Släktforskningens dag – några soldater och deras livsöden
Idag firas släktforskningens dag över hela Sverige med en mängd olika aktiviteter och evenemang hos såväl arkiv som föreningar. I år har Sveriges släktforskarförbund beslutat att temat för firandet är Officerare och soldater – deras liv och bostäder. Därför tänkte vi passa på att lyfta fram några av de många soldater som finns i vår omfattande databas på Släktingar.se.
Grunden till den svenska krigsmakten var från 1600-talet fram till Indelningsverkets avskaffande år 1901 de indelta soldaterna. Under de stora svenska krigsåren avverkades soldater på löpande band och majoriteten av den svenska befolkningen har därför numera minst en soldat bland sina förfäder. Här nedan följer några av de många tusen män som varit en del av det svenska krigsmaskineriet.
Beridna soldater kallades ryttare och var underställda gårdar som kallades rusthåll. Till en början var det ganska vanligt att rusthållaren själv eller någon av dennes söner själva red för rusthållet. En av dessa var Knut Esbjörnsson vid rusthållet nr 17 Drängsbo i Björsäters socken av Tjusts kompani och Östgöta kavalleriregemente. Som tack för sin trogna tjänst i striderna mot Danmark så fick han den 29 september 1679 skatterättigheten till rusthållet i donation av konung Karl XI. Han hade många barn som efterlämnat åtskilliga ättlingar.
Johan Månsson Dahlberg antogs den 1 augusti 1719 som soldat för nr 13 vid Äskås Storgård i Sjösås socken i Småland. Innan dess hade han dock varit så kallad trossdräng vars främsta uppgift var att sköta transporter. Trossdrängarna skulle ha uppnått 17 års ålder enligt tågordningen från 1696 och var en del av den svenska armén fram till 1838. Åren 1720-1721 berättas han ha varit kommenderad på örlogsflottan i ryska kriget och under kriget 1741-1743 var han stationerad i Kalmar. Han fick avsked från regementet den 10 oktober 1744 med motiveringen ”ofärdig i högra armen, begär och får afsked”. När han avlider 1771 uppges han vara 71 år gammal.
Den främsta källan till soldaternas yrkesverksamhet är de så kallade generalmönsterrullorna som finns arkiverade per regemente. Här nedan ser du ett uppslag från generalmönsterrullan för Kalmar regemente år 1733.
Generalmönsterrullan för Kalmar regemente 1733
Daniel Björkman var son till en bonde och länsman i Björksta socken i Västmanland och gift med adelskvinnan Maria Elisabet Eketrä. Han blev år 1679 kornett vid Södra skånska kavalleriregementet och sedermera ryttmästare där. Han var en av de omkring 16500 svenskar som deltog i det mytomspunna slaget vid Poltava i nuvarande Ukraina sommaren 1709 och en av de flera tusen olyckliga som aldrig kom hem därifrån.
Soldaten Anders Frisk 1898
I samband med Sveriges genom tiderna största byggprojekt – anläggandet av Göta kanal – genomfördes med start 1812 så var mer än 50000 indelta soldater inkallade för att delta i arbetet. En av dessa var Jonas Persson Gren (1788-1877) från Nottebäcks socken i Småland som var kommenderad till arbetet år 1815.
Många soldater erhöll avsked på grund av skador som de ådragit sig antingen i fält eller i arbetsolyckor. Lars Jönsson Bagge antogs 1728 som soldat för Gammelbyn i Lövångers socken i Västerbotten då han uppges vara 18 år gammal. Vid mönstringen 1744 framkommer det att han på grund av ett hugg i vänstra foten nu var oduglig till fortsatt tjänstgöring. Dessutom hade han antagit ett hemmansbruk och beviljades därför avsked från regementet.
Vill du veta mer om soldaterna i din egen släkt? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se.
.