Fredspristagaren Hjalmar Brantings förfäder
Hjalmar Branting (1860-1925) var en av de svenskar som hade störst anseende på den internationella politiska arenan under 1900-talets första årtionden. Trots sin borgerliga uppväxtmiljö så engagerade han sig i socialdemokratin och blev partiledare för Socialdemokraterna 1907 samt Sveriges första socialdemokratiska statsminister 1920.
Hjalmar Branting var mycket engagerat i arbetet med att bygga upp Nationernas Förbund – föregångaren till FN (Förenta Nationerna) – och för detta belönades han som andra svensk med Nobels fredspris 1921 tillsammans med den norske politikern Christian Lange. På den internationella scenen så tog han ställning i den infekterade frågan om det armeniska folkmordet. Så här sa han själv i ett tal den 26 mars 1917:
Dokumenten säga klart ifrån, att här ej är tal om övergrepp av underordnande, utan det är frågan om ett organiserat och systematiskt folkmord, värre än vad vi någonsin sett maken till i Europa. Det har gällt att hela stora områdes befolkning, att massakrera dem, driva de överlevande i öknen under förhoppning att de ej skola uthärda utan att deras ben skola vittra i ökensanden. Detta folkmord står bland krigets alla ohyggligheter beträffande offrens antal och den systematiska vildheten i dess utförande utan motstycke. När vi läsa därom har det isat våra hjärtan, verkligen på allvar isat våra hjärtan.
Hjalmar Branting växte som sagt var upp i en ganska traditionell borgerlig miljö. Som elev vid Beskowska skolan var han klasskamrat med bland andra den blivande kungen Gustaf V. Hans mor hörde till den adliga ätten af Georgii men även på faderns sida finns en hel del adelssläkter bland förfäderna såsom Rappe, Silfversparre och Siöblad.
Släkten Branting härstammar från regementsskrivaren Göran Branting vid Smålands kavalleri som avled 1694 på Orraryd i Nöbbele socken i Småland. En lång rad av Hjalmar Brantings förfäder har varit verksamma inom militären. Två av dessa blev tillfångatagna i slaget vid Poltava 1709 nämligen kaptenen Erik Henrik Rappe (1661-1727) och majoren Karl Samuel Appelbom (1686-1744). Bägge fick dock återse Sverige efter fångenskapen.
Ett annat yrke som är ovanligt välrepresenterat i Hjalmar Brantings antavla är apotekare. Hans morfar var sonsons son till den tyska hovapotekaren Peter Eberhard Georgii (1686-1725) i Stockholm. Dennes svärfader Kaspar Ziervogel grundade 1693 Apoteket Kronan i Gamla stan. Dennes fader i sin tur, Samuel Ziervogel, följde 1648 med änkedrottningen Maria Eleonora till Sverige som hovapotekare och övertog 1655 Apotek Svanen i huvudstaden. Även grundaren av detta apotek, Kaspar Schöps, hör till Hjalmar Brantings förfäder.
Som redan nämnts så har Hjalmar Branting tyska anor men flera andra länder finns representerade i antavlan. Hans morföräldrar var bägge från Turku (eller Åbo som det heter på svenska) i Finland och längre tillbaka hittar vi Blasius Ludvico Teppati, en italienare från Torino som omkring 1670 kom till Sverige via Danmark och Tyskland och blev lärare i italienska och franska i Uppsala
Nedan följer de tre första generationerna i Hjalmar Brantings antavla:
Proband
1 Karl HJALMAR Branting, född 1860 i Stockholm, död där 1925. Statsminister.
I
2 Lars Gabriel Branting, född 1799 i Grödinge socken, Södermanland, död 1881 i Stockholm. Professor. Gift 1839 i Stockholm med
3 Emerentia Maria Charlotta af Georgii, född 1821 i Stockholm, död där 1880.
II
4 Jakob Branting, född 1757 i Gårdsby socken, Småland, död 1816 i Stockholm. Kamrerare. Gift med
5 Anna Brita Löndahl, född 1759 i Stockholm, död där 1828.
6 Karl Peter af Georgii, född 1787 i Turku (Åbo), Finland, död 1837 i Stockholm. Statssekreterare. Gift 1818 i Stockholm med
7 Maria Charlotta Limnell, född 1789 i Turku, Finland, död 1826 i Stockholm.
III
8 Hans Gustav Branting, född 1720 i Södra Rottne socken, Småland, död 1781 i Formestorp, Kalsviks socken, Småland. Befallningsman. Gift 1749 i Kalvsviks socken med
9 Maria Magdalena Lagervall, född ca 1728, död 1780 i Formestorp, Kalvsviks socken.
10 Karl Löndahl, född ca 1719, död 1791 i Stockholm. Borgare, slaktare. Gift med
11 Anna Andersdotter Utter, född ca 1731, död 1781 i Stockholm.
12 Per Evert Georgii, född 1759 i Uppsala, död 1808 i Stockholm. Landshövding. Gift ca 1786 i Turku med
13 Agata Emerentia Gadd, född 1765 i Turku, Finland, död 1827 i Stockholm.
14 Karl Kristian Limnell, född 1750 i Kyrkslätts socken, Finland, död 1824 i Stockholm. Auditör, assessor. Gift 1787 i Turku, Finland med
15 Sara Charlotta Clewberg, född 1755 i Turku, Finland, död 1799 på Sveaborg.