Svenska municipalsamhällen
Bodens municipalsamhälle omkring 1900
De flesta känner kanske till den engelska termen municipality som kan översättas med samhälle men hur många av er känner till vad municipalsamhällen är? Vi tänkte i detta blogginlägg passa på att berätta om denna viktiga men relativt kortlivade företeelse i den svenska administrationens historia.
Rent juridiskt så existerade inte municipalsamhällen formellt förrän år 1900 då den särskilda municipallagstiftningen trädde i kraft men man brukar ändå tala om municipalsamhällen från och med år 1875 då stadsstadgor för första gången infördes i tätbebyggda områden inom en landskommun. Landskommunerna var de gamla socknarnas efterträdare och föregångaren till dagens ”vanliga” kommuner.
I takt med att järnvägen byggdes ut över vårt avlånga land så växte många små stationssamhällen fram vid de viktigare lokala knutpunkterna och omkring två tredjedelar av alla blivande municipalsamhällen var just stationssamhällen. Vissa geografiskt avgränsade förorter till de större svenska städerna blev också egna municipalsamhällen, likaså viktigare fiskelägen längs med kusterna. I statistiken räknades efter sekelskiftet 1900 också köpingar som inte bildade egen kommun in bland municipalsamhällena även de inte rent juridiskt lydde under samma lagstiftning. Köpingarna hade till skillnad från dessa rätten till kommunbildning. Vissa municipalsamhällen sträckte sig över kommungränser.
Det första municipalsamhället brukar anses vara Höganäs bruk som fick rätten till särskild stadslagstiftning redan år 1875. I och med municipalsamhällsreformen 1900 ålades invånarna i samhällena att utöver kommunalskatten även betala en särskild municipalskatt. Municipalsamhällena ålades även att ha samma slags beslutande och verkställande organ som landskommunerna men de kallades för municipalfullmäktige (eller i mindre samhällen municipalstämma) och municipalnämnd. Landskommunerna ansvarade emellertid även fortsatt för viktiga kommunala funktioner såsom folkskolan och fattigvården.
Antalet municipalsamhällen var som störst under 1940-talet varefter de stegvis avvecklades i och med en rad kommunreformer. De sista återstående municipalsamhällena, Kvidinge och Tyringe i Kristianstads län, Mollösund i Göteborgs och Bohus län samt Nyland i Västernorrlands län, upphörde med 1971 års kommunreform.