Mörk arrest och andra militära bestraffningar

Arrestlokal på amerikanskt hangarfartyg

I vår forskning för en av våra kunders räkning nyligen så träffade vi på en soldat vid Hälsinge regemente. Denne led en längre tid av kronisk reumatism och fick därför så småningom avsked från regementet. Även om detta naturligtvis var en tuff period i livet så var tiden i armén nog betydligt svårare för en av hans närmaste kollegor som vi ska berätta om i detta blogginlägg.

Soldaten Ryberg

I Hedesunda socken föddes 1839 den pojke som senare skulle växa upp till Jöns Andersson Ry(d)berg. Knappt 19 år gammal antogs han som soldat för Berg i samma socken. Hans förkärlek för alkoholhaltiga drycker tycks ha varit den främsta orsaken till de problem som snart skulle följa. Vid generalmönstringen på Mohed den 22 juni 1874 inlämnades nämligen följande mindre smickrande dokument:

Det lyder som följer:

”Uppgift å begågne förbrytelser och undergågna bestraffningar af Soldaten wid N:o 5 Fernebo komp. af N:r 14 Kongl. Helsinge Regemente, N:r 30 Rydberg.

1865 warnad för oordentlighet.
1860 afstraffad med 5 dygns arrest för fylleri.
1863 kommenderad å Rekryt mötet för oordentligt uppförande.
1866 5 dygns mörk arrest för fylleri och oordentlighet.
1867 7 dygns mörk arrest, för oordentlighet och brott emot Order.
1869 10 dygns mörk arrest, för oordentlighet och brott mot Order.
1873 Insatt i Gefle häkte 3 dygn för fylleri och otidighet emot polisen.

Rydberg har tjent i 16 1/2 år och är 35 5/12 år gammal.

Mohed den 22 Juni 1874.

Wilh. Svinhufvud

Komp. Chef.”.

Mörk arrest

Vad var då mörk arrest? Oscar I berättar i sin anonymt utgivna skrift 1840 om den mörka arresten att den “öppnas endast hvarje middag, då städning och eldning sker.”. Straffet var unikt för den parallella rättsskipningen inom militären och kallas även för sträng arrest.

Strafflagen för krigsmakten 1881

Förutom den stränga eller mörka arresten så fanns det inom krigsmakten flera andra former av arreststraff vilka i strafflagen för krigsmakten den 7 oktober 1881 specificeras enligt följande:

  • Arrest utan bevakning. Det användes för officerare och underofficerare och genomfördes i eget rum eller tält och kunde skärpas genom besöksförbud.
  • Vaktarrest. Det kunde utdömas till både befäl och manskap och genomfördes till lands under bevakning i ljust rum eller i tält samt ombord på fartyg i låst hytt eller, om lämpligt ljust rum ej fanns, under bevakning. Det rådde även normalt sett besöksförbud för den som var dömd till vaktarrest.
  • Sträng arrest. Både underbefäl och manskap kunde dömas till detta. Sträng arrest verkställdes i mörkt enrum.
  • Skärpt arrest. För manskap kunde vaktarrest eller sträng arrest skärpas genom fråntagning av sängkläder.

Arreststraffen vid tiden för första världskriget

I den militära bestraffningsförordningen 1915 skrivs bland annat följande:

§32. ”Sträng arrest, skärpt arrest och vaktarrest verkställas i allmänhet i det häkte, som finnas vid vederbörligt truppförband, skola, fästning, garnison eller station eller på vedebörligt fartyg eller vid annan avdelning av krigsmakten, som den straffskyldige tillhör, men må kunna verkställas även i annat militärhäkte, om sådant på grund av den straffskyldiges vistelseort eller annat förhållande finnes lämpligt.
Medgivande att straffet får verkställas i annat häkte, än ovan är nämnt, lämnas av den befälhavare, som har uppsikt över häktet, efter framställning av den befälhavare, som har att föranstalta om straffets verkställande. Vid bifall till framställningen åligger det sistnämnda befälhavare att överlämna för straffets verkställande nödiga handlingar till den befälhavare, som har uppsikt över häktet.”

§33. ”I sträng arrest bör, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, insättningen ske på aftonen. Den som befrias ur sträng arrest, bör icke beordras till ansträngande tjänsteförrättning, förrän en natt förflutit efter straffets avtjänande.”

Arreststraffet avskaffas i Sverige

Redan 1912 väcktes röster i riksdagen om avskaffandet av “strafformen inneslutande i mörkt enrum” med hänvisning till att riksdagens justitieombudsman låtit meddela att straffet innebär en fara för individens hälsa och liv. Det skulle dock dröja ända till 1973 innan den svenska riksdagen beslutade om ett totalt avskaffande av arreststraffen inom krigsmakten. Än idag förekommer dock arreststraff som militär bestraffningsform i flera europeiska länder såsom Schweiz, Tyskland och Ryssland.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *