Latin för släktforskare
I Angerdshestra församling i Småland har prästen i födelseboken använt latin i ”Anno 1711”, månaden ”Martii” och förkortningen ”ibm”.
Numera är det inte många som läser latin under sina studieår men det är fortfarande det officiella språket i Vatikanstaten (vid sidan av italienska) och längre tillbaka var det en självklarhet för alla präster att studera latin. Detta kan ibland ställa till det för nybörjaren när man sätter igång med släktforskningen då de flesta präster ibland använde latin i kyrkböckerna. I denna artikel tänkte vi gå igenom några av de vanligast förekommande latinska fraserna i den svenska folkbokföringen som historiskt sköttes av Svenska kyrkan.
I husförhörslängderna, och ibland även i ministerialböckerna, hittar man ofta ordet ”ibidem” eller förkortningar såsom ”ibid.”, ”ib.” eller ”ibm.”. Detta korta användbara latinska ord betyder endast ”på samma plats” vilket exempelvis kan hänvisa till en annan gård i samma by eller rentav samma gård.
”Ejusdem” eller förkortningen ”ejusd.” hittar man ofta i födelse- och dödböcker. Det betyder helt enkelt ”samma” och syftar normalt sett på samma månad eller ibland samma dag.
”Testes” är ett annat vanligt förekommande ord i födelseböckerna och betyder ”vittnen”, det vill säga faddrar eller dopvittnen.
I äldre kyrkböckerna har det svenska ordet ”år” inte sällan ersatts med latinets ”anno”. I dödböckerna kan man ibland också hitta ”aetas” eller förkortningen ”aet.” vilket betyder ”ålder”.
I äldre ministerialböcker kan vigda ersättas med det latinska ”conjugati”, döpta med ”baptizati” eller ”renati” och döda med ”denati”, ”defuncti” eller ”mortuus”.
Främst i rättegångshandlingar hittar man termerna ”antecessor matrinomii” och ”successor matrimonii” vilka betyder föregångare respektive efterträdare i äktenskapet.
”Pagina” eller förkortningen ”pag.” används ofta istället för ”sida” i kyrkböckerna.
”Nomen” betyder ”namn”, ”pater” betyder ”far” och ”mater” är latin för ”mor”. Dessa ord förekommer också då och då i äldre kyrkböcker.
Framför allt under 1600-talet och början av 1700-talet när endast dop- eller begravningsdatum anges i böckerna så är det vanligt att prästen skriver det latinska namnet på helgdagen, ibland tillsammans med datum men ofta utan. Då måste man ha tillgång till en historisk kalender för att ta reda på vilket datum som avses så de flesta av kyrkoårets helgdagar inte infaller på ett fast datum utan är rörliga inom ett visst tidsspann. ”Epiphania” är exempelvis Trettondagen och ”Ascensionis Domini” är Kristi himmelfärdsdag. På vår sajt hittar ni en historisk kalender för varje år från 1500-talets början som en helt gratis tjänst.
Förutom latinska namn på dödsorsaker, som börjar bli vanligt förekommande från läkare i början av 1900-talet, så är detta några av de vanligaste latinska termerna du kommer att stöta på i släktforskningen. Har du hittat något annat latinskt ord som du undrar vad det betyder? Fråga gärna oss här på bloggen eller på Facebook så ska vi göra vårt bästa för att hjälpa till.
Tacksam för hjälp med att läsa detta utdrag från dödsbok 1690:
Nr 19 högst upp på vänstersidan Rääs Erick Andersson
står det ”Herredagsman” ??
Var han i riksdagen? vad menas med ”befäktats s canär”
hälsa Pehr
Hej Pehr! Vet inte riktigt vilken församling det gäller då det inte framgår av din fråga. Herredagsman är hur som helst mycket riktigt detsamma som riksdagsman.
Ovanstående fråga gäller Orsa Dödsbok 1672-1703, Räs Erick Andersson högst upp på vänster sida.
ArkivDigital: Orsa (W) EI:1a (1672-1703) Bild: 105 Sida: 201
/Pehr
Tack för svar ! Personen i fråga kom från Skattungbyn men det är en gemensam Död och begravningsbok för alla Orsas byar vid den tiden.
Om du kan få fram boken så står han högst upp på vä-sidan sida 201. Det är ganska tydligt skrivet men för mig är det svårt ändå att läsa när jag inte vet riktigt vilka ord som man använde.
Orsa (W) EI:1a (1672-1703) Bild: 105 Sida: 201
Jag lyckas tyvärr inte med att klippa in bild på texten här.
Hälsn Pehr
Tack för svar ! Personen i fråga kom från Skattungbyn men det är en gemensam Död och begravningsbok för alla Orsas byar vid den tiden.
Hälsn Pehr
Hej igen Pehr!
Dödsnotisen lyder som följer: ”Nääs Erich Anderßon i Skattungbyn, ibid. nata Renata, beni educata et literata. Å sit 21 åhr giffte sigh, hafft 8 Barn per 30 annos. Sutit i nämbden i 14 åhr, war Herrdagzman å sista Rixdagh. S. Besöktes S. Caenä d. 24 Febr. oc afsomnade d. 27 Dito. Hans ålder är – 51 [Åhr]”.
Stort tack!
/Pehr
Hej!
I Generalmönstirngsrullor från 17-talet står det på många soldater något som jag läser som ”Carserad” eller något liknande. Vad menas med detta?
Vid slaget i Willmanstrand 1741 dog och försvann ett stort antal soldater från Orsa kompani. I rullorna på deras namn står det efter döds- eller ”förkommen” -datum ett personnamn till som möjligen kan vara ett vittne till händelsen men jag kan inte tyda riktigt vad som står före den personens namn. Exempel Hans Persson Strömstare Generalmönsterrullor Dalregementet 104 bild 4780 sid 122. … Förkommen i Action 23 aug 1741 ??????? uppgift? Erich Andersson
hälsa Pehr
Det du har läst är antagligen ”casserad” vilket helt enkelt bara innebär att soldaten erhållit avsked, kanske på grund av skada, dålig hälsa etc. Det här har dock ingenting med latin att göra.
Hej!
Har ett utdrag ur Högalids (sthlm) födelse-/dopbok från februari 1946, det år min mamma föddes. Över min mormors namn står det mont.bitr. Är det så enkelt att det är en förkortning av hennes yrke? I särskilda anteckningar står det om min morfar: d:o d:o. Betyder det att de bodde på samma adress?
Mvh
Elisabeth
d:o är bara en förkortning av dito, det vill säga ”detsamma” med hänvisning till en tidigare text.
Hej!
Undrar hur en gift kvinna benämns i kyrkböckerna? T ex Kirstina Nils Nils – är mellannamnet hennes fadersnamn+ dotter och det sista hennes makes namn?