruvmiljö i Ishpeming
I den norra delen av den amerikanska delstaten Michigan ligger småstaden Ishpeming med dryga 6000 invånare. Det udda namnet kommer från ojibwe-språkets ”ishpiming” som betyder ”ovanför” eller ”i luften”. En ganska obetydlig plats i dagens USA men staden spelade en central roll i den skandinaviska utvandringen under 1800-talets senare del och 1900-talets början.
En gruvstad på jakt efter arbetare
Ishpeming växte fram kring ett flertal järngruvor som var aktiva i området från 1850-talet. Det var här större delen av stadens befolkning hade sin sysselsättning under ett århundrade innan verksamheten avtog och befolkningen minskade. Att den anrika svenska gruv- och bruksnäringen genomgick en kris samtidigt som de amerikanska gruvbolagen expanderade var en perfekt kombination. Under de stora emigrationsåren var det inga större problem att attrahera arbetskraft från andra sidan Atlanten.
Gruvornas betydelse för orten syns tydligt än idag. Förutom gruvschakt och byggnader så finns här museet The Cliffs Shaft Mine Museum som till och med är inhyst i en av de gamla gruvorna. Där kan man bland annat följa sex generationer gruvarbetare. Staden hade mellan 1886 och 1951 en tidning med det passande namnet Iron Ore som utkom en gång i veckan.
Arbetet i gruvorna var förenat med livsfara. Den 3 november 1926 inträffade en enorm tragedi då 51 arbetare omkom när en gruva nära Ishpeming kollapsade.
Stora förändringar i lokalsamhället
Resultatet var på sina håll i Sverige dramatiskt. I Åtvidaberg i Östergötland lämnade närmare en tredjedel av befolkningen Sverige för att söka lyckan i Ishpeming i takt med att koppargruvorna vid Mormorsgruvan och Bersbo (i Värna socken) avvecklades. Liknande förändringar ägde rum i trakten kring Filipstad i Värmland där flera hundra migranter sökte sig till den blomstranden gruvstaden i Michigan. Från Ånimskogs socken i Dalsland emigrerade ett 30-tal personer till Ishpeming under åren 1882-1893.
Gruvarbetare vid Bersbo 1899. Foto: Johan E. Thorin / Tekniska Museet.
En del svenskar blev kvar i Ishpeming medan andra flyttade vidare till närliggande städer i Michigan eller till Kalifornien på västkusten där arbetstillfällen aldrig saknades.
Skidor och det skandinaviska arvet
Förutom gruvnäringen så är Ishpeming också känt för skidåkning. Det var här den organiserade skidåkningen i USA föddes när The National Ski Association bildades i staden den 21 februari 1905 under ledning av den lokala bankmannen och skidentusiasten Carl Tellefsen. National Ski Hall of Fame finns på orten än idag tillika med en backhoppningstävling i backen med det olycksbådande namnet Suicide Hill (”Självmordsbacken”).
Det skandinaviska arvet är tydligt i Ishpeming än idag. Vid folkräkningen år 2000 uppgav mer än var fjärde invånare sig vara av finsk och 5,7% av svensk härkomst. Ungefär 2% av befolkningen hade dessutom finska som modersmål. Här kan man också avnjuta bakverk på bageriet A Taste of Scandinavia. I Ishpeming föddes kemisten Glenn T. Seaborg (1912-1999) som belönades med nobelpriset 1951. Hans släkt härstammar inte helt överraskande från den svenska bergslagen.
Kanske har du själv släktingar som hamnat i Ishpeming eller andra delar av Michigan?
- En enbent präst och en OS-deltagare i Malin Åkermans släkt
- Midsommarfirandet i Sverige – en resa genom historien