Göteborgs församlingar – en komplicerad historia

När man forskar i socknar och församlingar på landsbygden så är metodiken ungefär densamma oavsett var i landet man befinner sig. När man forskar i någon av Sveriges storstäder så är det dock lite annorlunda, inte minst då det finns många församlingar att välja bland och det bor betydligt fler människor i församlingen. Vi tittar här lite närmare på hur det ser ut i Göteborg och hur stadens församlingar förändrats under årens lopp.

I år skulle Göteborg ha firat 400 år men pandemin satte stopp för detta som så mycket annat och det stora firandet är nu framskjutet till år 2023. Stadens historia i kyrkböckerna börjar dock redan 1619Göteborgs domkyrkoförsamling bildas genom en utbrytning ur Örgryte, en socken som tidigare omfattade större delen av det område som Göteborg byggts på.

Det dröjde bara några få år till dess att Kristine församling bildades år 1623. 1680 tillkom Göteborgs garnisonsförsamling (även kallad Kronhusförsamlingen) i och med att en garnison fick sin permanenta bas i staden. Huvuddelen av garnisonsförsamlingens invånare var militär personal men det fanns en även en mindre andel civila som också var skrivna i församlingen.

Fattighus och spinnhus

1726 inrättades en särskilt församling för de intagna på Göteborgs fattighus. Göteborgs fattighusförsamling gick även under namnen Stadens fattighus samt Göteborgs allmänna Arbets- och correctionsinrättning. Fattighusförsamlingen existerade fram till 1885 då den uppgick i Kristine församling.

1735 beslutade Sveriges riksdag att ett spinnhus skulle inrättas i varje län. Därigenom ville man dels öka effektiviteten inom den svenska textilindustrin och dels minska antalet lösdrivare i städerna. I Göteborg bildades därför Göteborgs spinnhusförsamling år 1742. Denna uppgick i fattighusförsamlingen omkring 1825 men separata kyrkböcker fortsatte föras under en period.

Den territoriella reformen 1883

Före 1883 kunde man i stort sett skriva sig i vilken församling som helst oavsett var i Göteborg man bodde (med vissa undantag gällande militära och konfessionella församlingar såsom de katolska och mosaiska församlingarna). Den 1 maj 1883 infördes dock en territoriell indelning som tvingade stadsborna att skriva sig i den församling där de var bosatta. Undantag gjordes emellertid för Garnisonsförsamlingen och Tyska Kristine men inte för exempelvis den katolska församlingen som dock fortsatte föra helt egna böcker utanför den officiella folkbokföringen. I samband med denna förändring bildades också Haga, Gamlestad och Masthugg/Oscar Fredrik församlingar.

Ny församlingsindelning 1908

År 1908 genomfördes ytterligare en större förändring i Göteborgs församlingsindelning. I samband med denna så bildades Annedals, den nya Masthuggsförsamlingen samt Vasa församlingar.

Hur komplex församlingsindelningen har varit i Göteborg kan man tydligt om man läser vad som står skrivet om Haga församling:

Församlingen bildades i samband med den territoriella församlingsindelningen 1883 1/5 och omfattade enligt kungl brev 1882 5/5 området mellan Vallgraven, Domkyrkoförsamlingens gräns, Örgryte församling, Slottsskogsparkens östra gräns, till Husargatan till Bergsgatan, sistnämnda gata och Östra Skansgatan över Nya Allén och Pusterviksplatsen till Vallgraven. Av tillgängliga kartor att döma hänfördes även till Haga församling de genom kungl brev 1870 3/11 från Örgryte församling med staden fr o m 1872 års ingång införlivade delarna av frälsehemmanet Krokslätt Norgården ävensom de från samma församling fr o m 1904 års ingång införlivade delarna av Stora och Lilla Änggården enligt kungl brev 1903 21/8, vilka sistnämnda områden uttryckligen skulle tilläggas Haga församling. År 1908 avskildes området mellan Husargatan, Skanstorgets södra del till Föreningsgatan och Haga församlings dåvarande gränser mot Domkyrkoförsamlingen, Örgryte, Fässbergs och Västra Frölunda församlingar och den ursprungliga Masthuggsförsamlingen. Detta område uppgick i den 1908 bildade Göteborgs Annedals församling. Genom 1908 års församlingsindelning överflyttades också Pusterviksplatsen och den inom Haga församling belägna delen av Nya Allén till Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamling. Å andra sidan införlivades med Haga församling ett område som begränsas av Skanstorgets södra del, en linje närmast söder om skansen Kronan, Risåsgatan till Linnégatan (mitt för Prinsgatan) fram till Järntorget och Södra Allégatan till församlingens förutvarande gräns vid Östra Skansgatan. Detta område tillhörde tidigare den ursprungliga Masthuggsförsamlingen.

Den märkliga Masthuggsförsamlingen

Masthuggs församling är lite speciell. En församling med detta namn bildades redan vid den territoriella indelningen 1883. 1908 utbröts emellertid en del ur denna församling som fick bli en helt ny församling men med samma namn. Samtidigt så bytte den ursprungliga Masthuggsförsamlingen namn till Oscar Fredrik. De personer som var bosatta i den ursprungliga Masthuggsförsamlingen mellan 1883-1908 återfinns därför i Oscar Fredriks församlings kyrkoarkiv.

1900-talets expansion

Under hela 1900-talet så har Göteborgs stad brett ut sig över nya områden. Nya församlingar har tillkommit såsom Biskopsgården, Bergsjön och Kortedala samtidigt som flera tidigare landsbygdsförsamlingar såsom Säve och Angered inkorporerats i staden.

Det här var en kort introduktion till Göteborgs församlingshistoria. I ett annat blogginlägg berättar vi lite mer om släktforskning i Göteborg.

Märkta på:,,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.