Släktforskningens källor – Nedre justitierevisionen

Vi släktforskare i Sverige är tacksamt försedda med ett mycket omfattande arkivmaterial alltsedan 1600-talet. En del av arkiven används flitigt av i stort sett alla släktforskare, såsom födelseböcker och husförhörslängder, men det finns också många arkiv som kanske befinner sig lite mer i periferin. Vi tänkte lyfta fram en del av dessa och börjar med Nedre justitierevisionen. Det kanske inte låter så spännande men man kan ändå hitta en hel del intressanta berättelser i dessa böcker.

När det svenska statsväsendet blev mer organiserat och byråkratiskt under 1600-talet så ställdes också högre krav på rättssystemet. Ute i landet behandlades tvister och brott på den lägsta nivån främst i häradsrätter och rådhusrätter (för städerna). Dessa domar kunde sedan precis som idag överklagas eller fastställas i hovrätterna. Hovrätternas domar överklagades som regel inte men det fanns möjlighet att ta ärenden vidare ytterligare en nivå till Sveriges riksråd eller senare Högsta domstolen.

Ordet “Nedre” i Nedre justitierevisionen syftar inte på ett geografiskt område vilket man kanske kan tro vid en första anblick utan att det är en undre instans. Riksrådet hade nämligen en dömande avdelning med titeln Övre justitierevisionen. Nedre justitierevisionens uppgift var att förbereda ärenden som överklagats i hovrätterna för att avgöras i Justitierevisionen inom Sveriges riksråd och senare Högsta domstolen.

År 1663 föreslog dåvarande riksdrotsen Per Brahe den yngre att man skulle inrätta en så kallad deputation inom rikskansliet där man skulle bereda revisionsärenden (överklaganden) till riksrådet. Det var till en början bara en tillfällig konstruktion men mot slutet av 1600-talet inrättades en permanent organisation under namnet Revisionskansliet som 1713 bytte namn till Revisionsexpeditionen för att vid mitten av 1700-talet få sitt slutgiltiga namn Kungl. Maj:ts nedre justitierevision. Nedre justitierevisionen upphörde som ett separat ämbetsverk först år 1972 och ersattes då av Högsta domstolens kansli.

De anställda i Nedre justitierevisionen hade uppifrån i hierarkin titlarna ordinarie revisionssekreterare, konstituerade revisionssekreterare, protokollssekreterare, registrator och slutligen kanslist.

I Nedre justitierevisionens handlingar hittar vi många olika typer av mål men det handlar generellt sett om allvarligare brott eller tveksamma mål där utfallet inte är helt självklart.

Vi tänkte här ta upp ett av många exempel på vad man kan hitta i Nedre justitierevisionens handlingar. Det handlar om en artillerihantlangare vid namn Mårten Golin (eller Golén) som år 1738 av krigsrätten hade dömts till gatlopp och spöstraff för såväl otrohetsbrott som en ringare misshandel. Han önskade få straffet omvandlat till något mindre förödmjukande. Nedan följer ett citat från Nedre justitierevisionens protokoll följande år (rättvisans kvarn malde inte snabbt på 1700-talet heller):

”ProtoNotarien Rhodin föredrog Handtlangaren Mårten Golins d. 20 Sep. 1738 inkomne underdåniga ansökning, at det straff af gatulopp och spöslitande, hwarmed han belagd blifwit, måtte förwandlas i något annat, som icke har så särdeles nesa med sig.

Härwid uplästes 1:o Artillerie Regements Rättens Resol:n af d. 28 martii 1738 hwarigenom Golin för begångit enkelt hoor med qwinspersonen Stina Britha Örn, dömmes till 6 gatulopp, och 3 söndagars kyrckioplikt, samt at erlägga 10 d:r k:mt till barnets underhåld.

2:do Artillerie Krigs Rättens Resolution af samma d:o, hwarigenom Golin för ett klensmedsgesällen Lars Bonnewie tilfogat blodsår i ansicktet, sakfälles till 80 d:r k:mts böter, el:r i brist af botum, at afstraffas med 27 par spö, samt at förnöija Bonnewie för weda och wärck, jemte lekare löhn med 90 d:r k:mt, tillika med 15 d:r k:mt för det Bonnewie des arbete efftersatt.

3:io General krigs- och Leuterations-Rättens Extract Prot. af d. 1 Junii 1738 at bem:te Rätte däruti ingen ändring kunde giöra.

4:to Artillerie Regements krigs Rättens förklaring af den 28 Nov. 1738 hwaruti berättas, at Bonnewie emot Golins underdåniga ansökning intet hafft at påminna, allenast han får betahlning för Fäldtskiärs löhnen, men Stina Britha Örn är icke igienfunnen, och Regements Rätten underställer således huruwida Kl. M:tt täckes låta Golin någon nåd wederfaras.
5:to Generalen Cronstedts underställande af d. 30 Nov. 1738 om icke Kl. M:tt täcktes wisa Golin någon lindring i det ådömda straffet, så wida han en lång tid utstådt arrest, och är af wackert folck kommen.

6:to En Berättelse, at hans afl:e Fader skall warit Probst uti Wästra Salripz Församling i Skåne, och framledne General Majoren Tegenskiöld hans syskonebarn, och hans morbroder Fredrick Arenstihl skall wara General Major i Hållensk Tienst.”.

Förutom att målet i sig kan vara intressant för släktforskaren så finns där även en del rent genealogisk data. Uppenbarligen ansåg Mårten Golén att det var relevant i sammanhanget att hänvisa till sina “fina släktingar”. Hans föräldrar var kyrkoherden Erik Golén (1656-1734) och Beata Arenkil. Den senares moster var gift med kaptenen och adelsmannen Gustav Tegensköld.

Nedre justitierevisionens protokoll från 1694 till och med 1800 (totalt 189 volymer) finns digitaliserade hos Arkiv Digital.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *